Sammanfattning Bakgrund: När en ung kvinna mitt i livet drabbas av ett cancerbesked kan detta påverka kvinnans syn på livet. Genom att läsa bloggar om cancer skrivna av unga kvinnor kommer sjuksköterskan närmare den vårdsökandes personliga upplevelse. Denna ökade kunskap ska ge sjuksköterskan en ökad förståelse för vad som är viktigt för unga kvinnors hantering av ett cancerbesked. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser när de fått ett cancerbesked. Metod: Detta är en kvalitativ studie gjord på bloggar. Studien vill belysa hur unga kvinnor upplever att ha fått ett cancerbesked. Analysen sker utifrån en förbestämd vald teori, i denna studie teorin KASAM. Datainsamlingen gjordes via ung cancers hemsida. Totalt resulterade det i 15 bloggar som användes till studien. I utvalda bloggar söktes inlägg om cancerbeskedet fram. Resultat: Studiens resultat har gett två kategorier, känsloladdad tid och betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked. Till dessa har det framkommit fyra subkategorier. Slutsats: Känsloladdad tid och betydelsen av stöd i samband med bearbetning av ett cancerbesked är upplevelser som uppstår i samband med att unga kvinnor drabbas av ett cancerbesked. Det är viktigt att sjuksköterskor har denna kunskap för att kunna bemöta och ge en så god omvårdnad som möjligt när de möter unga kvinnor som fått ett cancerbesked. För att förstå hur känslorna vid ett cancerbesked hör ihop med känslan av sammanhang, KASAM. / Summary Background: When a young woman in mid-life are affected by a cancer diagnosis this may affect a woman's outlook on life.. By reading blogs about cancer written by young women, the nurse will come closer to the patient’s personal experience. This increased knowledge should give the nurse a better understanding of what is important for young women's handling when they got a cancer diagnosis. Objective: The aim was to describe young women's experiences when they have received a cancer diagnosis. Method: The study is a qualitative content analysis using a deductive approach, where blogs are studied. The analysis is based on a pre-selected theory, in this study the theory sense of coherence (SOC). The collection of data was made from ungcancer.se website. In total this resulted in 15 blogs that are used for the study. The search for posts where cancer diagnosis was presented was done in selected blogs. Results: The results of the study are two categories, a time of emotional atmosphere and the importance of support while processing the information about a cancer diagnosis. To these categories four subcategories have appeared. Conclusion: The time of emotional atmosphere and the importance of support in the processing of a cancer diagnosis is the emotions that arise in connection with young women who are affected by a cancer diagnosis. It is important that nurses have the knowledge to respond and provide the best care possible when they meet young women who have had a cancer diagnosis. Understanding of how emotions at a cancer diagnosis are associated with a sense of context, SOC.

Bakgrund:Den psykiska ohälsan hos den svenska befolkningen är i dagsläget hög och ett stort mörkertal tros finnas. Schizofreni är en vanlig psykossjukdom som tar upp stora delar av psykiatrins resurser. För personer med diagnosen schizofreni kantas vardagen av utmaningar till följd av sjukdomens symtom och allmänhetens stigma. Anhöriga en är viktig resurs i vårdandet när en familjemedlem diagnostiseras med schizofreni. Syfte:Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metod:En litteraturöversikt över både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databasen Cinahl. Konsensusbegreppet hälsa används tillsammans med den teoretiskutgångspunkten KASAM – känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005). ResultatI studiens resultat framkom fem huvudteman: motsägelsefulla känslor, där anhörigas upplevelse av bördor och tillfredställelser pressenteras. Social isolering, där orsaker till ett begränsat socialt liv beskrivs utifrån anhörigas upplevelse av situationen. Finansiell oro, där ekonomiska och arbetsrelaterade förändringar tas upp. Hälsa och livskvalitet, där anhörigas upplevelse av sin egen hälsa och livskvalitet beskrivs och kontakten med sjukvården, där anhörigas upplevelse av vårdkontakten tydliggörs. Diskussion:En diskussion hålls kring anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni och samtidigt uppnå hälsa utifrån Antonovskys (2005) teori om KASAM – känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras utifrån teman informationsbrist och kunskapsbrist och sociala relationer. / Background:The mental ill-health of the Swedish population is currently at a high level and there is reason to believe that there is a substantial amount of unrecorded cases. Schizophrenia is a common psychotic illness preoccupies a large fraction of the psychiatric care. For people with schizophrenia every day is challenging because of the symptoms of the disease and the public stigma. When a family member is diagnosed with schizophrenia relatives become an important resource. Aim:The aim of this study is to highlight relatives’ experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia.  Method:A literature review of both qualitative and quantitative articles from the database Cinahl. SOC - sense of coherence (Antonovsky, 2005) was used as a nursing theory along with the consensus concept health.  Results:The study resulted in five main themes: contradictory feelings, in which relatives' experience of burdens and satisfactions are revealed. Social isolation, which causes a limited social life, described from relatives' perspective. Financial concern, where economic and job-related changes are discussed. Health and quality of life, where family members’ personal health and quality of life is described. Contact with health services, where relatives' care contact is clarified. Discussion: A discussion is held about the family's experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia while achieving health in relation to Antonovsky's (2005) theory of SOC - sense of coherence.

Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av någonting ingen familj bör få uppleva; att ett barn får en cancerdiagnos. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars upplevelser efter att förlorat ett barn i cancer. En kvalitativ design valdes och textmaterialet samlades in utifrån fem bloggar. Studien utgick från en deduktiv ansats med Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang (KASAM), som teoretisk utgångspunkt. För att komma år den underliggande innebörden användes latent tolkning. Resultatet delades in i tre huvudkategorier; upplevelsen av begriplighet, upplevelsen av hanterbarhet och upplevelsen av meningsfullhet. I resultatet framkom bland annat att bloggskrivandet och kvarlevande syskon stärkte graden av KASAM. Bristande KASAM upptäcktes hos mödrarna då de hade oförståelse om varför deras barn avlidit, vilket ledde till negativa känslor. Författarna anser att mödrarna i bloggstudien upplever en god KASAM med en ovanlig kombination av komponenterna. För att sjuksköterskan ska kunna göra det möjligt att hjälpa närstående att hantera, vad som kan vara en svår och förödande tid, krävs vidare utbildningar kring sorghantering. / Every year, about 300 families in Sweden faces something no family should have to experience; that a child is diagnosed with cancer. The purpose of this study was to describe mother’s experiences after having lost a child to cancer. A qualitative design was chosen and the text material was acquired from five different blogs. The study proceeded from a deductive approach, using Antonovsky´s salutogenic theory; Sense Of Coherence (SOC) as the theoretical base. Latent interpretation is used to access the underlying meaning. The results were divided into the three main categories; the experience of comprehensibility, the experience of manageability and the experience of meaningfulness. For instance, it was found that blog writing and surviving siblings strengthened the degree of SOC. Insufficient SOC was discovered amongst mothers who couldn’t comprehend why their child had died, which led to negative feelings. The authors believe that the mothers in the blog study experienced a good SOC with an unusual combination of components. Additional training for nurses regarding grief management is required, to be able to help families through this difficult and devastating period of their lives.

This study was conducted in South Africa among a total of 86 South African adolescents. The aim of this study was to investigate self-perceived health among youths from two different socio-economic groups in South Africa, what they believe promote their health and what views they have on school health education. The study used a mixed method approach consisting of quantitative questionnaires and qualitative interviews. The study draws Aaron Antonovsky’s theory of health, the salutogenic perspective and the sense of coherence theory. In addition, Antonovsky’s 29-item orientation to life questionnaire formed the quantitative part of the study. The main findings of this study is that higher socio-economic status does not necessarily correlate with higher SOC. Family and supportive people had the greatest affect on the adolescents’ ability to cope with stressors and are therefore the main health promoting factors. Finally, health education and the subject Life Orientation, as well as the school as an institution, are health-promoting factors and have in different ways influenced the participants’ views on health.

The purpose of this study was to explore unaccompanied refugee children / young people’s experiences of support from social services in the near term after the decision on permanent residence. Previous research has focused mainly on other aspects of integration. The theoretical approach was based on systems theory and Antonovsky’s theory of SOC (sense of coherence). Four young people were interviewed. The design was qualitative with an inductive approach. The results of the interviews were divided into four themes: experienced support, expected support, participation and required support. A recurring theme in the interviews was that respondents had difficulty understanding the social services role and thus know what support they could expect. They also expressed a need for greater participation in the context of social services different decisions. / Syftet med denna studie var att utforska ensamkommande flyktingbarns/ungdomars upplevelse av stöd från socialtjänsten under den närmaste tiden efter beslut om permanent uppehållstillstånd. Tidigare forskning har framför allt studerat andra aspekter av integrationen. Den teoretiska ansatsen utgick från systemteori samt Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang). Fyra ungdomar djupintervjuades. Designen var kvalitativ med en induktiv ansats. Resultaten av intervjuerna indelades i fyra teman: upplevt stöd, förväntat stöd, delaktighet och önskat stöd. Ett genomgående tema i intervjuerna var att respondenterna hade svårt att förstå socialtjänstens roll och därmed veta vilket stöd de kunde förvänta sig. De uttryckte också ett behov av större delaktighet i samband med socialtjänstens olika beslut.

In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not. / I en utav Socialstyrelsens rapporter står att läsa att chefskapets betydelse inom vård och omsorgsyrket, spelar en viktig roll för bland annat de anställdas psykosociala arbetsmiljö och att kommunikation är bärande för förutsättningen att lyckas med detta. I denna uppsats har en kvalitativ studie gjorts om hur omsorgspersonal upplever att deras arbetsmiljö påverkas av maktsituationen i relationen till chefen. Dessa data analyseras sedan utifrån teorier om makt, kommunikation och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar på att informanterna upplever att chefens sätt att kommunicera är viktigt dels för känslan av sammanhang(KASAM) på sitt arbete , men också att det är beroende av kommunikationen om makten synliggörs eller inte.

In the following essay, I will present my fieldwork that I've conducted in Radhakund India. For three weeks I was living in a hindu monastery (eg. ashram) that primarily houses a group of swedes who have formerly suffered from substance-abuse and have gone through medical detoxification, rehabilitation and 12-step treatment. They have all eventually taken up the religious/spiritual practice that the monastery focuses on; meditative and ritual practice in the tradition of gaudiya-vaishnavism. The monastery, namned Bhajan Kutir Ashram, was formed by the psychologist and author Torbjörn Fjellström, who himself is a practitioneer of gaudiya-vaishnavism. Besides rituals and meditation, pilgrimage to Radhakund is part of the religious practice and tradition these people adhere to. My ambition has been to investigate if their religious/spiritual practice in this tradition has been helpful in their recovery. My conclusion is that they have recovered through the cognitive and emotive tools, analytically called Sense of Coherence (SOC) that are found both in the 12-step treatment and the gaudiya-vaishnava-tradition. While the 12-step treatment has helped the respondents to recover from substance-abuse, their religious/spiritual practice in the context of gaudiya-vaishnavism is seen as a natural continuation of the 12 steps and a deepening of its principles. Another theoretical conclusion drawn from the material is that the way the respondents describe recovery, is practically impossible to separate from their religious/spiritual practice and perspectives.

La complexité et l'hétérogènité des MPSoC sont accentuées par l'émergence de nouvelles applications multimédia. Pour ce genre d'architectures MPSoC, les environnements de programmation classiques ne sont pas adaptés. Cette thèse propose un flot de conception du logiciel pour MPSoC. Le flot commence par un modèle de haut niveau de l'application et de l'architecture en Simulink. La génération et la validation du logiciel sont effectuées graduellement en partant de ce premier modèle, correspondant à différents niveaux d'abstraction. Des plateformes spécifiques de développement sont employées pour permettre le débogage des différents composants logiciels. Le flot proposé a été appliqué pour la génération et validation du logiciel pour plusieurs architectures MPSoC, qui contiennent plusieurs processeurs interconnectés par un bus ou un réseau sur puce, et exécutent des applications, comme l'encodeur H.264, le décodeur M-JPEG et le décodeur MP3.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

Three studies were completed to investigate the influence of mineral assemblage on soil organic carbon (SOC) cycling and pedogenesis in forest soils. Two studies utilized a lithosequence of four parent materials (rhyolite, granite, basalt, limestone/volcanic cinders) under Pinus ponderosa, to explicitly quantify the contribution of parent material mineral assemblage to the character of the resulting soil. The first study explored variation in pedogenesis and elemental mass loss as a product of parent material through a combination of quantitative X-ray diffraction and elemental mass balance. Results indicated significant differences in degree of soil development, profile characteristics, and mass flux according to parent material.The second study utilized the same lithosequence of soils, but focused on organic C cycling. This study explored variation in SOC content among soils of differing mineralogy and correlations among soil physiochemical variables, SOC content, soil microbial community composition and respiration rates. Metal-humus complex and Fe-oxyhydroxide content emerged as important predictors of SOC dynamics across all parent materials, showing significant correlation with both SOC content and bacterial community composition. Results indicated that within a specific ecosystem, SOC dynamics and microbial community vary predictably with soil physicochemical variables directly related to mineralogical differences among soil parent materials.The third study focused specifically on the influence of goethite and gibbsite on dissolved organic matter characteristics and microbial communities which utilize DOM as a growth substrate. Iron and aluminum oxides were selected for this study due to their wide spread occurrence in soils and their abundance of reactive surface area, qualities which enable them to have a significant effect on SOC transported through forest soils. Results indicated that exposure to goethite and gibbsite surfaces induces significant differences in DOM quality, including changes in thermal properties, molecular structure, and concentrations of P and N. Investigation of the decomposer communities indicated that exposure to goethite and gibbsite surfaces caused significant differences in microbial community structure.These investigations emphasize the important role of mineral assemblage in shaping soil characteristics and regulating the cycling of C in soils, from the molecular scale to the pedon scale.