hälsotillstånd. Individer med intellektuell funktionsnedsättning, autism, eller båda nedsättningar, har ofta högre risk att hamna i social isolering än individer utan dessa funktionsnedsättningar. Forskning saknas kring hur Augmented Reality-spel kan tillämpas för att underlätta sociala interaktioner för vuxna individer med autism, intellektuell funktionsnedsättning, eller båda funktionsnedsättningar. Tidigare forskning undersöker ämnet mer generellt och fokuserar mer frekvent på barn och unga individer som målgrupp, denna forskning har dock visat positiva resultat gällande Augmented Reality som stöd för utlärandet av viktiga vardagskunskaper. Det problem denna studie ämnar att undersöka är hur vuxna individer med dessa typer av funktionsnedsättningar har en högre risk att hamna i social isolering, samt att det idag finns en brist på forskning kring riktlinjer om hur spel kan utformas för denna målgrupp. Social isolering är när en individ upplever social ensamhet, bristfällig kontakt med familj, social oro och depression Genom att utveckla en Augmented Reality-app-prototyp ämnar författarna att undersöka dess potential för att öka sociala interaktioner mellan vuxna individer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller båda funktionsnedsättningar. Genom att individerna använder funktionen i appen “ring en vän” så uppstår det en chans för att de träffas. På det sättet hoppas författarna av denna studie att slutprodukten skulle kunna skapa fler sociala interaktioner. Datainsamlingen utförs genom observationer och intervjuer med personal från en daglig verksamhet som dagligen interagerar med individer från målgruppen, med syfte att ge kunskap om Augmented Reality som undervisningshjälpmedel för individer med förutnämnda funktionsnedsättningar. Författarna av denna studie kodar och kategoriserade sedan datan i teman för att undersöka resultatet. I denna studie uppkommer det att det är svårt för personalen på den dagliga verksamheten att motverka social isolering för individerna med de förutnämnda funktionsnedsättningarna. Resultatet visar att det finns intresse och potential för Augmented Reality som ett hjälpmedel för att motverka social isolering. Författarna uppfattar det som att studien har brister då den data som samlats in inte hämtats från den aktuella målgruppen. Framtida forskning skulle kunna vidareutveckla artefakten som har skapats för denna studie. Framtida forskning skulle också kunna utforska möjligheten att utveckla “ring en vän” funktionen till ett verktyg som skulle kunna appliceras på olika applikationer / Social isolation, which is when an individual is distanced from their desired or necessary social networks, can lead to deteriorated mental health. Individuals with intellectual disabilities, autism, or both disabilities often have a higher risk of experiencing social isolation compared to individuals without these disabilities. There is a lack of research on how Augmented Reality games can be applied to facilitate social interactions for adults with autism, intellectual disabilities, or both disabilities. Previous research has explored the topic more generally and has focused more frequently on children and young individuals as the target audience. However, this research has shown positive results regarding the use of Augmented Reality as a support for learning essential life skills. The problem this study aims to investigate is how adults with these types of disabilities are at a higher risk of experiencing social isolation, and there is currently a lack of research on guidelines for designing games for this target group. Social isolation occurs when an individual experiences social loneliness, lack of contact with family, social anxiety, and depression. By developing an Augmented Reality app prototype, the authors intend to examine its potential to increase social interactions among adults with intellectual disabilities, autism, or both disabilities. By using the "call a friend" feature in the app, there is an opportunity for individuals to meet face to face. In this way, we hope that the end product could create more social interactions. Data collection is performed through observations and interviews with staff from a daily activity center who interact with individuals from the target group on a daily basis. The purpose is to provide knowledge about the use of Augmented Reality as an educational tool for individuals with the aforementioned disabilities. The authors of this study then code and categorize the data into themes to investigate the results. This study reveals that it is challenging for the staff at the daily activity center to counteract social isolation for individuals with the aforementioned disabilities. The results demonstrate that there is interest and potential for Augmented Reality as a tool to counteract social isolation. The authors perceive the study to have limitations as the data collected was not obtained directly from the actual target group. Future research could further develop the artifact that has been created,and could also explore the possibility of expanding the "call a friend" function into a tool that could be applied to different applications.

Background: In 2019 a new virus by the name Sars-coronavirus-2 that caused a disease named Covid-19 and spread globally creating a pandemic. Due to the pandemic, restrictions were created that limited people's everyday life. There were many variations of the restrictions between countries, but they were all based on distancing. The nursing theorist Katie Eriksson describes the suffering in life and everything it means to be a human among humans which makes the pandemic a part of the humans suffering.  Nurses have many ethic codes and core competencies to apply in their work to prevent suffering. Aim: To illustrate the impact of social isolation on the elderly's health during the covid-19 pandemic from a nursing perspective Method: A systematic literature study including 13 scientifically articles that related to the aim. Result: Three themes and five subthemes were identified. These indicate a reduced health among older people, mostly regarding loneliness, worrying, anxiety but also subjective age, ageism and resources and the use of resources among the elderly in order to handle the situation. Conclusion: The health among the elderly have decreased due to the social isolation which, according to Katie Eriksson is part of the human suffering in life. Nurses have, with support from their core competencies and ethics codes a big responsibility to reduce the suffering and encourage health during the pandemic / Bakgrund: År 2019 upptäcktes de nya viruset Sars-coronavirus-2 som gav upphov till sjukdomen Covid-19 vilket fick global spridning och utvecklades till en pandemi. Till följd av pandemin skapades ett flertal restriktioner som begränsat människor i sin vardag. Det fanns stora variationer mellan olika länders restriktioner men de hade distansering som gemensam nämnare. Omvårdnadsteorietikern Katie Eriksson beskriver att livslidande är allt det innebär att vara människa bland människor, vilket gör pandemin till en del av människans livslidande. Sjuksköterskorna har flera etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till i arbetet mot att lindra lidandet för människor.  Syfte: Att belysa den sociala isoleringens inverkan på äldre människors hälsa under covid-19 pandemin ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Resultat: Tre teman och fem underteman identifierades. Dessa påvisar en ökad ohälsa bland äldre människor, främst i form av ökad ensamhet, oro och ångest men även problem som berör subjektiv ålder, åldersdiskriminering samt vilka resurser äldre människorna har och hur de använt dessa för att hantera sin situation. Konklusion: Det finns en ökad ohälsa bland de äldre människorna till följd av den sociala isoleringen vilket enligt Katie Eriksson är en del av människans livslidande. Sjuksköterskan har med stöd i sina kärnkompetenser och etiska koder ett stort ansvar för att lindra lidandet och främja hälsan under pandemin.

Avoiding your neighbor is common among Swedes in urban stairwells, leading to a lack of daily interactions and thereby social isolation. Feeling unseen in your own home makes 7 out of 10 people desire better relationships with their neighbors. The concept of "Weak Ties," which refers to recurring superficial relations, is essential for strengthening social capital and a sense of belonging. Prioritizing shared spaces in apartment block designs can transform avoidance into greetings, nurturing social health rather than loneliness. An existing neighborhood in Umeå is used as a case study. Current common indoor spaces are cramped, dark, and unwelcoming. Developing new thresholds, indoor intermediate spaces that are scattered across all levels, encourage movement and interaction without feeling intrusive. Key spaces includes a shared hallway, a stairwell, and a wintergarden. The shared hallway fosters interactions amongst your closest neighbors, while the redesigned stairwell integrates seamlessly from private to common, making the shift more convenient by encapsulating the people within it, customized for the cold climate of Umeå. The wintergarden, positioned above the garbage house, offers a social extension of your livingroom, for gatherings and gardening. Through this system of interventions focused on reconfiguring common spaces and encouraging interpersonal encounters, the proposal seeks to disrupt the regular spatial demarcations and enhance social connections among residents; Uncovering Weak Ties. By reimagining the role of architectural design in promoting social cohesion, the project underscores the potential for creating more vibrant and supportive urban neighborhoods in forthcoming developments. / Att undvika sina grannar är vanligt bland svenskar i stadsmiljöer, vilket leder till brist på dagliga interaktioner och därmed social isolering. Att känna sig osedd i sitt eget hem gör att 7 av 10 personer önskar bättre relationer med sina grannar. Konceptet "svaga band", som syftar på återkommande ytliga relationer, är avgörande för att stärka socialt kapital och en känsla av tillhörighet. Att prioritera gemensamma utrymmen i utformningen av lägenheter kan omvandla undvikande till hälsningar och vårda vår sociala hälsa istället för ensamhet. Ett befintligt bostadsområde i Umeå används som en fallstudie. Nuvarande gemensamma inomhusutrymmen är trånga, mörka och oinbjudande. Genom att utveckla nya trösklar, mellanrum spridda över alla nivåer, uppmuntras rörelse och interaktion utan att kännas påträngande. Nyckelutrymmen inkluderar en gemensam hall, ett trapphus och ett vinterträdgård. Den gemensamma hallen främjar interaktioner med dina närmaste grannar, medan det omdesignade trapphuset integreras sömlöst från privat till gemensamt, vilket gör övergången mer bekväm genom att omsluta människorna inom det, anpassat för Umeås kalla klimat. Vinterträdgården, placerad ovanför sophuset, erbjuder en social förlängning av ditt vardagsrum, för sammankomster och trädgårdsarbete. Genom detta system av interventioner som fokuserar på att omkonfigurera gemensamma utrymmen och uppmuntra möten, syftar förslaget till att bryta de vanliga rumsliga gränsdragningarna och stärka sociala kopplingar mellan invånarna; att synliggöra svaga band. Genom att omforma den arkitektoniska designens roll i att främja social sammanhållning, understryker projektet potentialen för att skapa mer livfulla och stödjande grannskap i stadskvarter i framtida utvecklingar.