Spelling suggestions: "subject:"isociala medier"" "subject:"isociala bedier""
411 |
Att kunna tolka Selfies: En studie om vilken påverkan sociala medier kan ha på unga och hur läraren kan arbeta med detta i klassrummet. / To interpret selfies:A study about the possible impact social media can have on young people and how teachers can work with this in the classroom.Dzafic, Anesa, Persson, Cajsa-Stina January 2021 (has links)
Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vilken påverkan bildbaserade sociala medierkan ha på barn och unga och hur man kan arbeta med sociala medier och dessa bilder iklassrummet. Med hjälp av olika databaser så som SwePub, ERIC och Google Scholarhittade vi sju artiklar samt en antologi som vi sedan valde ut som material till vårt arbete.För att få fram relevant forskning valde vi att enbart söka efter refereegranskat material. Visökte efter både nationell och internationell forskning som belyser sociala medier iklassrummet samt sociala mediers påverkan då vi anser att sociala medier är något somanvänds globalt. Resultatet visar att bildbaserade sociala medier kan ha en negativ inverkanpå ungas självbild och självkänsla. Detta kan leda till att unga känner stark press på sigsjälva och blir förvirrade i sitt identitetsskapande. Med hjälp av visuell litteracitet kan elevermöta dessa bilder med ett kritiskt förhållningssätt och få bättre förståelse för hur ochvarför dessa bilder skapas. Att besitta kunskap om visuell litteracitet ger eleverna enförmåga att kritiskt granska den visuella kulturen de befinner sig i och få en bättreförståelse för omvärlden. I diskussionen analyseras och problematiseras resultatet
|
412 |
Snapchats flyktighet. Sociala medier som minnesverktyg : En kvalitativ intervjuestudie om sociala medier, med fokus på Snapchat, i relation till minne och glömskaKarlsson Ruschkowski, Johanna January 2020 (has links)
Sociala medier som Snapchat används konstant i dagens samhälle. Snapchat användningen har ökat genom åren hos ungdomar i Sverige. Snapchats roll är viktig för ungdomars kommunikation och delandet med varandra. Snapchat är en applikation vars kommunikation och information inte automatiskt sparas utan försvinner och skapar en flyktighet i användandet av Snapchat. Ökandet av Snapchats användning väcker frågor om hur användarna upplever Snapchats flyktighet i relation till minne och glömska. Syftet är då att undersöka hur användare av Snapchat tänker om Snapchats flyktiga meddelanden samt hur och varför användarna använder Snapchat. Undersökningen utgår ifrån fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna inkluderar fem informanter i åldrarna 19–24. Studien är baserad på teori om minne och media från bland annat Van Djick och Garde-Hansen. Resultatet visar att användarna av Snapchat använder applikationen för att kommunicera och dela med sig av deras liv till nära vänner i privata konversationer. Användarna upplever att Snapchats flyktighet är jobbig och frustrerande men även skön då inte allting sparas. Snapchats flyktighet ledde ofta till glömska som resulterar i att användarna tappar känslan av kontroll. Minne i relation till Snapchat handlade om skapandet av minnen och sparandet av viktiga och roliga händelser i nuet. Med Snapchat bibehåller användarna nära relationer vilket var den centrala delen i användningen av Snapchat.
|
413 |
Den digitala verkligheten : En studie om skolpersonals erfarenhet av nätmobbningSelwan, Chimene, Lind, Madeleine January 2018 (has links)
No description available.
|
414 |
"Förbannade sociala medier" : En kvalitativ studie om lärares och rektorers uppfattningar om skolans ansvar kring kränkningar på sociala medier utanför skoltidLannebris, Malin, Svensson, Ida January 2021 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen omskolverksamhetens kriterier för att agera vid kränkande behandling viaelektroniska medier. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativasemistrukturerade intervjuer, genomförda med tre lärare i årskurs 3, samt trerektorer för grundskolor. Svaren i studien resulterar i fem kategorier med demskäl till varför lärare och rektorer anser att skolverksamheten bör agera, utredaeller anmäla elektroniska kränkningar utanför skoltid. Slutsatsen är att lärareoch rektorer inte förefaller inta skilda perspektiv i denna frågeställning. Demotiverar sitt ställningstagande med hänvisning till kränkningarnaskonsekvenser på elevens psykiska hälsa, och åtar sig således ytterligareskyldigheter än vad Skollagen ålägger dem och skolverksamheten.
|
415 |
”Bodies that look like this…also look like this” : En tematisk analys av kroppspositivism på TikTok / ”Bodies that look like this…also look like this”Lindkvist, Julia, Markström Lundgren, Malin January 2021 (has links)
Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal.
|
416 |
Medierad mobbning : Åttondeklassares gestaltning av mobbning under medierade livsvillkorWallin, Emil Vilgot January 2021 (has links)
I denna uppsats presenteras en kultursociologisk analys av åttondeklassares noveller på temat medierad mobbning, ett begrepp som konstruerats i för studiens syfte: att undersöka mobbning under medierade livsvillkor för barn och ungdomar. Mot bakgrunden av en tvärdisciplinär genomgång av psykologiska, pedagogiska, sociologiska och medie- och informationsvetenskapliga perspektiv och dess brister så föreslår detta arbete en utgångspunkt, tillika ett metodologiskt bidrag där elever själva får gestalta medierad mobbning genom novellförfattande, en socialpedagogisk approach som bygger på reflektioner kring den kvalitativa intervjun som metod, tillsammans med forskning som använder sig av reader-response. Utifrån flertalet teoretiska utgångspunkter konstrueras ett ramverk som gör kunskapsproduktion om barn och ungdomars livsvärldar möjlig genom kreativt skrivande, då genom användandet av William Corsaros tankelinjer om kamratkulturer och tolkande reproduktion, då tillsammans med Paul McLeans sociologiska diskussion om aktör, nätverk och kultur. Utifrån en diskussion om etik och kunskapsteori diskuteras även betydelsen av handllingars intentioner och konsekvenser, för att motivera en tolkning av Arendts perspektiv på våld, och hur detta kan ses som ett sociokulturellt instrument som sker inom ramen för mobbning, snarare än att mobbning likställs med ett mer oprecist våldsbegrepp. Genom en tematisk analys som bygger på en databearbetning genom användandet av diskursiv psykologi så presenteras diskursiva mönster i hur mobbning i medierad form, dels hur det definieras och vilka ramar och repertoarer som ingår enligt författarna själva, men även relationen mellan skolan och online som miljöer, likväl som möjligheter och risker med medialiseringen med fokus vid mobbning som fenomen. Analysen av novellerna visar att medierad mobbning bygger på en rad repertoarer där kommunikationsteknologi och digitala verktyg används för att förstärka detrimentär social interaktion, så som att skapa nya konton när man som förövare blir blockerad, att spridningen av media genom en mer epidemisk rörelse ökar styrkan hos en handling, och att rykteskonton kan möjliggöra mobbning där denna centraliseras till vad som kan liknas vid en kamratkulturs tolkning av skvallerpressen. Novellerna visar även en kontinuerlig rörelse mellan skola och online, där det som börjar på sociala medier kan fortgå eller ge effekt i skolan, och vice verka, tillgängligheten till offret utökas. Även så sker mobbning helt utanför skolan, det vill säga att den är medierad och kan vara oberoende av skolmiljön och de kamrater som existerar inom dess ramar. Sett till möjligheter och risker så lyfts en tydlig diskursiv riktning där mobbning generellt ses som ofrånkomligt, och man ger uttryck för att säga ifrån är något stigmatiserat inom kamratkulturer, och att vuxna sällan gör något. Detta leder, enligt novellerna till strategier som undvikande och flykt, men även så gestaltas självskadebeteende och självmord som ett rimligt, och ibland även det enda, till och med lyckliga slutet. Novellerna ger en unik inblick i hur mobbning under medierade livsvillkor förstås av högstadieelever, och visar på att vår förståelse av mobbning ofta begränsas av forskningsfältets förförståelse. När dessa elever träder in i rollen som författare i syfte att bidra med sitt perspektiv synliggörs en reflektion, som genom en kultursociologisk analys bidrar med en bredare förståelse för mobbning och dess komplexitet. Detta arbete är ett försök till att visa på hur verksamma forskare, pedagoger, och även vuxna i allmänhet, kan närma sig mobbning ur ett barn- och ungdomsperspektiv utan att begränsa möjligheterna för dem som begreppet berör att gestalta sin upplevelse.
|
417 |
Yttrandefrihetens nya arena : En kvalitativ analys av Socialdemokraternas, Miljöpartiets, Moderaternas och Sverigedemokraternas syn på yttrandefrihet och sociala medierAxelsson, Lovisa January 2021 (has links)
Sociala medier har skapat ett nytt forum för åsiktsutbyte vilket ger nya förutsättningar för utövandet av yttrandefriheten och för det demokratiska samtalet. Uppsatsen undersöker hur samtalet förs i Sveriges riksdag av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna kring yttrandefriheten på sociala medieplattformar. Partiernas argumentation och förhållningssätt kring sociala medier och yttrandefrihet undersöks samt de värderingar som är viktiga att försvara. Detta analyseras utifrån tre liberala argument genom en kvalitativ textanalys som analyserar riksdagsmaterial där partierna diskuterar yttrandefrihet och sociala medier. Materialet inkluderar motioner och interpellationsdebatter. Uppsatsen visar hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet menar att spridning av desinformation är ett stort problem. Moderaterna fokuserar stor del av sin argumentation på individens rätt och självbestämmande. I liknande argument lyfter Sverigedemokraterna individens rätt att yttra sig. Alla partier har en restriktiv hållning till att begränsa yttrandefriheten och vill istället se förbyggande åtgärder, exempelvis att utbilda i källkritik och informationssökning. De fyra partiernas resonemang går på olika sätt att förstå utifrån de liberala tankesätt som applicerats.
|
418 |
Sociala medier - en del av barn och ungas verklighet : Förhållandet mellan barn och ungas sociala interaktion, identitet och mentala hälsa - utifrån ett elevhälsoperspektiv / Social media, a part of children and youth reality : The relation between children and youth social interaction, identity and mental health - from a student health perspectiveKarlsson, Elina, Elbl, Mahlin January 2021 (has links)
Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier. Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på fem informanter som arbetar inom skolan med elever och deras hälsa. Informanternas erfarenheter och upptäckter analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Social interaktion har i föreliggande studie utgjort en betydande roll då individen ständigt befinner sig i situationer som delas med andra. Även identitetsskapande och rollomfattning samt regionbeteenden med främre och bakre regioner används som analysverktyg. Resultatet av föreliggande studie visar att sociala medier är en stor del av barn och ungas vardag och används dagligen till mångt och mycket, på både gott och ont. Den huvudsakliga slutsatsen av resultatet är att sociala medier utgör ett verktyg som - när det används på rätt sätt - fyller en avgörande roll för individen. Vidare påvisar resultatet att den sociala interaktionen sker i mindre utsträckning ansikte mot ansikte men att sociala medier som verktyg även möjliggör interaktion med andra. Det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av sociala medier och den ökade mentala ohälsan, men återigen - när det används på rätt sätt -kan utgöra en viktig roll för individen. Användandet av sociala medier har under senare år ökat markant samtidigt som användandet går ner i åldrar vilket påverkar rollomfattning och identitetsskapande i hög grad.
|
419 |
Våga? Vägra sociala medier : En retorisk textanalys utifrån representationer av tidningsartiklar om skådespelarna Adam Lundgrens och Daisy Ridleys sociala medieval. / Dare? To use social mediaEkström Andersson, Martin January 2021 (has links)
“Famous Star Wars Actress Daisy Ridley has quit her social media… this time for good.” “Adam Lundgren from the popular television show “Vår tid är nu” has a fear of social media. He says:” - This is not good for me; I don’t think it is good for anyone. In this study I have formed a rhetoric text analysis on two American articles from their daily press as well as online articles; providing a very famous celebrity in focus Daisy Ridley, who is not on social media, compared to two Swedish articles from their daily press and online articles with a famous Swedish celebrity (Adam Lundgren), who is also not on social media. The main purpose of this comparison is to see how the two countries represent these celebrities’ opinions and choices about resisting being on social media. Questioning why and what their reasoning for them two celebrities to not be on social media? The result shows that Swedish media didn’t care about Adam Lundgrens distance from social media, until a Swedish SVT production “Vägra sociala medier” aired on television with Adam Lundgren as the main character who reflecting his own thoughts and opinions. The American articles have shown that Daisy Ridley’s absence from social media, were for different reasons that have had the same conclusion, “Daisy Ridley quits social media”. Daisy Ridley has earlier been very positive towards social media and been supporting her fans through the platforms. However, because of hatred and bad behavior online, the deeply negative affect has caused Ridley to possibly put an end to her social media.
|
420 |
Engagemang på sociala medier : en studie om användarengagemang på skönhetsvarumärkens Instagramkonton / Social media engagement : studying user engagement with beauty brands on InstagramGustafsson, Jennie, Paula Wlodarska, Sandra January 2019 (has links)
This study explores what creates engagement on social media, studying user engagement with beauty brands on Instagram. In the last few years, social media has changed the way brands and individuals interact online. Depending on the context, different factors need to be considered in engaging the users. The study uses content analysis to investigate what drives the most engagement in the form of likes on Instagram coupled with semi-structured interviews to find out more detailed explanations and information about the user needs. The study analyses the result, using the information architecture model, containing the relationship between users, content and context, to explain how it relates to what creates engagement on social media. By analysing previous research and the data collected in our study we could reach a result. The study shows that for beauty brands to engage with their followers on Instagram, they first need to understand the users, content and context. Meaning they need to understand the context in which they are posting, what content to post depending on the context and most importantly, the users and what they need.
|
Page generated in 0.0856 seconds