Sammanfattning I en värld där sociala medier breder ut sig, introduceras och tar nya vägar blir det också ett sätt för myndigheter att kommunicera och interagera med allmänheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur polisen framställer sig själva och sin verksamhet samt andra personer och brottslighet via Instagram. Studiens har en konstruktivistisk utgångspunkt där empirin delats upp i sju huvudteman och analyserats med stöd av Goffmans teori om intrycksstyrning samt en variant på Christies ideala offer. Studiens metodologiska tillvägagångssätt är tematisk analys baserat på 560 textinlägg från polisens officiella Instagramkonton. Urvalet är begränsat till lokalpolisområden i Stockholm med fler än 4000 följare och som publicerat inlägg mellan januari - april år 2020. Resultaten visar att polisen styr intrycken om sig själva vilket kan sammanfattas i ett övergripande tema: ”Den föredömliga polisen”.  Genom användandet av idealbilder och ett uppvisande skådespel förmedlar polisen på olika sätt en önskan om hur följaren ska betrakta polisen som en förebild och agera eller tänka kring polisen i samhället i stort. Studien kan bidra med en nyanserad bild av hur myndigheters framställning på sociala medier ser ut, i synnerhet via Instagram. Vi hävdar här att myndighetspersoner som skriver inlägg på polisens Instagram är medskapare till och etablerare av att upprätthålla och återskapa gränser som finns mellan människor och grupper. Idealbilder och intrycksstyrning skapar och återskapas genom Instagramtexterna och kan på så sätt användas i taktiska syften. Polisen försöker således framställa sig själv som god, duktig och kunnig genom att använda brottslighet, andra personer eller situationer som kontrast. Idealbilder i polisen vardag används på så sätt för styrning av intryck.

Normer skapas i mötet med andra och vägleder människor om vad som är okej eller inte, normalt eller onormalt. Näthat är ett vanligt förekommande fenomen på sociala medier och tendenser visar på att det har blivit normaliserat men även att det är svårt att motverka. Vuxna i samhället har det yttersta ansvaret för att barn och unga ska växa upp under trygga uppväxtvillkor, så även på internet. En kvalitativ studie har därför genomförts för att undersöka samt analysera ungdomars normer och uppfattningar gällande näthat och insynsbegränsningar, samt hur näthatrelaterade situationer hanteras om det uppstår. Två fokusgrupper, med totalt 8 informanter i åldrarna 15 till 24, har intervjuats och materialet har därefter analyserats tematiskt. Resultatet visade att ungdomar har lärt sig tolerera det näthat som förekommer på sociala medier, trots att de inte tycker det är okej. För att öka tryggheten och skydda sig själva från att bli utsatta, tillämpar de tekniska åtgärder och begränsar vilka som får ta del av det som publiceras. Avslutningsvis visade resultatet att ungdomar hanterar näthat i största utsträckning enskilt och i tystnad utan att involvera andra.  Studiens slutsats är att det behövs vidare forskning och ökad kunskap på en samhällelig nivå kring hur tystnadskulturen samt skuld och skam gällande näthat kan motverkas hos ungdomar samt även vilka metoder som kan vara användbara för att ungdomar inte ska ta på sig allt ansvar gällande näthat själva.

Bakgrund: Under ungdomstiden genomgår ungdomar en förändring inom vilken de frigör sig från sina föräldrar, och samhörighet med jämnåriga blir istället speciellt viktigt. Att känna samhörighet är även en stor del av självkänslan. Ungdomar använder idag sociala medier främst för att medverka i sociala interaktioner och för att tillgodose viktiga utvecklingsbehov som intimitet och samhörighet till andra. Påverkan på ungdomarnas mående utifrån användandet av sociala medier har det forskats på flitigt, men resultaten utifrån forskningen ger inte en samlad bild av hur denna påverkan ser ut.  Syfte: Att sammanställa och få kunskap om hur ungdomars självkänsla påverkas av användningen av sociala medier. Metod: Vi har valt att undersöka ämnet genom att göra en scoping review där elva kvantitativa artiklar valdes ut och sammanställdes översiktligt.  Resultat: Samtliga artiklar visar en koppling mellan ungdomars användning av sociala medier och självkänsla. Fem artiklar visar kopplingar till högre självkänsla, där begreppen självpresentation och feedback främst användes som förklaringar. Sex artiklar visade kopplingar till lägre självkänsla, där begreppen social jämförelse, frekvensen av användningen och emotionell investering i sociala medier användes som förklaringar. En longitudinell artikel visade däremot att det var självkänslan som påverkade ungdomarnas användning av sociala medier, och inte tvärtom.  Slutsatser: Vår översikt visar att det finns samband mellan ungdomars användning av sociala medier och deras självkänsla. Sambanden består av en mångfald av olika begrepp, däremot har forskare ännu inte helt lyckats fånga fenomenet eller med säkerhet påvisa kausalitet.

A picture tells more than a thousand words. When our parents grew up they had a camera with a film roll that they elicited to put in a frame on our walls with a purpose to show to friends and families that visited our home. Kids of today are on social media in front of hundreds of spectators before they are even born. Vloggers’ display of private lives in public is something that many parents do around the world today. It's a competition about the followers and the more you expose yourself and the more privacy you show, the more followers you get. Many people and above all families live on their YouTubechannel and do it as a fulltime job which puts pressure on them to always deliver something interesting to keep their followers intact.  Our purpose with this study is to find out if parents consider before they publish their kids on YouTube. We want to find out how different families in different situations handle kids' right to a private life and in which contexts they represent their kids. To be able to answer our purpose we used a netnographic observation on YouTube. The theoretical frameworks that we used are Goffman's dramaturgical perspective and Hall´s theory about representation and encoding/decoding. We also lean on Baudrillard and his theory about the consumer society to put our analysis in a bigger framework. The results that we found are that in some of the families in our study, the line between privacy and publicity are being erased as the media culture is penetrating private lives. In some situations you can clearly see that the kids, by their bodylanguage, tell that they want to be in their own private sphere and not in the spotlight.

The study analyzes national and regional crisis communication to youth in the beginning of the Coronavirus pandemic. As early research has shown difficulties in reaching the target group youth, and in a constantly changing society, adaption is necessary in the communication towards the target group. About 83 percent of all internet users in Sweden use social media and among youth this number is even higher (Internetstiftelsen, 2019). The study uses theories in crisis communication and social media as well as early research about government’s crisis communication with children and youth online. It contains a qualitative text analysis where a semiotic and rhetoric method has been used to analyze a total of twelve Instagram posts from Krisinformation.se and Region Stockholm. The purpose of the study is to find out what messages are communicated and how these messages are adapted to youth as a target group – which includes children, youth and young adults. The result shows that both Krisinformation.se and Region Stockholm has communicated messages that, in different ways, has encouraged the receiver to follow the counsel given, to hinder the spread of the Covid-19 virus or in any way help those that have been affected by the Coronavirus pandemic. The analysis further shows that Krisinformation.se has crisis communication with messages and content that is better adapted to youth compared to Region Stockholm. It is mainly based on the preference that youth themselves have expressed – to prioritize form and graphic before content (Henningson, 2010:61). As for the rest both organizations have followed a lot of the advice given in the theories and therefore have, in many different ways, a successful crisis communication on social media. The problem is not an absence of presence on social media, but rather the use of them, in order to reach the target group youth – where their needs need to be in focus. / Studien undersöker nationell och regional kriskommunikation till unga på sociala medier i början av coronapandemin. Då tidigare forskning har visat svårigheter att nå fram till målgruppen unga, och i ett ständigt förändrande samhälle, krävs det anpassning i kommunikationen och efter målgruppen. Ungefär 83 procent av alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier och bland unga är siffran högre (Internetstiftelsen, 2019). Studien använder sig av teorier inom kriskommunikation och sociala medier samt tidigare forskning som undersöker myndigheters kriskommunikation med barn och unga på nätet. Den innehåller en kvalitativ textanalys där en semiotisk och retorisk metod har använts för att analysera totalt tolv inlägg från Instagramkonton tillhörande Krisinformation.se och Region Stockholm. Studiens syfte är att ta reda på vilka budskap som kommuniceras samt hur budskapen riktas och anpassas till målgruppen unga; det vill säga barn, ungdomar och unga vuxna. Resultatet visar att både Krisinformation.se och Region Stockholm har kommunicerat budskap som på olika sätt har uppmanat mottagaren att följa de allmänna råden, hindra smittspridningen av covid-19 eller på något sätt hjälpa de som blivit påverkade av coronapandemin. Vidare visar analysen att Krisinformation.se har kriskommunikation med budskap och innehåll som är bättre anpassade till unga, jämfört med Region Stockholm. Det baseras främst på ungas egna önskemål att prioritera form och grafik före innehåll (Henningson, 2010:61). I övrigt följer båda organisationerna många av de råd som ges i teorin och har därmed, på flera sätt, en framgångsrik kriskommunikation på sociala medier. Problemet är inte en avsaknad av närvaro på sociala medier, snarare användningen av dem, för att kunna nå fram till målgruppen unga – där ungas behov behöver stå i fokus.

Syfte och frågeställningar Denna undersökning syftar till att ur ett genusperspektiv undersöka om elitidrottande tjejers kroppsuppfattning påverkas av sociala medier. Detta har genomförts med hjälp av följande frågeställningar: 1. Hur ser användningen av sociala medier ut bland elitidrottande tjejer? 2. Hur presenterar tjejerna sig på sociala medier? 3. Hur upplever tjejerna att de påverkas av kroppsidealet som framställs på sociala medier? Metod Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ metod där det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottande tjejer på gymnasiet där bekvämlighetsurvaletanvändes. För att analysera resultatet har genusteorin använts och diskussionen tolkats utifrån ett behavioristiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att informanterna använder sig av sociala medier upp till fyra timmar per dagoch detta framförallt vid transporter, när de är uttråkade och för att kommunicera med vänner.När respondenterna publicerar material på sina egna kanaler väljer de att framställa sigutifrån det de menar är sin bästa sida, vilket vanligtvis inte speglar den verklighet som tjejerna lever i. Det beror på att de lägger stor vikt vid reaktionerna som kommer med en publicering, i form av likes, kommentarer och följare. Flertalet av de intervjuade beskriver att sociala medier har en stor påverkan på vardagen och att det kan medföra en rad olika konsekvenser, bland annat ätstörningar och jämförelsebeteenden. Slutsats Slutsatsen av studien är att elitidrottande tjejer på gymnasiet, som intervjuats för dennaundersökning, påverkas av de kroppsideal som finns på sociala medier. Detta beror framförallt på mängden bilder som florerar på kvinnor som representerar ett ouppnåeligt idealpå exempelvis Instagram. Genusteorin menar att idealen och förväntningarna kan förklaras genom samhällets konstruktion av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. / Aim This study aims to investigate from a gender perspective whether elite sports girls are affected by body perception of elite sports girls is affected by social media. This has been done with the help of the following questions: 1. What does the use of social media look like among elite girls? 2. How do the girls present themselves on social media? 3. How do the girls feel that they are influenced by the body ideal that is presented on socialmedia? Method The questions have been answered through a qualitative method where six semi-structuredinterviews have been conducted with elite sports girls in high school where the convenienceselection was used. To analyze the result, the gender theory has been used and the discussioninterpreted with the help of the behaviorist perspective. Results The results show that the informants use social media for up to four hours a day, especially during transport, when they are bored and to communicate with friends. When respondents publish material on their own channels, they choose to present themselves on the basis of what they think is their best side, which usually does not reflect the reality in which the girls live. This is because they attach great importance to the reactions that come with a publication, in the form of likes, comments and followers. Most of the interviewees describe that social media has a great impact on everyday life and that it can have a number of different consequences, including eating disorders and comparative behaviors. Conclusion The conclusion of the study is that elite sports girls in high school, who were interviewed for this survey, are influenced by the body ideals found on social media. This is mainly due to the number of photos that abound on women who represent an unattainable ideal on, for example, Instagram. Gender theory believes that this can be explained by society's construction of what is considered to be female and male, respectively.

Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse föranvändningen av sociala medier inom hotellbranschen. Studien syftar vidare till att identifiera förändringsmönster inom hotellbranschens övriga marknadsföring orsakade av marknadsföring på sociala medier. Frågeställningar: På vilket sätt använder sig hotell av sociala medier för marknadsföring? Vilken förändring har hotellens marknadsföring via socialamedier medfört på övrig marknadsföring i hotellbranschen? Metod: För att uppnå syftet och svara på frågeställningarna har vi valt att genomföra empiriinsamlingen med hjälp av en kvalitativ metod. Det kvalitativa materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer, fyra av dessa är med olika hotellkedjor och en intervju med en PRbyrå. Slutsatser: Studiens resultat har visat att hotell använder sig av social mediemarknadsföring för att mer effektivt rikta sina annonser via sociala mediekanaler. Kommunikationen mellan hotell och dess gäster gynnas av att hotell är aktiva på sociala medier. Det leder till olika reaktioner och tillfälligtvis skapas det dialog, en hel del är envägskommunikation. Social mediemarknadsföring dominera rinom hotellbranschens marknadsföringsstrategier, medan övriga marknadsföringsmetoder har blivit mindre intressanta.

The main purpose of this paper is to examine the Instagram vs. reality trend and its meaning. The study aims to contribute to an understanding of whether the trend can be viewed from a postfeminist perspective, as well as if body ideals are reproduced or if the trend works as an opposition against the societal body standards. Earlier research indicates that particularly young women are affected negatively when being exposed to manipulated and filtered photos on Instagram. Other social media trends with a body positive focus have shown positive impacts on these issues, making young women gain more confidence regarding their body image. The theoretical framework applied consists of theories of postfeminism as well as Susan Bordo’s​ Reading the slender body. Semiotic analysis is used to analyze six images that explicitly represent the trend. The results conclude that Instagram vs. reality is consistent with the postfeminist ideology since the examined images aim to increase women’s self-esteem through empowerment and individualistic choices, demonstrating the reality behind the often ideal Instagram posts. Another result that emerges is that the trend on one hand contradicts the normative body ideal by showing flaws that are usually hidden on social media. On the other hand, the trend's impact might differ depending on who is viewing the images. Even though flaws are shown in what ought to be ​reality​, the slender ideal is still visible in the chosen images. This paper contributes to the ongoing problematics of social media’s impact on young women’s body image.

Barnhälsovården ska finnas som stöd och stärka föräldrar i deras föräldraroll. I​ åldern 24–34 år använder 88% sociala​ medier som F​acebook,​ I​nstagram,​ T​witter​ och Snapchat. Syftet med studien var att studera hur småbarnsföräldrar använder hälsorelaterad information via sociala medier och hur sociala medier påverkar föräldrarollen. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät som publicerades i två föräldragrupper på F​acebook.​ Data bearbetades med bivariat analys. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna tog del av hälsorelaterad information gällande barn via sociala medier. Vanligare var att föräldrar till ett​ barn ställde frågor till föräldragrupper, och föräldrar till två​ barn eller fler oftare ställde frågor till föräldrar de kände, via sociala medier. Föräldrar ställde frågor främst om mat- och sömnvanor samt hudbesvär. Signifikans fanns för att sociala medier bidrog till likväl positiva som negativa känslor i föräldrarollen. Med stigande ålder minskar andelen som önskar rådgivning och information via sociala medier. Slutsatsen är att få föräldrar ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier idag och få​ önskar att BVC ska erbjuda rådgivning och stöd via sociala medier. Föräldrars​ self-efficacy i föräldraskapet tycks ha betydelse. Fler studier behövs för att kunna utveckla och möta föräldrars behov i dagens digitaliserade samhälle.

En ökad användning av sociala medier har riktat intresset mot att kommunicera varumärke direkt till konsumenterna. Mer specifikt har det ökat intresset för forskning på internationell nivå om hur elitklubbar kommunicerar sitt varumärke på sociala medier. Forskning i Sverige om detta ämne är minimalt och denna studie riktar mot att öppna intresset för den svenska forskningsmarknaden.Syftet med denna studie är att belysa hur svenska elitklubbar i Allsvenskan och Svenska Hockeyligan använder sociala medier för att bygga sitt varumärke. Mer precist handlar det om att undersöka såväl varumärkesattributen som varumärkesinnehållet i föreningarnas officiella Instagram och Twitter konton.Studien utfördes genom en netnografisk kvantitativ metod där valda elitklubbar på Instagram och Twitter studerades för att skapa förståelse om hur de kommunicerade sitt varumärke. Sociala medier används som verktyg i både kommersiella syften och för informationsdelning. För att kommunicera varumärke går det att använda kortsiktiga och långsiktiga strategier på sociala medier. Det går även att se vilket varumärkesinnehåll elitklubbar publicerar samt vilken uppmärksamhet dessa inlägg får av följarna.