Internet har inneburit en teknisk revolution, vilket har medfört att användningen av traditionell tv, radio och dagstidningar har minskat medan tiden som läggs ner på massmedier på internet har ökat. Genom denna teknikutveckling har yrket influencer vuxit fram. En influencer utgörs av en person som aktivt försöker påverka sin omgivning, främst via sociala medier och i syfte att kontrollera konsumtionsattityder och köpbeteenden. Nuförtiden väljer fler näringsidkare att marknadsföra sin verksamhet genom sociala medier, vilket har kommit att utgöra en avgörande marknadsföringsmetod som benämns influencer marketing.  Influencer marketing är ett relativt outforskat område, vilket har lett till att det inte framstått som helt klart vad som gäller rent rättsligt. I och med att influencers i normalfallet är fysiska personer som förmedlar både kommersiella och icke-kommersiella meddelanden suddas gränsen mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden vid marknadsföring i sociala medier ut. Problemet med att redaktionella inlägg varvas med kommersiella är att konsumenter kan vilseledas och tro att sådant som faktiskt utgör marknadsföring är influencers egna åsikter. Svenskarna har blivit allt mer reklamtrötta, vilket har medfört att marknadsföringen måste finna nya vägar att nå ut med sina budskap. Marknadsföring har således utformats på ett sätt att det inte alltid tydligt framgår att det är marknadsföring. Innehållet märks inte alltid som marknadsföring, utan ingår sömlöst i det övriga personliga innehållet som distribueras, vilket har resulterat i att dold marknadsföring förekommer i sociala medier. Gränsen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier är flytande, vilket innebär att det i praktiken blir svårt att avgöra vilket regelverk som är tillämpligt. Uppsatsen behandlar gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier. Vidare behandlas även hur denna gränsdragning har gjorts i mer traditionella medier och om det föreligger några skillnader i domstolarnas bedömning mellan traditionella medier och sociala medier. Slutligen behandlar uppsatsen vilka krav som ställs på reklamidentifiering enligt 9 § MFL i de fall en influencers meddelanden anses omfattas av MFL.  Uppsatsen landar i att MFL är tillämplig på sådant som är av utpräglad kommersiell natur, vilket innebär att framställningen måste ha vidtagits i kommersiell verksamhet, i kommersiellt syfte och ha rent kommersiella förhållanden till föremål. Dessa kriterier utgör avgränsningen gentemot grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet. Yttrandefriheten skyddar uttalanden som är nyhets- eller åsiktsförmedlande eller opinionsbildande. Det har vidare visats att det ställs högre krav på reklamidentifiering i sociala medier än i traditionella medier. Vad gäller kravet på reklamidentifiering kan det sägas att det fortfarande är oklart vad som krävs för att en reklammarkering ska uppfattas som tillräckligt tydlig. Sammanfattningsvis går det att konstatera att gränsen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier är svår att dra. Influencer marketing utgör något av en marknadsrättslig gråzon där det ännu saknas tydliga svar på hur denna typ av marknadsföring ska hanteras.

Syftet med denna uppsats är att studera användningen av sociala medier i relation till upplevd otrygghet. Trots att brottsstatistiken visar att allt färre blir utsatta för brott så tyder återkommande mätningar från det senaste decenniet att fler och fler svenskar upplever att Sverige lider av en ökad brottsproblematik. Diskrepans mellan den upplevda brottsfrekvensen och den officiella brottsstatistiken beskrivs i svensk media bero på oförmågan att hantera intryck från sociala medier. Studien tar avstamp i cultivation theory, som gör gällande att långvarig medie-exponering leder till ökad oro för brottslighet. I tillägg antar vi ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ger en övergripande förståelse för konstruktionen av upplevd otrygghet. Sambandet har prövats kvantitativt genom både enkla och multipla regressionsmodeller, utförda på ett representativt urval för den svenska befolkningen. Data bestod av ett färdigställt dataset, baserat på de årliga, nationella SOM-enkäterna från 2019. Resultatet visade på att kön, ålder och viss form av utbildning korrelerade med oro för brottslighet, medan användning av sociala medier saknade relevans för sambandet på aggregerad nivå.

Sociala medie-appen Tiktok når 24 procent av personer under 35 år i världen, där 7 procent av dem använder appen för nyheter. I Sverige är det åldersgruppen 9 till 14 år som förr inte tagit del av nyheter alls i någon hög grad, som nu tar del av nyheter via Youtube, Instagram och Tiktok, där Tiktok är den vanligaste nyhetskällan. Tiktoks snabbt ökande popularitet i samband med en progressiv adaption av nyhetsmedier som har tagit steget till plattformen gör det intressant att studera vad svenska nyhetsmedier publicerar på Tiktok. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilket typ av innehåll svenska nyhetsmedier publicerar på sina egnaTiktok-konton. Det här examensarbetet har med utgångspunkt från teorierna nyhetsvärdering och medielogiken/sociala medie-logiken undersökt Svt Lilla aktuellt, Expressen, Aftonbladet,och Tv4 Nyheternas Tiktokkonton genom en kvantitativ innehållsanalys. Totalt har 209 Tiktokvideor analyserats från ovannämnda nyhetsmedier under en 32-dagars tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att nyhetsmedierna publicerar mest om brott och/ellernöjesnyheter och att de flesta nyhetsmedierna anpassar sig efter Tiktoks format.

Notifikationer är något som de flesta mobila applikationer använder sig av. Funktionen hos dessa är att meddela användaren om att det finns ny information att ta del av i appen. Tidigare studier har visat att vissa typer av mobila notifikationer kan ha en påverkan på människors beteende i form av en ökad användningstid av mobiltelefoner. Vidare är en ökad tid spenderad framför skärmar något som ett flertal andra tidigare studier har visat kunna leda till negativa effekter, både fysiska och psykiska. Hos unga vuxna är sociala medier något som är väldigt populärt och i denna studie undersöktes det om notifikationer från sociala medier är bidragande till mobilanvändningen i form av total skärmtid och antalet upplåsningar hos unga vuxna. Undersökningen genomfördes på 18 deltagare mellan åldrarna 20-26 där varje deltagare fick rapportera in veckostatistik om sin skärmtid och antal upplåsningar, för att sedan under en veckas tid stänga av alla notifikationer från sociala medier. Vid veckans slut rapporterades samma typ av veckostatistik in igen och en jämförelse av mobilanvändningen mellan de två veckorna gjordes. Resultatet visade att det var ungefär lika många som hade en minskning av sin totala skärmtid som en ökning. Det var dessutom en någorlunda jämn fördelning mellan mängden deltagare som hade minskat det totala antalet upplåsningar och deltagare som det istället hade ökat för. För både skärmtiden och antalet upplåsningar var den genomsnittliga skillnaden mellan de två veckorna en ökning. De två deltagare med störst ökning av skärmtid var däremot de enda som tog emot fler notifikationer totalt sett under veckan där notifikationer från sociala medier var avaktiverade och båda hade dessutom en ökning av antalet upplåsningar. Utan dessa två deltagare ändrades den genomsnittliga skillnaden av skärmtiden till en minskning, men den genomsnittliga skillnaden av antalet upplåsningar var fortfarande en ökning. Utifrån detta resultat drogs slutsatsen att notifikationer från sociala medier skulle kunna vara bidragande till mobilanvändningen hos en ung vuxen, till större grad när det gäller skärmtiden än antalet upplåsningar, men samtidigt verkade det vara något som är varierande från individ till individ och en längre undersökning skulle behöva genomföras för att kunna dra en definitiv slutsats. / Notifications is something that most mobile applications are using. The function of these is to inform the user that there is new information to take part of in the app. Previous studies have shown that some types of mobile notifications could affect the behavior of people in the form of an increased usage time of smartphones. Furthermore, an increased time spent in front of screens is something that several other previous studies have shown could lead to negative effects, both physical and psychological. Amongst young adults, social media is something that is very popular and in this study it was investigated if notifications from social media is contributory to the smartphone usage in the form of total screen time and amount of unlocks amongst young adults. The study was carried out on 18 participants between the ages of 20-26 where each participant reported their weekly statistics of their screen time and amount of unlocks, to then shut off all notifications from social media. At the end of the week the same type of weekly statistics was reported once again and a comparison of the smartphone usage between the two weeks was done. The result showed that there were approximately as many who had a reduction of their total screen time as an increasement. There was also a fairly even distribution of the amount of participants who had a reduction of the total amount of unlocks and participants who it instead had increased for. For both the screen time and the amount of unlocks, the average difference between the two weeks was an increase. The two participants with the biggest increase of their screen time were however the only ones who received more notifications overall during the week were notifications from social media were deactivated, and both also had an increase in the amount of unlocks. Without these two participants the average difference of the screen time was changed to a decrease, but the average difference in the amount of unlocks were still an increase. From this result, the conclusion that notifications from social media could be contributory to the smartphone usage of a young adult, to a greater extent concerning the screen time than the amount of unlocks, but at the same time it seems to be vary between individuals and a longer study would have to be done to come to a definitive conclusion.

Idag är Facebooks grupper en social plats där individer samlas för att skapa en gemenskap och tillhörighet med varandra. Det är en plats som gruppmedlemmarna kan yttra sina åsikter och diskutera gemensamma frågor med varandra. Bland dessa grupper finner man även föräldragrupper. I dessa grupper kan föräldrar samlas och diskutera allt som har med föräldraskapet att göra. Syftet med denna studie har varit att studera hur föräldrar samtalar med varandra för att skapa ramen för föräldraskapet. Metoden för studien har varit netnografi genom en icke-deltagande observation detta för att inte påverka materialet. För att svara på syftet och frågeställningarna har analysen använt sig utav teoriramen norm och social interaktion, språk genom makt samt sigma och den sociala identiteten. Genom detta framkom det olika teman där bland annat språket relevans för tolkning behandlas, roller inom föräldraskapet och olika förväntningarna som gruppmedlemmarna har på föräldrar. Olika faktorer som framkommer i grupperna är att exempelvis så gör gruppmedlemmarna skillnad på mammans och pappans roller samt att föräldrarna alltid bör vara med sina barn. / <p>2023-06-01</p>

Mobiltelefonen är idag en självklar del av vardagen och den används bara mer och mer. Stor del av den användningen sker på sociala medier. Samtidigt ökar både medvetenheten kring problematiken av mycket skärmtid och mängden bearbetningssätt för att försöka minska den. Det kommer fler och fler typer av begränsningsappar med syftet att minska mobilanvändning på olika sätt. Många applikationer har börjat med inbyggda funktioner för att kontrollera hur mycket tid som spenderas på dem. Grundprincipen i dessa applikationer är att begränsa, hindra eller enbart mäta användarens skärmtid. Som alternativ till begränsningsappar skulle svartvitt läge kunna användas för att minska mobilanvändandet. Ett välutforskat område är effekten mobilanvändande kan ha på studier och prestation, men hur svartvitt läge påverkar användandet är inte lika utforskat. Syftet med denna studien var att undersöka om svartvitt läge kan användas för att minska mobilanvändning genom att påverka motivationen till användandet snarare än att blockera användaren. Utifrån det formades frågan: Är svartvitt läge ett användarvänligt verktyg för att minska användandet av sociala medier? Under en vecka fick 22 deltagare använda mobilen med svartvitt läge aktiverat, och samtidigt mättes deras skärmtid. Skärmtiden jämfördes sedan mot en period av motsvarande längd då deltagarna inte hade svartvitt läge aktiverat. Deltagarna fick reflektera över deras upplevelse av det svartvita läget i en dagbok de förde kontinuerligt samt en enkät vid studiens slut. Resultaten visade att det fanns en viss minskande effekt på mobilanvändandet med svartvitt läge, men gav också en mer nyanserad bild av upplevelsen. Det blev tydligt att färg spelar olika stor roll för gränssnittet i allmänhet, texter och bilder. Utifrån detta diskuteras huruvida svartvitt läge kan användas och vilka eventuella konsekvenser det kan medföra. / In today's society the smartphone is becoming more present, and the time spent using it is rising. A big part of that time is used on social media. At the same time people are growing more aware of the problems following an extensive screen time, and there are more and more ways of minimizing it. Restriction apps are becoming more usual, with different means of trying to reduce the time spent on the smartphone. The basic principles of these restriction apps are to limit, block or simply measure the users screen time. As an alternative to these types of applications the black and white colour filter could be used to reduce smartphone usage. Black and white colour filter is a built in function, featured in many operating systems. It is already quite thoroughly explored how the phone can affect studying and performance, but the effects of the black and white colour filter is less explored. The purpose of this study is to examine whether black and white colour filter can be used to reduce smartphone usage through affecting the motivation to the usage, rather than restricting the user. That became the base for the question: Is black and white colour filter a user friendly tool for reducing the usage of social media? 22 participants used their phones with the black and white colour filter activated during one week, and at the same time their screen time was recorded. The screen time was later compared to a period of corresponding time span, without the black and white colour filter. During that time the participants also got to reflect over their experience by keeping a diary and in an inquiry at the end of the period. Results showed that there was some time difference with the black and white colour filter. It also gave a more nuanced picture of the experience. It became clear that colours have a varying importance for the general interface, images and text. From this it is discussed whether or not black and white colour filter can be used, and which the potential consequences can be.

The purpose of this study was to investigate the relationship between social media use, primarily TikTok and Instagram, and mental health in high school youth, and to see if there were any gender differences in these results. The study is a quantitative survey and has used the GHQ-12 scale as a measuring instrument for mental illness, as well as screen time for social media use. The results found that there is no significant correlation between screen time and mental illness. However, there was a clear connection between girls' mental health and screen time, where the girls who spent the most time on social media felt the worst. This correlation did not exist for boys. / Denna studies syfte var att undersöka sambandet mellan socialt medieanvändande, främst av apparna TikTok och Instagram, och psykisk hälsa hos gymnasieungdomar, samt om det finns några könsskillnader i dessa resultat. Studien är en kvantitativ enkätundersökning och har använt GHQ-12 skalan som mätinstrument för psykisk ohälsa. Gällande skärmtid för sociala medieanvändande mättes deltagarnas skärmtid via mobilen för apparna TikTok och Instagram. Resultaten visade att det inte finns något signifikant samband mellan socialt medieanvändande och psykisk ohälsa. Däremot fanns ett tydligt samband mellan tjejers psykiska ohälsa och sociala medieanvändande, där de tjejer som spenderade mest tid på sociala medier mådde sämst. Detta samband fanns inte för killar.

This master essay aims to contextualize my artistic practice and ask questions regarding the artist's position in relation to her work. The essay should be seen as a meta description of my artistic method which I call gonzo painting, an expression I explain and develop further in the essay. This essay is part visual and part written and should be approached more as a piece of art than a piece of academic writing. Pictures sourced from social media are used as a sort of diary and are accompanied by written thoughts. The essay was written during the six months leading up to my graduation show.

Sociala och digitala medier blir en allt större del av barn och ungas vardag. Samtidigt utvecklas nya former av artificiell intelligens och strategier som används av olika typer av aktörer för att informera, marknadsföra men även vilseleda människor till en viss åsikt. Studier visar att barn ochunga ofta saknar kunskaper som hjälper dem att analysera den information de möter genom olikatyper av medier, specifikt material som presenteras i video eller bildformat. Relevant undervisning inom källkritik blir därför en allt mer betydande del inom skolan och samhällskunskapen. Denna studie syftade till att undersöka hur lärare undervisar inom området källkritik, men även deras egna uppfattningar av kompetens inom digitalisering och elevers upplevelser på sociala medier. Resultatet visar att lärare anser sig behöva mer kunskap om sociala medier och inom arbetssätt som gynnar ett källkritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att analys av material på sociala medier sällan används, med bakgrund i att man anser sig sakna kunskap inom området, vilket potentiellt skapar ett kunskapsglapp i förmågan att kritiskt granska och analysera information.

Kunskapsöversikten syftar till att besvara frågorna “Hur påverkar sociala medier ungdomars demokratifrämjande politiska engagemang?” och “Vad säger tidigare forskning om sociala mediers påverkan på ungdomars källkritiska förmåga?”. Metoden har framför allt bestått av litteratursökning i databaserna ERIC, ERC och Swepub. Relevanta böcker och myndighetsrapporter har även använts för att besvara våra frågeställningar.  I resultatet och slutsatsen framgår att det både finns möjligheter och utmaningar med sociala medier i demokratifrämjande syfte. En av de största utmaningarna är att användarna ofta har bristande kunskaper vad gäller källkritik vilket leder till att desinformation sprids. För att motverka detta krävs aktivt arbete och utformning av dessa förmågor. Framför allt synliggör resultat och diskussion bristen på en övergripande plan hur denna utformning sker på bästa sätt i klassrummet för att säkerställa att det demokratiska värden vårt samhälle bygger på inte urholkas.