Denna uppsats uppmärksammar hur föräldrar till tonårsbarn med substansbruk upplever sin situation och det anhörigstöd de fått. Syftet är att skapa en förståelse för föräldrars egen situation kopplat till sitt tonårsbarns substansbruk, med särskilt fokus på att undersöka upplevelsen av behandlingsprocessen och egna behandlingsinsatser för föräldrarna på Mariamottagningarna i Skåne samt att få en ökad förståelse för vilka önskemål om förändring och förväntningar som föräldrarna har gällande anhörigstöd. Uppsatsen baseras på nio semi-strukturerade intervjuer med föräldrar till tonårsbarn under 18 år med substansbruk. Föräldrarnas berättelser och erfarenheter analyseras genom Scheffs teoribildning kring sociala band. Resultatet visar en tung belastning och bröda inom föräldragruppen, vars tonårsbarn hade komplexa problembilder. Föräldrarna hamnade lätt i problem- och emotionsfokuserade beteenden. Likaså beskrevs ett inre föräldraproblemfokus som skapade skam och försämrad kommunikation mellan förälder och tonåring och i värsta fall kris i familjen. I vissa fall resulterade detta i att föräldern satte sitt eget liv på paus med ökad risk för stressrelaterad ohälsa. Olika sårbarhets- och skyddsfaktorer hos föräldrarna genererar olika behov vilket talar för ett kartläggande av dessa för att sedan anpassa stöd och insatser till föräldrarna. Föräldrarnas hade blandade känslor kring det professionella anhörigstödet. Ett positivt upplevt anhörigstöd relaterades till en behandlarens eller socialsekreterarens bemötande, kompetens, helhetsperspektiv och samverkan med andra professionella i kontakt med tonåringen. Önskemål från föräldrarna handlade om ökad delaktighet i tonåringens behandling. / This thesis explores how parents of adolescents with substance abuse experience their situation and the support they have received from professionals. The purpose is to create an understanding of the parents' own situation linked to their adolescent’s substance abuse, with a particular focus on examining the experience of the treatment process and interventions for the parents at the Maria treatment centers in Skåne, In addition, the thesis aims to gain an increased understanding of parents´ own expectations, and wishes for change, regarding the provided support. The essay is based on nine semi-structured interviews with parents with adolescents under the age of 18 with substance abuse. The parents' narratives and experiences are analyzed through Scheff’s theory regarding social bonds. The result shows a heavy burden and load within the parental group, whose adolescents have a high level of comorbidity. The parents easily ended up in problem- and emotion-focused behaviors. Likewise, an internal parental problem-focus was described, which created shame and impaired communication between parent and adolescent, and in the worst case a crisis in the family. For some parents this resulted in the parent putting their own life on hold with an increased risk of stress-related illness. Different vulnerability and protective factors within the parental group generate different needs, which speaks for these being mapped in order to adapt support and interventions to the parents. The parents had mixed feelings about the professional support. Positively perceived support was related to a therapist’s or social worker’s reception, competence, overall perspective, and cooperation with other professionals in contact with the adolescent. Wishes from the parents included increased participation in the adolescent’s treatment.

<p>Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla. Särskilt under tonåren har barn ett stort behov av att söka sin identitet genom att se hur de uppfattas av sina kamrater. </p><p>Syftet med uppsatsen är att genom deltagande observation av och intervjuer med flickar i år 8, studera och analysera hur deras inbördes kommunikation i skolan påverkade deras självkänsla. En annan frågeställning är hur skolan påverkar denna kommunikation. </p><p>Analysen grundar sig på George Herbert Meads interaktionsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band. Meads grundantagande är att individens identitet skapas genom interaktion med andra människor. Scheff menar att vi har ett grundläggande behov av att ha sociala band till varandra, det vill sägarelationer där vi blir sedda och bekräftade av andra. Känslorna stolthet och skam visar oss hur dessa band ser ut. </p><p>Studien visar att tillgången till kommunikation, närhet och gemenskap var ojämnt fördelad. Några flickor blev sedda, bekräftade och fick mycket närhet av sina klasskamrater. De kände sig delaktiga i en gemenskap. Därmed lärde de sig att de var viktiga för andra och deras självkänsla utvecklades på ett positivt sätt. Andra flickor blev sällan sedda och bekräftade av sina klasskamrater. De var inte delaktiga i den gemenskap andra hade. De lärde sig att de saknade betydelse för andra. Att bli bekräftad är enligt Mead och Scheff en förutsättning för att utveckla en god självkänsla. </p><p>Skolans organisation och lärarnas undervisning påverkade elevernas kommunikation på flera sätt. Skolan arbetade i liten utsträckning för att hjälpa eleverna i deras kommunikation. Genom att varken lärarna eller skolans organisation visade att de såg elevernas kommunikation som viktig gav de ett tyst godkännande av att några elever stod utanför den gemenskap andra elever var inneslutna i. Skolan strävade alltså i liten utsträckning efter att vara en levande social gemenskap.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.</p><p>Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.</p><p>Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade.</p> / <p>This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime.</p><p>We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory.</p><p>Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory.</p><p>The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.</p>

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla. Särskilt under tonåren har barn ett stort behov av att söka sin identitet genom att se hur de uppfattas av sina kamrater. Syftet med uppsatsen är att genom deltagande observation av och intervjuer med flickar i år 8, studera och analysera hur deras inbördes kommunikation i skolan påverkade deras självkänsla. En annan frågeställning är hur skolan påverkar denna kommunikation. Analysen grundar sig på George Herbert Meads interaktionsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band. Meads grundantagande är att individens identitet skapas genom interaktion med andra människor. Scheff menar att vi har ett grundläggande behov av att ha sociala band till varandra, det vill sägarelationer där vi blir sedda och bekräftade av andra. Känslorna stolthet och skam visar oss hur dessa band ser ut. Studien visar att tillgången till kommunikation, närhet och gemenskap var ojämnt fördelad. Några flickor blev sedda, bekräftade och fick mycket närhet av sina klasskamrater. De kände sig delaktiga i en gemenskap. Därmed lärde de sig att de var viktiga för andra och deras självkänsla utvecklades på ett positivt sätt. Andra flickor blev sällan sedda och bekräftade av sina klasskamrater. De var inte delaktiga i den gemenskap andra hade. De lärde sig att de saknade betydelse för andra. Att bli bekräftad är enligt Mead och Scheff en förutsättning för att utveckla en god självkänsla. Skolans organisation och lärarnas undervisning påverkade elevernas kommunikation på flera sätt. Skolan arbetade i liten utsträckning för att hjälpa eleverna i deras kommunikation. Genom att varken lärarna eller skolans organisation visade att de såg elevernas kommunikation som viktig gav de ett tyst godkännande av att några elever stod utanför den gemenskap andra elever var inneslutna i. Skolan strävade alltså i liten utsträckning efter att vara en levande social gemenskap.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori. Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori. Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade. / This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime. We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory. Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory. The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen &amp; allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen &amp; allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande.  Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata.  Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. / The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen &amp; allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen &amp; allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent.  The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data.  From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället. Den här uppsatsen försöker förklara sambanden såväl som de inkompatibla rollerna och dess konsekvenser för mödrar i fängelse. Thomas J Scheffs teori om sociala band leder diskussionen och är avgörande för att förstå behovet av hänsynstagande liksom den förödande skammens inverkan på individ och samhälle. Mänsklig mångfald och flerfaldiga verklighetsuppfattningar finner mening i en socialpsykologisk tolkning och analys sprungen ur en innovativ undersökning. / In this study we meet women who gradually change our picture of the "double penalty", which complicates our view of a life of abuse and drug dependence, and the life in a women’s prison, but also simplifies the notion of the deep love they have for their children. Since these mothers have worked a lot with themselves and emerging from long periods of drug dependence, we have experienced the force which is released when someone is working with something she is passionate about. To help others and to allow the individual to accept help has guided this story about the human beings ability to get up and move on. The fact that the love seems to work side by side with the indebted problem has aroused our interest and is discussed in the text as a running theme. By allowing the individual emotions to meet sociological theories widens the perspective to an angle involving both macro- and micro-levels of society. This essay tries to explain the relationships as well as the incompatible roles and its impact on mothers in prison. Thomas J. Scheff's theory of social bonds is leading the discussion and is critical to understanding the need for consideration as well as the devastating impact of shame on the individual and society. Human diversity and multiple views of reality will find meaning in a social psychological interpretation and analysis originated from an innovative study.

In this study, we have considered the impact the organization`s implementation of its vision of the psychosocial work enviroment has been for the relations between the employees. We have primarily relied on a hermeneutic approach to understand our empirical data, and when we have interpreted and made a socialpsycological analysis on our collected empirical data. We have used Smith´s Institutional Ethnography, Sheff`s Social bonds and Asplund`s theory of Social responsivity. To collect the empirical data we have combined quantitative and qualtitative methods and a textanalysis at a visiondocument in the aim of capture both the depht and the breadth of our chosen fields of study. The results we have found shows that the psycosocial work environment within the organization can be seen as interplay between individual and enviroment and between individuals as well and that this interaction is influenced by the organizational culture that is created by the organization`s political vision / I denna C-uppsats har vi undersökt vilken betydelse ledningens implementering av sin vision kring den psykosociala arbetsmiljön för de psykosociala relationerna har för relationerna mellan de anställda. Vi har främst utgått ifrån en hermeneutisk vetenskaplig ansats för att förstå vårt empiriska material. Då vi tolkat och gjort en socialpsykologisk analys kring vårt insamlade material har vi använt oss av Smith`s Institutionella etnografi, Sheff`s Sociala band och Asplund`s teori om social responsivitet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt både kvantitativ och kvalitativ metod samt en textanalys av ett visionsdokument i syfte att dessa metoder kan fånga både djup och bredd av vårt valda studiefält. Resultatet vi kommit fram till visar på att den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen kan ses som ett samspel mellan individ och miljö samt mellan individerna i sig och att detta samspel är påverkat av de organisationskultur som till viss del formas av organisationens personalpolitiska vision.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band. Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra. Gemensamt för samtliga intervjuade informanter är att de hade bristfällig kontakt med båda föräldrarna under uppväxten. Den uteblivna tryggheten från föräldrarna var något de istället sökte i sin umgängeskrets. Informanternas skolgång kantades av dåliga skolprestationer där de ofta umgicks med personer som misskötte sig. / The purpose of this study is to gain a greater understanding of some underlying causes of why people commit criminal acts. The general questions of the study are; in what way does the social circle of friends affect the individual’s prerequisites for developing a criminal lifestyle? How can these underlying causes of crime be explained and understood? The questions are answered by semi-structured interviews with five individuals with previous criminal background. With the use of a thematic analysis method the interview material was structured into three themes that have been formulated based on the datasets that have been collected. The analysis is done with the use of previous research and theories of differential association and reinforcements, symbolic interactionism, labeling and social bond. The study shows that the interview participants end up in crime as a result of their growth, school situation and their circle of friends interacted in a negative way. Common to all those interviewed informants is that they had insufficient contact with both parents during childhood. The lack of assurance from the parents was something they instead searched for in their social circle of friends. The informants schooling was consisted of poor school performances, and they often socialized with friends who also misbehaved.

The aim of this study is to investigate how it is possible that tourists who are not actively seeking child prostitutes still account for the majority of child sex tourists. The study includes tourists, locals, people working in the sex industry and staff from Swedish embassy and ECPAT international in Bangkok. The study was conducted with a qualitative approach and an ethnographic method, using field observations and interviews to collect the empirical data. The data has then been categorized in to different themes and analyzed using previous research on the subject. Hirschis theory of social bonds was then used to further interpret the results. The results of this study show that the tourists in Thailand, who are not seeking out child prostitutes, will most likely come in contact with them anyway. This will happen because of the availability to the vast sex industry and the fact that the sex industry markets itself by offering youthful prostitutes. The tourists will have weaker social bonds because they have left their normal social surrounding but depending on how weak these social bonds are the tourists may or may not experiment with buying sex. In combination with that about 25 percent of the prostitutes are under the age of 18, this may lead to that some of the tourists will sexually abuse children even if they were not seeking them out.