Denna studie undersöker vilka upplevelser och erfarenheter som påverkat individer när de tagit beslutet att lämna en kriminell livsstil; och vilka faktorer som varit avgörande i förändringsprocessen till ett liv utan kriminalitet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att besvara frågeställningarna. Fem personer med koppling till organisationen KRIS har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån en teoretisk referensram bestående av Laub och Sampsons (2006) definition av begreppet turning points; Paternoster och Bushways (2009) identitetsteori om avhopp från kriminalitet; och Emirbayer och Mishes (1998) teoretiska beskrivning av begreppet human agency. Resultatet visar att alla intervjupersonerna påverkats av crystalization of discontent och drivkraften att undvika the feared possible self (Paternoster & Bushway, 2009) när de beslutat att lämna kriminaliteten. Den egna viljan beskrivs av intervjupersonerna som den mest avgörande faktorn i förändringsprocessen. Andra faktorer som varit betydande är socialt stöd och att hålla fast vid nya rutiner kopplade till livet utan kriminalitet. Slutsatserna i uppsatsen är att det sällan räcker med enskilda faktorer, ofta är det ett samspel mellan flera faktorer som leder till förändring. / The purpose of the present study is to identify events and experiences that influences individuals to make the decision to desist from a criminal life style; and to identify crucial and important factors in the process of desisting from a criminal life style. The used method is qualitative interviews. Five persons connected to KRIS (an organization with the aim to help desisters) were interviewed and the results were analyzed through a theoretic framework consisting Laub and Sampson ́s (2006) definition of the concept of turning points; Paternoster and Bushway ́s (2009) identity theory of desistance from crime; and Emirbayer and Mishe ́s theoretical definition of the concept of human agency. The result shows that all interviewees were affected by crystalization of discontent and the motive to avoid feared possible self (Paternoster & Bushway, 2009) when they decided to desist from criminality. The own will was identified as the most crucial factor in the process of criminal desistance. Social support and the importance of hanging on to new routines were mentioned as other important factors in the process. The conclusion of the study is that it is seldom enough with single factors as solutions to the problems of this study. A successful desistance process is often a result of an interplay between several factors.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

Syftet med studien är att undersöka hur förändringar inom kriminalvården påverkar kriminalvårdares arbetsvillkor och förutsättningarna för det emotionella arbetet.  Därför har vi lagt fokus på kriminalvårdens arbete som präglats av de förändringar som skett, både på arbetstid och privat. Därför har vi gjort en tydlig avgränsning gällande just kriminalvårdare, för att det är de som utför emotionellt arbete.  Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta kriminalvårdare. För att hitta de respondenterna har vi kombinerat ett bekvämlighetsurval med ett målstyrt urval. Vi har använt oss av ett emotionssociologiskt perspektiv där vi utgår ifrån Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Vi har också använt oss av Lean production, just in time för att förstå förändringarna i organisationen samt Thomas J. Scheffs teori om sociala band och känslorna skam och stolthet som påverkar det sociala samspelet.  Arbetet som kriminalvårdare är en emotionellt krävande uppgift. Förändringarna inom organisationen har lett till en mer pressad arbetsmiljö som har påverkat arbetsvillkoren. Kriminalvårdare uppmärksammar de långa och intensiva arbetsdagarna som leder till trötthet och utmattning. Det har även märkt av en högre arbetsbelastning på sig själva och deras kollegor som har resulterat till flera sjukskrivningar och uppsägningar. / The purpose of this studie is to investigate how changes in prison affect the prison guards' conditions and the conditions for the emotional labor. Therefore have we focused on the prison guards' work, which is characterized by changes that have taken place that affects both working hours and privately. Therefore have we made clear demarcation regarding just prison guards, because it is them who performs emotional labor. We have used a qualitative study where we have interviewed eight prison guards. To find the respondents, we have combined a convenience selection with a goal-oriented selection. We have used an emotional sociological perspective where we start from Arlie Hochschild's theory of emotional labor. We have also used Lean production, just in time to understand the changes in the organization and Thomas J. Scheff's theory of social ties and feelings of shame and pride that affects social interactions. Working in a prison as a prison guard is a difficult emotional request. The changes within the organization have led to a more pressured work environment that has affected working conditions. Prison guards pay attention to the long and intense working days that lead to fatigue and exhaustion. It has also been noticed by a higher workload on themselves and their colleagues which has led to more sick leave and dismissals.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots