Tidigare forskning visar att långtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att människor utan ett arbete lätt blir till någon som får stå utanför gemenskapen i samhället. Vi önskar i vår C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid långtidsarbetslöshet, med fokus på hur arbetslösheten ändrat individens sätt att se på sig själv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nätverket förändrats. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna känslor och upplevelser. Deras uttryckta känslor och erfarenheter använde vi sedan för att tolka och analysera vårt material. Resultatet visade att informanternas syn på sig själva drastiskt förändrades efter ett par månader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skämdes över sin situation. I den nya livsituationen var gemenskapen med vänner och familj betydande för hur arbetslösheten hanterades. / Previous research shows that long-term unemployment is important for the individual's quality of life.  But it also shows that people without a job often become someone who is standing outside the community. We wish in our C-ascribed to highlight what´s happening in the individual's life during long-term unemployment, we wish to do this with a focus on how unemployment changed the individual's way of looking at themselves, but also how social and workplace-related network has changed during the unemployment.  We used a qualitative approach, with a hermeneutics scientific method. We conducted nine pieces of semi-structured life-world interviews. We did not seek an absolute truth; we were interested in the informants' own feelings and experiences. We used their expressed feelings and experiences to analyze our material. The results showed that the informants ' views of themselves drastically changed after a couple of months unemployed, they think of  themselves as failures and were ashamed over their situation. In their new life situation friends and family significant for how unemployment could be accepted.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band. Detta innebär försämrade relationer eller att relationen upphör helt. Vidare visar resultatet att arbetsrelaterad stress inte endast uppkommer från arbetet utan även att stress skapas ur relationer i privatlivet och utifrån den egna identiteten. Genom att inte kunna besvara privatlivets förväntningar förstärks upplevelsen av stress och den egna identiteten kan komma att ifrågasättas, både av individen själv men också av omgivningen. / The study means to examine work-related stress and its meaning for relationships in the private life. In addition, the study means to examine the meaning of work-related stress for the own identity. The study was carried out through qualitative interviews with eight participants at a smaller company. The interviews were built on four major themes: the view of the own identity, changes in the identity, relationships and the border between work life and private life. The results shows that work-related stress and workload have an important significance for relationships in the private life as well as the own identity. By spending the time of the private life at work-related tasks the tending to social bonds decreases which results in worsen social bonds or that the relationship completely ceases to exist. In addition the results show that work-related stress not only come to existence through work, but the experience of it is created through relationships in the private life and the own identity. By not being able to meet the expectations set by the private life the experience of work-related stress is enhanced and the own identity can be questioned, either by one self or by others.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott.  Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla. / This study intends to compare victims' and the former criminal’s experiences of how the individual's identity has been shaped. The study is based on qualitative interviews with ten informants and intends to answer the question of how individuals perceive that their social ties and self-esteem has changed from being a criminal and victim. These questions are answered with the selected theoretical starting points that focus on Jenkins social identity theory. Further, Scheff's theory of social ties that are associated with feelings of shame and pride, even Johnson's theory of self-esteem is used that regulate the individual's well-being. The results show obvious differences between the victims' and former criminals experiences of crime. The social environment is considered to have a significant role in their different experiences and has particularly an impact on the individuals' identity. It may even be noted that the social ties are an important factor in an individual's well-being and has an impact on the individual's self-esteem.

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ”är det värt det” innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal. Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext. Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet. Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. / The purpose of the studie is to examine how a performance review is perceived by the employee. By asking the question”is it worth it” the study aims to see however the employees perceive the performance review as a fruitful tool of communication. The empirical data is collected by interviewing a business unit within the private healthcare sector. The study has a qualitative approach and semi structured interviews are used. The study has shown that a performance review is not perceived as satisfying regarding the communication between the subordinate and the superior. The communication should rather be an open one between all the employees and the superiors. It has also been shown that the employees perceive the communication to their superiors differently depending on the situation and context. The employee's emotional work is influenced by the role of the employees perceive as appropriate for the occupation, and the relationship to the superior is affected by the status and position.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988). Med utgångspunkt i dessa teorier har vi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse för hur man kan förstå de drivkrafter som är orsaken till att man ansluter sig till en firma och vad som håller en kvar. Resultatet pekar på att en firma kan för individen ersätta en icke tillfredsställd livssituation. Resultatet visar också att gruppen är så viktig för individen att det kan skapa ett destruktivt beroende samt hur mycket den kan påverka individen att handla på ett sätt som denne aldrig hade gjort ensam. / This is a social psychology and qualitative research studying what kind of people who become football hooligans and what makes them stay. Football hooliganism became a phenomenon in Sweden society in the 1990s and the community tried to reduce this because hooliganism involves violence and vandalism. The essay is based on ten interviews with people who have been or are active in a hooligan firm in Sweden. The epistemological approach is used as hermeneutics. The collected empirical material is analyzed using the following social psychological theories and concepts: social bonds, shame and pride (Scheff 1994), interaction rituals and emotional energy (Collins, 2004), abnormal behavior (Becker 2005), masculinity theory (Connell 2008), dependency and kicks (Giddens 1992), juvenile stages (Erikson 1988). Based on these theories, we have tried to highlight a social psychological approach of how to understand the reasons of why you join a company and what makes you stay. We concluded that a firm can replace a non satisfied life situation. We also concluded that the group is that important to the individual that it can create a destructive addiction and how much it can influence individuals to act in ways that he had never done alone.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper. Resultatet visade att det finns en stor bristfällig kunskap när det kommer till droger i allmänhet samt att denna kunskap saknas både i skolan men också i hemmet. Det framkom också att många av ungdomarna någon gång hade provat cannabis eller befunnit sig i kretsar där ett brukande av cannabis pågick. Detta visade sig senare vara en stor bidragande faktor till deras attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige. Med hjälp av Festingers teori om kognitiv dissonans visade analysen att den kognitiva dissonansen var en bidragande faktor till deras attityder. Utifrån Scheffs teori om hänsynsemotionssystemet, med fokus på sociala band, skam och stolthet, bidrog tryggheten och otryggheten hos informanterna till deras attityder. Den otillräckliga kunskapen, tryggheten och otryggheten bildade tillsammans grunden för ungdomarnas attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. Utifrån Mead fanns det brister i rollövertagandet i formandet av deras attityder. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of young people's attitudes and their perceived life-world face a possible legalization of cannabis in Sweden. To answer the aim we formulated a question: What prior knowledge and experiences shape young people's attitudes to drugs and what are their attitudes towards cannabis today? This, we investigated through qualitative interviews with young people aged 15-20 years at an arts center in a medium large town in southern Sweden. We wanted to explore what affects the youth in their shaping of attitudes towards cannabis and legalization of cannabis in Sweden and how these attitudes are today. To gain a deeper understanding of individuals' perceived life-world as possible, we conducted individual interviews with ten young people who all have different experiences and knowledge. The results showed that there is a great lack of knowledge when it comes to drugs in general, and that this knowledge is lacking both in school but also at home. It also emerged that many of the young people had tried cannabis or been in circles where use of cannabis was ongoing. This later proved to be a major contributing factor to their attitudes towards cannabis and a legalization of cannabis in Sweden. Using Festingers theory of cognitive dissonance, the analysis showed that it was a contributing factor to their attitudes. Based on Scheffs theory of the “deference-emotion system”, focusing on social bonds, shame and pride, the security and insecurity of informants influence their attitudes. The insufficient knowledge, security and insecurity together formed the foundation for young people's attitudes towards a possible legalization of cannabis in Sweden. Based on Mead, there were deficiencies in the role takeover when shaping their attitudes.

Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra. / The purpose of this study is that from a social psychological - and relational perspective, create a deeper understanding and explanation of how the employees of customer service "En väg in" in Varberg municipality experienced this organizational change. The sample consisted of six employees and two individuals from the management team. Qualitative approaches with semi structured interviews were used, as well as a hermeneutical approach. In order to analyze and interpret the empirical material previous research and scientific articles were selected and the theories Jacobsen (2013), change management and resistance, Maslow's hierarchy of needs (Aronsson et al 2012), Herzberg two-factor theory (Aronsson et al 2012, Herzberg [1968] / 2003) and McClelland's motivation theory of human needs (Aronsson et al 2012), supplemented by, Scheff (1994) social bonds and differentiation. The most central that emerged in the results is the importance of lack of communication, participation and control. And that the employees had different settings to the change and that the department has not had the time to create a mutual organizational culture. Professional roles inhibit employees to create strong social bonds with each other.

The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing. / Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.

The purpose of this study was to investigate effects of long term imprisonment on inmates. Our prime interest have ben to identify if eventual effects are considered positive or negative or even a combination of the two. To answer these questions we conducted observations of convicts in a high security prison in Sweden. The collected data were followed by interviews with individuals who have spent considerable time behind bars. We discovered several different behavioral effects whilst conducting our study. Most of them indicated negatively by alienating and suppressing the individual's development, distancing them further away from the community. Inmates tend to alter their behavior substantially when being locked up for longer periods of time in small places with other criminals. Hence their identities change to fit into the environment. Some individuals develop communicational skills to adapt and manage their lifestyle in prison. In general, incarcerated individuals develop special social skills that are crucially needed in prison environment but tend to be redundant in the social community. Key words - differential association, social bonds, communication, identity / Sammanfattning Vi genomförde denna studie i syfte att utreda vilka tänkbara effekter ett långt fängelsestraff skulle kunna ha på den enskilda individen. En aktuell fråga för oss har därför varit huruvida fängelsestraffet genererar positiva eller negativa effekter på den enskilde eller möjligen en kombination av båda. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer och en observation av intagna på en säkerhetsanstalt i Sverige. Vi lyckades utifrån vårt studiematerial identifiera främst negativa effekter vilka indikerade på att individen distanserar sig allt längre ifrån samhället. Klienterna uppvisade bland annat beteenden och identitetsförändringar som riktade sig bort ifrån det rådande samhällets normer. Detta förväntades bero på att de intagna anpassat sig till livet i fängelset och på så sätt ersatt sina sociala färdigheter till den aktuella miljön. Vissa klienter har utvecklat nya sätt att kommunicera på genom den interaktionen som skett med andra intagna. Den kommunikationen symboliserades främst av ett känslolöst och tufft språkbruk vilket krävs för att klara sig på anstalten. Slutsatsen som vi kunnat ta utifrån vår studie är att det förekommer negativa effekter av ett långt frihetsberövande. Däremot konstaterade vi att det behövs mer forskning inom området för att dra konkreta slutsatser. Nyckelord - differentiell association, sociala band, kommunikation, identitet

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.