Allmänhetens tillit är avgörande för att polisen ska kunna fylla sin funktion i rättssamhället, och därför är det också nödvändigt att öka förståelsen för vad som påverkar den. Denna kvantitativa studie syftar således till att undersöka betydelsen av bakomliggande faktorer för tilliten till polisen i Sverige, med ett särskilt fokus på den potentiella betydelsen av socialt kapital. Därtill undersöks även vad begreppet tillit “innefattar”, samt formas av, i den aktuella kontexten.Eftersom individuellt socialt kapital kan sägas medföra en högre delaktighet i samhället, kan detta även tänkas ha en påverkan på polistilliten. Sambandet mellan polistillit och socialt kapital kommer undersökas utifrån Colemans teoretiska resonemang samt tidigare forskning. Studien bygger på data från två omgångar av European Social Survey (2010 och 2012). För att besvara syftet har multipla regressionsanalyser använts som huvudsaklig analysmetod, i kombination med korrelationsanalys och faktoranalys. Resultaten visar på att samtliga undersökta dimensioner av socialt kapital har signifikanta positiva samband med polistilliten, och deras sammanlagda förklaringskraft utmärkte sig som hög, i relation till övriga bakgrundsfaktorer. Dimensionen mellanmänsklig tillit visade på starkast samband med tilliten av samtliga variabler i analysen. Resultaten rörande analysen av tillitsbegreppet visar att det tycks vara en generell uppfattning om huruvida polisen gör “ett bra jobb” som är mest betydelsefull för individuell skattning av tillit till polisen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt kapital har en signifikant betydelse för allmänhetens polistillit i Sverige; en slutsats som kan inspirera arbete som potentiellt kan förbättra polisens samhällsfunktion.

Syftet med studien är att studera hur skolprofessionella betraktar begreppet problematisk skolfrånvaro och vilka bakgrundsfaktorer de anser har en betydelse på elevers skolfrånvaro. Vidare avser studien att undersöka i vilken utsträckning den växande skolfrånvaron anses påverka eleverna. Studien har en kvalitativ ansats och den valda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide har utformats med tematiska frågor. I studien deltog en skolkurator, en lärare, en fritidschef samt en lärar- och elevassistent i en kommunal grundskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys och studiens resultat har analyserats tillsammans med ekologisk systemteori och teorin om sociala band. Studiens resultat visar att några av de framträdande faktorerna till att en elev blir frånvarande var relationer mellan elev och lärare, bristande stöd i hemmet, motivation och skolsituation. En utmärkande faktor som framkom i vårt resultat var att relationerna runt en elev kan bli avgörande för alla de bakgrundsfaktorer som identifierats i studien. Brister det i någon av dessa, blir risken för problematisk skolfrånvaro högre. Slutsatsen av det analyserade materialet är att dessa faktorer påverkar elevernas inställning till skolan i hög utsträckning och att det föreligger ett samband mellan dessa faktorer och elevernas frånvaro. Resultatet visar på vikten av att uppmärksamma dessa bakgrundsfaktorer för att främja en positiv skolmiljö och minska risken för frånvaro.

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse. Dock kunde resultaten berörande de sociala banden till skolan inte förklaras utifrån Hirschis sociala band teori, detta då samvariationen var positiv. Detta indikerar på att ungdomar med starka sociala band begår fler brott än ungdomar med svaga sociala band. Dock påvisade vår multivariata regressionsanalys att den avgörande faktorn i förklaringen till ungdomsbrottslighet är en individs livsstilsrisk. Undersökningen kommer därmed att fokusera på vilken betydelse ungdomars sociala band till skolan och deras livsstilsrisk har på ungdomsbrottsligheten.

ABSTRAKTSyftet med denna studie har varit att belysa vuxna syskon till personer med funktionsnedsättning upplevelse och erfarenheter av att växa upp med syskon med funktionsnedsättningar. Syftet har även varit att belysa ansvarstagandet för dessa syskon under olika perioder i livet. I denna studie har intervjuer skett med tre vuxna syskon till personer med funktionsnedsättningar. Dessa syskon till personer med funktionsnedsättningar redogör för hur det minns sin uppväxt och hur det ser på det nu som vuxna. Det redogör även ansvarstagandet under olika perioder i livet. För att analysera empirin har Thomas Scheffs teori om skam, stolthet och sociala band samt livsloppsperspektivet tillämpats. Resultaten är att minnena från barndomen är mestadels positiva. Det visar på starka familjeband just på grund av syskonet med funktionsnedsättning. Gällande ansvarstagandet så var den olika hög beroende på vilket stadie man befunnit sig i livet. Det fanns dock ingen tvekan att samtliga skulle ta hand om syskonet med funktionsnedsättning om behovet uppstod när föräldrarna inte längre är kan. Mammans inställning och roll är central för ovanstående och detta belystes av samtliga intervjupersoner samt något upplystes av tidigare forskning. / ABSTRACTThe aim of this study was to display the feelings of adult siblings of people with disabilities and experience of growing up with a sibling with disabilities. The aim was also to shed light on the responsibility for these siblings in different periods of life. In this study, interviews have taken place with three adult siblings of people with disabilities. These siblings of people with disabilities explain how they remember their childhood and how they look on it now as adults. It also outlines the responsibility in different periods of life. To analyze the empirical material Thomas Scheff's theory of shame, pride and social bonds and life course have been applied. The results are that the memories from childhood are mostly positive. It shows the strong family bonds because of the sibling with a disability. The responsibility showed to be varying depending on the stage they had been in life. There was however no doubt that all would take care of the siblings with disability if the need arose when the parents no longer are able to. The mother's attitude and role is central on the subject above, and all respondents highlighted this and that is something that previous research shed light on.

Med hjälp av sociokulturella och pragmatiska teorier kopplade till lärande, samt teorier kring sociala relationer, understött av tidigare forskning inom skolan, har elevinflytande och demokrati undersökts i två fritidshem genom intervjuer och observationer. Studien har ämnat undersöka och redogöra för vilket inflytande eleverna upplever att de har i verksamheten, samt deras möjligheter för inflytande och hur det tar sig uttryck. I analysen uppdagas att majoriteten av eleverna upplever att deras inflytande i verksamheten är högst reellt och att deras förslag och åsikter både respekteras och tas till vara på, men att de samtidigt inte upplevs känna till utsträckningen kring sina rättigheter gällande inflytande. Fritidspedagogerna arbetar mycket med att eleverna ska få vara med och utforma verksamheten via både formella och informella kanaler, men att mycket fokus ligger på elevernas förvaltande av den egna tiden och aktiviteter medan miljön inte framstår som lika prioriterad. Studien kommer fram till att även om elevinflytandet är något som genomsyrar de undersökta verksamheterna så behövs ändå fortsatt arbete för att införliva de rättigheter som eleverna har.

Utgångspunkten för denna studie kommer bland annat från samhälleliga diskussioner om avslappningsmetoder som mindfulness, yoga och massage, då implementering av dessa metoder i skolans värld har kritiserats i sociala medier. Forskningsresultat vid användning av metoderna talar för många hälsofrämjande effekter. Studierna vi fann förekom oftast på internationell nivå och inte i nationell kontext. Vidare fann vi inga studier som inriktar sig på förskollärarnas tankar och åsikter kring implementering av avslappningsmetoderna i förskolan. Studiens syfte är därför att få en djupare förståelse till varför mindfulness, yoga och massage används i förskolans verksamhet som avslappningsmetoder. Detta genom att undersöka hur förskollärare tänker om, motiverar samt implementerar metoderna i relation till deras uppdrag. Studien, som genomfördes på en förskola, gjordes med kvalitativa metoder i form av fem intervjuer och tre observationer. Insamlad empiri analyserades därefter med hjälp av socialpsykologisk utgångspunkt, där begreppen identitet, gemenskap och sociala band är centrala. Studiens resultat visar att förskollärarnas tankar och syfte kring implementeringen av avslappningsmetoderna innehöll många skilda aspekter, där hantering av stress från samhället var betydande för implementeringen av metoderna. Resultatet av studien visar även att förskollärarna upplever att användandet av avslappningsmetoderna i förskolan kan hjälpa barnen att finna sig själva och bli trygga individer, främja utveckling av empatiska förmågor samt relationsskapandet i grupp och mellan individer.

Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna. Detta sker utifrån Hirschis teori om sociala band. Avslutningsvis undersöks även om eventuella samband mellan kriminogen exponering och utsatthet, samt föräldrakontroll och utsatthet, skiljer sig mellan könen. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Materialet som används är hämtat från forskningsprojektet Malmöbarn (MINDS) som totalt omfattar 525 ungdomar födda 1995 och bosatta i Malmö. Undersökningen finner inget samband mellan kriminogen exponering och utsatthet för stöld. Däremot visar resultatet ett samband mellan en viss typ av kriminogen exponering och utsatthet för våld. Enligt studien har de ungdomar som uppger att de flera kvällar i veckan spenderar tid i centrala Malmö ett dubbelt så stort odds att utsättas för våld. Detta samband kvarstår även när vi kontrollerar föräldrakontroll och kön. Resultatet visar även att ungdomar som rapporterar en låg föräldrakontroll har ett nästintill dubbelt så stort odds att utsättas för våld, i jämförelse med dem som uppger en hög föräldrakontroll. Dessa samband påverkas inte av kön. Studiens resultat går delvis i linje med Wikström och Hirschis teoretiska antaganden. Den genusteoretiska analysen lyfter dock fram att det kan finns en rad svårigheter när det kommer till att mäta utsatthet. / Young people report to a greater extent than the rest of the population that they have been victims of crime. Despite this, studies are mainly based on mapping adults experiences of victimization. This is a quantitative study that explores young people's vulnerability to theft and violence in relation to several factors that are linked to different criminological theories. Initially the study investigates the relationship between young people's exposure to criminogenic environments, and their vulnerability to violence and theft on the basis of situational action theory (SAT). Subsequently the study controls if the relationship between criminogenic exposure and vulnerability, is affected by informal control from parents. This is derived from Hirschi's social bonding theory. Finally the study examines if the correlation between criminogenic exposure and vulnerability, as well as parental control and vulnerability, differs between the sexes. The result is also interpreted from a gender perspective. The data used is taken from ”The Malmö Individual and Neighbourhood Development Study” (MINDS) covering a total of 525 adolescents born in 1995, living in Malmö. The study finds no link between criminogenic exposure and vulnerability to theft. In contrast results show a correlation between a certain type of criminogenic exposure and vulnerability to violence. According to the study young people who several nights a week spend time in central Malmö has twice as large odds of being exposed to violence. This relationship persists even when we insert parental control and sex. The results also show that adolescents who report a low parental control has almost twice the odds of being exposed to violence, in comparison with those who report a high level of parental control. These relationships are not affected by gender. The study's results are partly in line with Wikstrom and Hirschi's theoretical assumptions. The gender theory analysis shows that there may be a number of difficulties when it comes to measuring vulnerability.

I ett försök att återinföra samarbetet mellan tvärvetenskapliga discipliner och efterfråga ett mer holistiskt synsätt på vetenskap, är uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning på tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning på tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser.Artiklarna som väljs ut läses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning på tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar på anknytning som en oberoende variabel, dock är den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment än med tidig anknytning hos spädbarn.

I denna uppsats unders undersöks de sociala bandens betydelse för självkänslan och identiteten hos fem f.d. brottslingar och fem brottsoffer som har intervjuats.. Jag ville ta reda på hur deras självförtroende och relationer har påverkats av att de är brottsoffer respektive f.d. kriminella. Det jag kom fram till var att deras relationer till sina familjer har stärkts efter att misshandeln mot respektive brottsoffer skett samt efter att de f.d. kriminella slutat med missbruk och kriminalitet. De f.d. brottslingarna har genom organisationen KRIS fått nya sociala band som har stärkt deras självkänsla. När det gäller brottsoffrena så har självförtroendet stärkts genom de relationer som utmärks av nära sociala band som var etablerade innan brottet, mendans i relation till främlingar så har självförtroendet sjunkit. Detta har i sin tur lett till hur informanterna ser på sig själva; f.d. kriminella har hittat en social identitet som de kan relatera till och är nöjda med, medan brottsoffrena påstår att deras identitet inte har förändrats men erkänner att de blivit mer tillbakadragna efter att blivit utsatta för brott. / In this essay the importance of social bonds when it comes to self-esteem and identity for five ex-offenders and five victims of crime has been examined. Further I wanted to understand how their self-esteem and relations have been affected by being a victim and ex-offender. The results showed that the bond to their families had been strengthened after each assault (victims of crime) or becoming sober and ending career as a criminal (ex-offenders). Exoffenders have, through the organization KRIS, received new friendships that have led to a strengthened self-esteem in each one of them. When it comes to the crime victims; selfesteem in relation to their strong social bonds has been lifted, whilst in relation to strangers it has decreased. This in turn has led to how they view themselves; ex-offenders have found a social identity that they can relate to and are pleased to have, whilst victims of crime do not feel as if their identity has changed but do admit to being more reserved than before the assault.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig. Utifrån materialet har även grundkomponenter framkommit för hur engivande skolmedling bör se ut enligt oss. Vidare i analysavsnittet behandlas tolkningar avmaterialet och socialpsykologiska perspektiv som skam, makt, sociala band ochkonflikthantering.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at if mediation in school can be seen as an effective andfruitful method in conflict management in the elementary school. We also look into anestablished method in Swedish schools called “friend-talk” to see how mediation in schoolcan be a completing version of conflict management in schools. We base this study on teninterviews from which five were made individually and the others were made in groups. Theinterviews deal with mediation in school and it is based on the concepts of voluntariness/unvoluntariness, the mediators neutrality, distance/closeness, shame, power, gender and ageand criticism/obstacles. The collected material shows that all the respondents are positive tothe method but they consider the information and knowledge about the subject insufficient.From the material, crucial components arise for a profitable solution of mediation in school.Later on in the analysis, interpretations of the material will be based on social psychologicalperspectives like power, shame, social bonds and conflict management.</p>