Studien handlar om kvinnors erfarenheter av prostitution. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck i prostituerade kvinnors berättelser och hur detta kan förstås i förhållande till hur kvinnorna konstruerar verkligheten. Studien syftar även till att öka förståelsen för hur kvinnorna hanterar prostitutionen och den psykiska ohälsan. Studien baseras på biografier där kvinnorna med erfarenhet av prostitution beskriver sin psykiska ohälsa och strategier för att hantera den psykiska ohälsan. Med utgångspunkt i detta material har en tematisk analys genomfört, vilket resulterat i olika teman.  I resultatet framkommer fem teman; Smuts och skam, Självhat och skuld, Tomhet och det livlösa, Den ständiga smärtan och Hantering av upplevelser och känslor. Under första temat berörs upplevelsen av att vara smutsig och att stämplas som smutsig samt skamkänslor. Under andra temat behandlas skuldkänslor för att ha hamnat i prostitutionen samt att uppleva känslor av hat gentemot sig själv. I det tredje temat Tomhet och det livlösa berörs känslor av tomhet och att uppleva sig som död. Fjärde temat berör en ständig smärta som kan beskrivas existera både i stunden samtidigt som den kan återupplevs genom minnesbilder. I det sista temat hantering av upplevelser och känslor behandlas olika sätt att hantera den psykiska ohälsan och prostitutionen. Den psykiska ohälsan beskrivs av kvinnorna på olika sätt och uttrycks dessutom hanteras på olika sätt.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys. Frågeställningarna i studien är: Hur framstår förskollärarkaraktärernas förhållningssätt i relationen till barnen? Vilka karaktärsdrag och emotionella uttryck ger de skildrade förskollärarna uttryck för? Hur förhåller sig förskolläraren till kategorierna omsorg, fostran och lärande, vilka utgör grunden för förskolans verksamhet? Slutsatsen blir att det, sida vid sida, existerar flera olika föreställningar om förskolläraren idag och att de tycks kunna härledas till historiska bilder, till barnsyn, till tolkningen av förskolans omsorgs-, fostrans- och lärandeuppdrag samt till synen på den inbördes relationen dem emellan.

Med utgångspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföreträdenär det gäller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelseför utformningen av en förskolas utemiljö och synen på barn. Syftet med studien är attgenom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolansutemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar såväl barn som förskolansutemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan påverkar ochpåverkas av synen på barn utgår från material insamlat i förskolans verksamhet. Dennaforskning visar på hur omgivande villkor, såsom rådande diskurser utgör ramarna inomvilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vårt valda material - ett dokumentframtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssäkra utemiljöer vidförskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor. Analysen och diskussionen visar attdet finns ett ramverk för hur en förskolas utemiljö ska struktureras där enutvecklingsdiskurs är dominerande. Analysen och diskussionen visar vidare att miljönblir normaliserande då både dokumentet och den beskrivna miljön upprätthållerutvecklingsdiskursen och därmed styr, begränsar och utesluter barns möjligheter tillhandlande.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek. Sexualitet som identitet och kärlek skapar förutsättningar att tala om sexualitet i klassrummet samtidigt som det aktualiserar betydelsen av likabehandling. Likabehandlingen i perspektivet sexualitet handlar om att synliggöra alternativa sätt att leva, älska och vara i förhållande till heteronormen.

Den nya barnfridsbrottslagen avser att i högre grad inkludera barn som bevittnar våld av och mot närstående i brottmålsprocesser. Studiens syfte är att belysa hur dessa barn framställs i tingsrätternas barnfridsbrottsdomar samt hur de genom föreställningar om behov och kompetens blir delaktiga i avgörandena som skyddsobjekt och aktörer. Detta görs genom att presentera en kvalitativ textanalys om lagens första åtta månader i praktik. Avgörandena analyseras tematiskt utifrån tingsrättens framställning av barnets känslor, fysiska plats, kommunikationsmöjligheter, sociala relationer och externa faktorer. Resultatet visar att olika föreställningar kring kompetens och behov leder till att barnen själva framkommer men stundtals begränsas genom ett skydds-och/eller aktörsperspektiv. Studien kan bland annat belysa hur barn trots uttryckliga ambitioner i barnfridsbrottslagen ibland tycks framställas i en objektiv form samt att utgångspunkter, uppfattningar och åsikter interagerar med delaktigheten som utformas. Med individen i fokus utifrån den rättighetsimplementering som kriminaliseringen av barns bevittnande av våld innebär argumenteras det i denna studie för att gränser mellan barn som objekt och subjekt riskerar att suddas ut eller omförhandlas. Detta eftersom framställningen av barn ses interagera med föreställningar om vad barn är, vilket i förlängningen påverkar tingsrätternas utformning av barnet som objekt med begränsat subjektivt deltagande i avgörandena.

Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

The main purpose of this study was to describe and analyze how influencers and young people express themselves about anxiety on TikTok. To answer the purpose of the study a document study was conducted, where videos and comment fields were studied, the result was analyzed with a social constructionist perspective. The results showed that on TikTok influencers share videos with content related to symptoms of anxiety. Influencers and young people share their own experiences of anxiety or give tips on how to deal with anxiety. In social work, it is important to be where young people are, as today’s young people grow up partly in an online world. And therefore, it is of great importance that professionals working with children and young people are also on social media, as they can reach out to young people in a different way than they can do in real life. / Den här studiens syfte var att beskriva och analysera hur influencers och unga uttrycker sig om ångest på TikTok. För att besvara studiens syfte gjordes en dokumentstudie, där videos och kommentarsfält studerades och resultatet analyserades med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visade på att influencers på TikTok delar videos med innehåll som rör symptom på ångest. Influencers och unga delar med sig av sin erfarenhet av ångest eller ger tips på hur man kan hantera ångest samt stöttande ord. Inom socialt arbete är det viktigt att finnas där unga är, då dagens unga till stor del växer upp i en värld online och därför är det av stor vikt att professioner som arbetar med barn och unga också befinner sig på sociala medier, då de kan nå ut till unga på ett annat sätt än vad de kan göra ute i den riktiga verkligheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjekonstellationer gestaltas i barnböcker. Tolv barnböcker med varierande familjekonstellationer har analyserats. Studien utgår från socialkonstruktionism. I studien har diskursanalys av böckernas texter genomförts med begreppen diskurs, subjektsposition och utestängningsprocedur. I studien har även en semiotisk bildanalys av 24 av böckernas bilder genomförts. Varje bild har analyserats genom begreppen denotation och konnotation. Studiens slutsats är att det framkommit fyra diskurser, nämligen att när problem uppstår i familjesituationen så löser sig problemen till slut, det kan vara svårt för barn när nya familjemedlemmar tillkommer, det är jobbigt att vara ett skilsmässobarn samt att vissa familjer har sämre ekonomiska villkor än andra. Studien lyfter även fram att de vuxna ofta har en högre subjektsposition än barnen, men att det även syns fall där barn och vuxna är mer jämlika. I böckerna syns olika grader av intimitet mellan par. Slutsatsen som dragits är att graderna av intimitet beror på bokens ton och inte huruvida paren är samkönade eller olikkönade.

Syftet med studien är att lyfta hur förskollärare resonerar om barn som anses blyga och inte tar en självklar plats samt hur dessa barn konstrueras i förskolans sociala miljö. Det finns sparsamt med forskning kring detta då fokuset brukar ligga på de mer utmanande barnen. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av förskollärares resonemang om blyga barn. Vår frågeställning: Hur resonerar förskollärare om sitt arbetssätt, bemötande och förhållningssätt till de barn som anses blyga i förskolan? Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskollärarna kring ämnet. Genom att ta del av hur förskollärarna framställde blyghet kunde vi skapa oss en uppfattning om hur bemötandet av barnen såg ut. Vi kan konstatera att förskollärarnas resonemang och förhållningssätt till de barn som anses blyga spelar in i hur de konstruerar hela verksamheten på förskolan. Det vi kan konstatera är att förskollärarna konstruerar hela tiden men att de behöver ha i åtanke att det inte endast handlar om förhållningssättet utan även vad de lägger i sina värderingar och normer. / The purpose of the study is to highlight how preschool teachers reason about children who are considered shy and do not take an obvious place and how these children are constructed in the preschool's social environment. There is scant research on this as the focus is usually on the more challenging children. Through semi-structured interviews, we have taken part in preschool teachers' reasoning about shy children. Our question: How do preschool teachers reason about their way of working, treatment and approach to the children who are considered shy in preschool? The results of the study show that there is an awareness among the preschool teachers about the subject. By taking part in how the preschool teachers portrayed shyness, we were able to form an idea of how the treatment of the children looked. We can state that the preschool teachers' reasoning and approach to the children who are considered shy play a role in how they construct the entire activity at the preschool. What we can establish is that the preschool teachers construct all the time, but that they need to keep in mind that it is not only about the approach but also what they put into their values and norms.

Denna studie syftar till att beskriva och diskutera hur förskollärare konstruerar sin kunskap inom kemi och fysik i förskolans undervisning. Detta har genomförts med en fokusgruppsdiskussion med förskollärare för att besvara forskningsfrågorna. En kvalitativ metod har använts för att få fram essensen av förskollärarnas erfarenheter och konstruktioner av deras individuella kunskaper inom kemi och fysik och hur detta tar uttryck i förskolans undervisning som resultat. Resultatet av studien belyser de synsätt som framkommer i relation till kemi -och fysikundervisning där förskollärarnas konstruktioner av deras kunskap varierar beroende på deras tidigare erfarenheter och upplevelser, och att ytterligare kunskap krävs för att genomföra denna undervisning. Studien belyser även vilka möjligheter och utmaningar som existerar i relation till förskollärarnas osäkerheter och rädslor samt förskollärarnas önskan kring vidareutbildning för att kunna utveckla kemi -och fysikundervisning i förskolan.