No description available.

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap Socionomprogrammet, C-uppsats, socialt arbete 41-60 p Höstterminen 2005 Åsa Magnusson & Lina Nyqvist Flickors och pojkars vägar in i normbrytande beteende: En kritisk litteraturstudie av ett omdiskuterat fenomen Sammanfattning Ungdomar har i alla tider engagerat sig i normbrytande beteende och de har visat sig vara den mest kriminellt aktiva gruppen i samhället. Studiens syfte är att undersöka flickors och pojkars vägar in i ett normbrytande beteende med fokus på relationer, samt att utröna hur diskussionen om könsspecifik behandling gestaltas i forskning. Syftet innefattar även att kritiskt granska framkomna resultat utifrån feministisk teori. Studiens metod bygger på en litteraturstudie i form av tre genomgående teman: vägar in i normbrytande beteende, interpersonella relationer och könsspecifik behandling som i resultatet är redovisade var för sig. I diskussionen förs ett resonemang kring resultaten där de kopplas samman med feministisk teori och teorin om sociala band. Studiens viktigaste resultat är att vägen till ett normbrytande beteende är en komplex process där många olika faktorer påverkar huruvida ett normbrytande beteende utvecklas eller ej. Interpersonella relationer har stort inflytande på ungdomars utveckling. Relationerna verkar inte påverka flickor och pojkar på samma sätt, vilket är en följd av att flickor och pojkar uppfostras olika beroende på biologiskt kön. Dessa könsskillnader avspeglar sig även i könsspecifik behandling. Behandling tycks i allmänhet baseras på könsstereotypa föreställningar vilket ingetdera av könen verkar gynnas av. Nyckelord: ungdom, genusteori, normbrytande beteende, interpersonella relationer / ÖREBRO UNIVERSITY Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Education of Social Work, C-thesis in Social Work, 41-60p Fall Semester 2005 Åsa Magnusson & Lina Nyqvist Girls’ and boys’ pathways to norm-breaking behavior: A critical review of an old issue ABSTRACT Historically, youths have always been engaged in norm-breaking behavior (NBB), with adolescents being the most criminal active group in society. The behavior, however, seems to differ in aspects of gender. This study investigates the pathways to NBB, emphasizing the influence of interpersonal relationships. The aim is also to examine what characterizes gender-specific treatment in literature, and furthermore to bring a critical feminist view on reviewed research results. The study is based on a literature review design to enable a whole picture of the topic. In the review different pathways to NBB is described, followed by the role of interpersonal relationships and characteristics of gender specific treatment. In essence, evidence seems to show that the pathway to NBB is a process where several different factors contribute jointly in shaping such behavior. However, interpersonal relationships seem to play an important role in influencing the behavior of the adolescent, though the influence appears to differ in aspects of gender due to the socialization process where girls and boys are brought up differently, which in turn is reflected in gender-specific treatment. Research indicates that treatment in general is based on stereotyped gender assumptions, which might be disadvantageous for both girls and boys. Keywords: juvenile, gender theory, norm-breaking behavior, interpersonal relationships

Örebro universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60 p Titel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress – en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, Örebro Författare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna Ledstam Handledare: Erik Flygare Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier. Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro. Intervjufrågorna ställdes utifrån en intervjuguide som omfattar tre teman (hinder, reaktion och strategier). Intervjuguiden utformades med hjälp av uppsatsens syfte och tolkningsram. Vår tidigare forskning består av studier angående moralisk stress. De flesta studier som gjorts kring moralisk stress har fokuserats på arbetsmoralisk stress hos sjuksköterskor. I vår tolkningsram presenteras teorier om hinder för en god etisk arbetsmiljö, definitioner av moralisk stress samt olika strategier för att hantera moralisk stress. Av resultatet framkom att socialsekreterarna mest upplever tidsbrist och/eller arbetsbelastning samt ekonomin som hinder för att utföra sitt arbete på ett sätt som de anser moraliskt rätt. Jag hinner inte, jag orkar inte, jag kan inte, är återkommande budskap hos socialsekreterarna som respons på tidsmässiga och ekonomiska hinder. Resultatet av undersökningen visade också att upplevelser av moralisk stress förekommer i stor utsträckning på socialkontor väster. De symtom som uttrycktes mest av respondenterna var traditionellt negativa stressymtom, frustration, ilska och irritation. Vidare uppvisade resultatet att samtliga respondenter, för att hantera sin moraliska stress, använder sig av protestformen väckning, det vill säga att de för en dialog med kollegor och gruppledare. Dessutom förekommer strategin lojalitet hos en klar majoritet. Man handlar i lojalitet med överordnade mot sin moraliska inställning. Som en följd av detta visar även resultatet att socialsekreterarna hanterar denna motsättning genom etisk klyvning. Här skiljer man tydligt på sin privatroll och på sin yrkesroll och lägger ansvar för sitt handlande på sin överordnad. Majoriteten har även anpassat sin etik (rationaliserats) till socialkontorets. I analysen av vårt material har vi kunnat urskilja olika mönster mellan hinder, reaktion och strategier. Slutligen har vi i våra slutsatser funnit flera likheter med vad som framkommit i tidigare forskning. Nyckelord: Moralisk stress, socialsekreterare, etisk arbetsmiljö

The aim is that on the basis of interviews with personnel and clients examine which experiences they have of the drug abuse programme and its implementation. To be able to answer the aim following question has been formulated: (1) What do the personnel and client think about the drug abuse program arrangement? (2) In which extend is the program implemented as thought? (3) How do the personnel assesses the client’s participation? (4) How does the client’s think about their own participation in the program? (5) Do the client’s think that the program have been helpful in their personal development? A qualitative method was chosen and has used a semi structured interview. Total has ten interviews been implemented on Rällsögården, five with clients and five with personnel. The study's interpretation framework builds on research around drug abuse treatment and theories and methods that lie to shallow for the drug abuse programme. In the study part's assessments of the programme has as a whole been done, treatment integrity has been examined on the basis of factors such as education and implementation. Finally, have in some mean examined motivation within the clients on the basis of theirs and the personnel's views. One of the results that arrived in the study, where that an all in all assessment from the clients around the drug abuse programme where very difficult to get hold off in certain respects. This depended to a large extent on that the clients bar with itself experiences from earlier treatments with another treatment philosophy. The result has influenced the study as a whole. The study's head aim where that on the basis of Rällsögårdens commissions, try to understand how the drug abuse programme is experienced of the clients and the personnel on the basis of their different perspectives. The results show that the personnel in most cases has the education, motivation and commitments that is needed in order to do something good with the programme. Also the manual that is used has support in research where it is to be considered to give possibility to effective treatment. On the basis of this the conclusion can be drawn that the basic requirements are there, to carry out a good treatment programme. The results show however on several conditions that can influence the intentions negative.

No description available.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vad unga lagöverträdare har för upplevelser av institutionsvård och tiden efter utskrivning. Utifrån det lösningsfokuserade förhållningssättet som institutionen i studien utgår från i sin behandling belyses och analyseras resultatet. Studien grundas på två intervjuer med unga lagöverträdare som tidigare varit institutionsplacerade. Målet var att ta reda på om de har genomgått någon förändring och om de har fått med sig verktyg för att upprätthålla denna förändring. Resultatet visar att många faktorer spelar in i hur en institutionsvistelse upplevs. De mest betydelsefulla faktorerna är relationen till personalen samt delaktighet i sin egen behandling. Samband kan uttydas mellan den lösningsfokuserade behandlingsmetoden och det positiva resultatet som de unga uppvisar. Dem uppvisar nyfunna strategier för att hantera sin vardag i allmänhet och svåra situationer i synnerhet. De har numera en större insikt, ökad empatisk förmåga och stärkt målmedvetenhet. Dock kan det inte uppvisas att resultatet enbart beror på den lösningsfokuserade behandlingsmetoden då andra faktorer kan ha påverkat utgången.

Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende på kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan två huvudmän, socialtjänst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs Hästskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker Hästskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gällande brukarinflytande men även ur Hästskons samverkanspartners perspektiv gällande samverkan för målgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkätundersökning med de boende på Hästskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende på Hästskon och med Hästskons samverkanspartners. Enkäten har jämförts med motsvarande från år 2007. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att de boende på Hästskon överlag är nöjda med sin boendesituation men att den upplevda känslan av brukarinflytande fortfarande är mer neutral. I intervjuerna med de boende framkom bland annat att de intervjuade var nöjda med personalens bemötande och att de ansåg att arbete, drogfrihet och en egen bostad är viktigast för att ha ett bra liv. I intervjuerna med Hästskons samverkanspartners framkom bland annat att de har en positiv inställning till den samverkan som sker idag och att det tycks finnas en god grund för fortsatt utveckling av samverkan i framtiden.

Studien handlar om projektet Sharafs hjältar, som syftar till att förändra – attityderna hos unga män med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har använts, där fyra intervjuer av män som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur arbetet mot hedersrelaterat våld kan se ut. Fokus ligger på männens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjältar. Våra frågeställningar är; Vad är Sharafs hjältar och vad är syftet och målet med projektet? Vilka metoder används i arbetet? Vilka problem och hinder uppstår under arbetet i projektet och vilket resultat har projektet givit hittills? Vad består en hederskultur av, och vilka problem orsakar den? Vilken roll har unga män i hederskulturen? Hur kan de arbeta för att förändra den?   Resultatet visar att projektets syfte är att det ska vara en stödorganisation för att förebygga och förändra attityder, att fungera som en kunskapsbank för myndigheter i frågor gällande hedersrelaterat våld. Den huvudsakliga metoden i projektet är dialoggruppen, där arbetet startar ”underifrån” genom den unga generationens män. Resultatet som projektet har visat är att när dialogen kommer in i familjen, startar en tankeprocess, vilken leder till förändringar gällande rådande attityder. Problem som förekommer med arbetet handlar om brister i myndigheternas samarbete, samt att myndigheters kunskaper kring hedersproblematiken är bristfällig.   Nyckelord; Heder, Unga mäns roller, Sharafs hjältar, Hedersrelaterat våld och förtryck, Socialisation, Familjestruktur. / This study is about the project Sharaf’s heroes, which aims to change - the attitudes of young men with roots in honour culture. A qualitative method has been used, with four interviews with men who work within the organization. The aim of the study has been to increase the understanding of how work against honour related violence and oppressions can be dealt with, in order to decrease it. The focus in this study lies on the young men's own view on and experiences of honour culture and their work with the project Sharaf’s heroes. Our issues are as follows: What are Sharaf’s heroes and what is the purpose of the project? Which methods are used in their work? Which problems and obstacles will it be with the work in the project and which result has the project given so far? What does an honour culture consist of and what kinds of problems does it cause? Which role has young men living in honour culture and how can they work in order to change it?   Our result shows that the project’s purpose of the project is that it will work as an aid organization in order to prevent and to change attitudes. Additionally, it will function as a knowledge bank for different authorities when it comes to honour related violence. The main method in the project is the dialogue group, where the work starts from underneath through the young generation's men. The result that the project has given so far shows that when the dialogue between children and parents start, a process begins which leads to change the current prevailing attitudes. The problems with the work in the project are above all that there is a lack of cooperation within the authorities, and that authority’s knowledge about honour related problems is inadequate.   Keywords; Honour, Young men’s role, Sharaf’s heroes, Honour related violence and oppression, Socialization, Familystructure.

No description available.