I föreliggande studie har socialsekreterares upplevelser av att utreda rätten till ekonomiskt bistånd undersökts, med en särskild fokus på avslagsbeslut. Undersökningen syftade till att studera vilka faktorer som kan påverka ett avslagsbeslut. Samt hur socialsekreterare förhåller sig till sitt handlingsutrymme utifrån sin skyldighet till klienten, kontra sin skyldighet att representera organisationen. Via semistrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare i en medelstor kommun i Sverige kunde syftet med studien besvaras. I resultatet framgår det att de vanligaste orsakerna till att ett avslagsbeslut fattas är när en klient har ett normöverskott, inte medverkar i utredningen eller inte följer sin handlingsplan. Handlingsplanen som socialsekreterare upprättar tillsammans med klienten utgör mål som är avsedda för att uppnå självförsörjning, detta kan bland annat innebära att en ska klient delta i en aktiveringsinsats. Skulle en klient inte följa handlingsplanen innebär det att individen inte står till arbetsmarknadens förfogande, vilket kan leda till ett avslag. Det framgår att aktiveringsinsatser är fördelaktiga då de stödjer klienter att uppnå självförsörjning. Via resultatet framgår det dessutom att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme att vara begränsat till riktlinjerna som organisationen upprättar. Socialsekreterarna upplever det vara utmanade att möta klientens behov när det motsäger riktlinjerna, i sådana fall framgår det att socialsekreterarna prioriterar sin skyldighet till organisationen i högre grad. / In the present study, social secretaries experiences of investigating the right to financial aid have been examined, with a special focus on rejection decisions. The purpose of the study was to examine the factors that can influence a rejection decision. And how social secretaries apply their discretion based on their obligation to the client, versus their obligation to represent the organization. Through semistructured interviews with five social secretaries in a medium-sized county in Sweden, could the purpose of the study be answered. The results show that the most common reasons for a refusal decision is when a client has a surplus of standards, does not participate in the investigation or does not follow their action plan. The action plan that the social secretary draws up together with the client constitutes goals that are intended to achieve self-sufficiency, this may, among other things, mean that a client must participate in an activation effort. Should a client not follow the action plan, does that imply that the individual is not available to the labor market, which can lead to a rejection for finacial aid. It appears that activation efforts are beneficial as they support clients to achieve self-sufficiency. The results also show that the social secretaries feel that their discretion is limited to the guidelines that the organization establishes. The social secretaries feel that they are challenged to meet the client's needs when it contradicts the guidelines, in such cases it is clear that the social secretaries prioritize their obligation to the organization to a greater degree.

Även om de flesta svenskar mellan 16 och 84 år uppger att de har ett bra välbefinnande är psykisk ohälsa ett av Sveriges största samhällsproblem. Orsakerna till psykisk ohälsa varierar, men sociala medier framkommer sig vara en av de bidragande faktorerna. Då professionella inom socialt arbete kan komma att arbeta med individer som har psykisk ohälsa är det därför av vikt att de förstår och har kunskap om orsakerna till psykisk ohälsa. I en kvantitativ enkätstudie undersöktes därför hur individers psykiska hälsa påverkas av sociala medier, även om ålder eller kön har någon betydelse för hur den psykiska hälsan påverkas. Studiens resultat visar att sociala medier mestadels har en negativ påverkan på den psykiska hälsan och att det finns signifikanta samband mellan kön och ålder i vissa avseenden. Dessa påvisar att kvinnors psykiska hälsa till större del påverkades mer negativt än mäns samt att yngres psykiska hälsa påverkades mer negativt än äldres. Det framkommer att tid spenderad på sociala medier hade betydelse för hur den psykiska hälsan påverkades. Slutsatsen är således att det är svårt att precisera exakt vad som avgör hur vi påverkas, men att negativa påverkan sociala medier har på den psykiska hälsan är ett faktum.

No description available.

No description available.

No description available.

Social workers are able to both promote social justice as well as exercise social control, however, the topics of privilege and power are rarely discussed regarding how it is experienced and perceived by social workers. The purpose of this thesis was to deepen the understanding of Swedish social workers, their experience and reflections regarding their own privileges and power. To achieve this, semi-structured interviews were conducted with eight Swedish social workers and thematic analysis was applied to the data with a framework of social constructionism. The analysis resulted in five themes: the vagueness of privilege; the ambiguity of power; reflection is a priority, but not concerning privilege and power; multifaceted experiences and emotions; and leveling the playing field. Findings indicate that social workers experience privilege and power in a variety of ways which impact and affect their daily practice. By suggesting that privilege and power are contextual and complex concepts, the study recognizes that there are no identical experiences. The findings also reveal that privilege and power can subliminally be present in the various experiences. While the participants sometimes did not identify them as such, their reports brought the presence of privilege and power in their practice to light. / Socionomer har möjlighet att både arbeta för social rättvisa och utöva kontroll, emellertid diskuteras sällan privilegier och makt gällande hur de upplevs av socionomer. Syftet med denna uppsats var att fördjupa förståelsen för svenska socionomer och deras erfarenheter och reflektioner avseende deras privilegier och makt. För att uppnå detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta svenska socionomer, tematisk analys tillämpades på informationen med ett teoretiskt perspektiv i social konstruktion. Analysen resulterade i fem teman: privilegiernas vaghet; maktens tvetydighet; reflektion är en prioritet, men inte gäller privilegier och makt; mångfacetterade upplevelser och känslor; samt utjämnande av spelplanen. Resultaten indikerar att socionomer upplever privilegier och makt på flera sätt som påverkar deras dagliga arbete. Genom att föreslå att privilegier och makt är kontextuella och komplexa står studien för att det inte finns några identiska upplevelser. Resultaten tyder också på att privilegier och makt undermedvetet vara närvarande i de olika upplevelserna och fastän deltagarna ibland inte identifierade dem som sådana, så avslöjade deras berättelser närvaron av privilegier och makt i arbetet.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorers erfarenheter av sitt arbete under covid-19-pandemin. För att göra detta genomfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer på fem olika vårdinstitutioner i Stockholmsregionen. Materialet bearbetades sedan genom en hermeneutisk-fenomenologisk tradition, tolkades och analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen samt utifrån copingteori. Studiens slutsats är att hälso- och sjukvårdskuratorerna upplevt krav under pandemin och behövt anpassa sig till en föränderlig psykosocial arbetsmiljö. De har upplevt krav i form av oförutsägbar arbetsbelastning, nya riktlinjer, skyddsutrustning, rutiner och mental belastning. Studien visar att de upplevt inflytande i sitt arbete och att kollegialt stöd varit en betydelsefull källa till stöd samt att upplevelsen av gemenskap fick betydelse under pandemin. Hälso- och sjukvårdskuratorerna har använt sig av problem-, emotions- och meningsfokuserade copingstrategier för att hantera arbetsrelaterade utmaningar.

<p>2021-06-03</p>

<p>2021-06-21</p>