Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka unga kvinnors upplevelser av psykiskt våld. Trots utbredd forskning om det psykiska våldets orsaker, prevalens och effekter, brister området i narrativa berättelser från de kvinnor som blir utsatta. Fyra kvinnor deltog i studien genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att kvinnorna upplevde psykiskt våld i form av kontroll, vilket tog sig uttryck genom ekonomiskt våld, isolering, hot och gaslighting. Kvinnorna berättade även om hur de än idag påverkas av våldet i form av psykisk ohälsa. Tre av kvinnorna berättade att de diagnostiserats med utmattningssyndrom till följd av psykiskt våld, varav en av dessa även uppgav diagnosen PTSD. Samtliga kvinnor upplevde en bristande tillit till andra, och hade erfarenheter av en vändpunkt, då de påbörjade processen att lämna förhållandet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning kring våld i nära relation och psykiskt våld.

The purpose of this study was to gain an understanding of how social workers experience the handling of administrative processes in children who have been exposed to violence. Seven social secretaries from different municipalities were interviewed, the answers were after related to the theories children's perspective and room for maneuver. The main finding of the study was that the social secretaries perceived the processing processes as problematic as they were characterized by lack of time and various stressors. Although the Convention on the Rights of the Child is the starting point for the activities of social secretaries, they believe that sometimes it is not easy to fully follow there’s work, however, they emphasize that training on the subject is underway. Common to the social workers' experiences was that they considered it a wonderful job, however, experienced colleagues and more specific policies and directives are needed on how to handle different cases and how these should be interpreted in order to best see it from a children's perspectives.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av förhållningssättet Signs of Safety och dess betydelse i arbetet med barnutredningar utifrån tre frågeställningar: Signs of Safetys inverkan på utredningsarbetet, om förhållningssättet hade någon betydelse för de berörda familjerna samt deras upplevelser av Signs of Safetys implementeringsprocess. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetar med barn och familjer inom socialtjänsten i olika kommuner i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet vilket utmynnade i tre huvudteman som motsvarade våra frågeställningar. För att analysera resultatet användes empowerment och socialarbetarens handlingsutrymme som teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att socialsekreterarna var positiva till användandet av Signs of Safety och att det är ett tydligt och konkret sätt för både utredare och familj att följa hela utredningsprocessen. Socialsekreterarna upplevde även familjerna som positiva till användandet av Signs of Safety då de får insyn och blir delaktiga i utredningsprocessen. Avslutningsvis visade resultatet att implementeringen av en ny metod som Signs of Safety tar tid och att det är viktigt med handledning samt stöttning från chefer och kollegor för att säkerställa fortsatt användande av metoden. / The purpose of the study was to investigate social secretaries’ experiences of the approach Signs of Safety and its importance in the work on child investigations based on three questions: Signs of Safety's impact on the investigation work, if the approach had any significance for the families concerned and their experiences of Signs of Safety's implementation process. In order to answer the purpose, a qualitative method was used where semi-structured interviews were conducted with five social secretaries working with children and families within the social services in different municipalities in Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the collected material, which resulted in three main themes that corresponded with our questions. To analyze the results, empowerment and the social worker's room for maneuver were used as theoretical starting points. The result showed that the social secretaries were positive about the use of Signs of Safety and that it is a clear and concrete way for both investigators and family to follow the entire investigation process. The social secretaries also experienced the families as positive towards the use of Signs of Safety as they gain insight and become involved in the investigation process. In conclusion, the result showed that the implementation of a new method such as Signs of Safety takes time and that it is important with supervision and support from managers and colleagues to ensure continued use of the method.

Denna studies syfte var att undersöka enhetschefers perspektiv på hur självbestämmanderätten tillgodoses på ett vård- och omsorgboende, när det gäller individer med en demenssjukdom. Frågeställningarna berör bland annat vilka strategier som används för att hantera etiska dilemman samt hur självbestämmanderätten implementeras i praktiken. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem enhetschefer i Mellansverige. En tematisk analys har använts och sedan har resultatet analyserats genom studiens två teoretiska utgångspunkter, John Rawls teori om rättvisa samt människobehandlande organisation. Det redogörs i resultatet att de utmaningar som enhetschefer behöver hantera är kopplat till självbestämmanderätten och hur den skall appliceras i praktiken kontra att förhindra tvångs och begränsningsåtgärder. Det framkommer även att ledarskapet har betydelse för att främja den enskildes självbestämmanderätt samt att anhörigas delaktighet har betydelse för den enskildes omsorg. Sammanfattningsvis är självbestämmanderätten komplex och arbetet med att främja självbestämmanderätten är något som behöver vara i fokus i arbetet inom vård- och omsorgsboenden. Nyckelord: självbestämmanderätten, enhetschef, demens, strategier, anhöriga och tvångsåtgärder

<p>2022-01-13</p>

<p>2022-01-26</p>

<p>2022-01-13</p>

<p>2022-01-13</p>

<p>2022-01-11</p>

<p>2022-01-11</p>