No description available.

<p>2022-01-14</p>

This essay aims to investigate how Covid-19 affected the social services and women's shelter's work with abused women. Research is based on staff's experiences of whether the pandemic has made it more difficult for abused women to seek help and receive support. Furthermore, any opportunities and challenges digital services have brought to organizations work during pandemic are also analyzed. Survey was conducted with a qualitative research method consisting of semi-structured interviews with seven participants. Participants work at social services, women's shelter and sheltered housing. All participants were from different cities in Sweden. Theories used are the intersectional perspective and empowerment. Results show that organizations had to expand their working methods. Strategies have been applied to reach the victims, including digital alternatives. Digital services have created opportunities for women to participate, at the same time been a threat for women to have conversations at home when isolated with the perpetrator. Participants have emphasized the importance of physical meetings, but there have been limitations due to restrictions. Increased isolation is described as an obstacle to seek help and receive support. Conclusion of the study was that there is limited research regarding vulnerable groups and how organizations have been affected during the pandemic. / Denna uppsats undersöker hur Covid-19 påverkat socialtjänstens och kvinnojourens arbete med våldsutsatta kvinnor. Under studien redogörs personalens upplevelser över huruvida pandemin har försvårat våldsutsatta kvinnors förutsättningar att söka hjälp och få stöd. Vidare analyseras eventuella möjligheter och utmaningar digitaliseringen har medfört i verksamhetens arbete under pandemin. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Respondenterna arbetar på socialtjänsten, kvinnojouren och skyddat boende. Samtliga respondenter var från olika städer i Sverige. Teorierna som använts under studien är intersektionella perspektivet och empowerment. Resultatet visar på att verksamheterna blivit påverkade av pandemin. Verksamheterna har behövt utöka sitt arbetssätt och ställa om arbetet. Flera strategier har tillämpats för att nå ut till de våldsutsatta, bland annat har digitala alternativ använts. Digitaliseringen har skapat mer möjligheter för kvinnor att delta, samtidigt som det också utgjort ett hot för kvinnorna att ha samtal hemifrån när hon varit isolerad med förövaren. Deltagarna har även betonat vikten av fysiska möten men att det varit en begränsning på grund av smittskyddsåtgärder. Den ökade isoleringen beskrivs som ett hinder för kvinnorna att söka hjälp och få stöd. Slutsatsen av studien var att det förekommer begränsad forskning gällande utsatta grupper och hur stödverksamheter blivit påverkade under pandemin.

<p>2021-09-09</p>

<p>2021-08-25</p>

<p>2021-08-25</p>

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka samband mellan anmälningsbenägenhet och förtroende för rättsväsendet, samt vilken potentiell påverkan utländsk härkomst kunde ha på detta förhållande. Studien var delvis en replikation av en BRÅ–rapport från 2008 och studiens resultat jämfördes med BRÅ–rapportens resultat. Ett test för interaktionseffekter genomfördes mellan förtroende för rättsväsendet och utländsk härkomst, i relation till anmälningsbenägenhet; något som BRÅ–rapporten inte inkluderade. Materialet bestod av data från NTU:s trygghetsundersökningar från åren 2013–2015 och analyserades med logistisk regression. Resultaten visade att samband saknas mellan anmälningsbenägenhet och förtroende för rättsväsendet, och dessa resultat stämmer överens med de från BRÅ–rapporten. Dessutom hittades inga interaktionseffekter mellan förtroende för rättsväsendet och utländsk härkomst. Slutsatsen var att denna studie inte kunde identifiera samband mellan anmälningsbenägenhet och förtroende för rättsväsendet, och replikationen bekräftade BRÅ–rapportens tidigare resultat. Utländsk härkomst verkade inte ha haft några effekter på sambandet. / The following study was conducted with the purpose of examining connections between the tendency to report crime and trust in the judicial system, and what potential impact foreign heritage might have on that relationship. The study was partially a replication of a 2008 BRÅ–report and the results of the study were compared to the results of the BRÅ–report. A test for conditional effects was conducted between trust in the judicial system and foreign heritage, in relation to the tendency to report; something that the BRÅ–report did not include. The material consisted of data from NTU:s survey from the years 2013–2015 and it was analyzed using logistic regression. The results showed that there was no connection between the tendency to report crime and trust in the judicial system, and these results matched those of the BRÅ–report. Additionally, no conditional effects were found between trust in the judicial system and foreign heritage. In conclusion, this study could not identify a connection between the tendency to report crime and trust in the judicial system, and the replication confirmed the earlier results of the BRÅ–report. Foreign heritage also seemed to have had no effects on the relationship.

ABSTRACT Seen from a societal and public health perspective, violence in close relationships is a widespread problem. Statistics show that it is mainly women who are affected in heterosexual relationships. Violence is expressed in various forms, such as physically, mentally, sexually and financially. For women exposed to violence, the consequences for her are often devastating. Apart from physical and mental injuries, they are largely the financial injuries that continue to affect the woman for several years after she ends the relationship. The purpose of this study is to examine social workers' experiences of the economic problems experienced by abused women. We have done this by interviewing seven social workers from the women's shelter, sheltered housing and the social services. Based on the data collection, the results have been analyzed with the help of current research and a theoretical framework from violence in close relationships. The results show that the economic consequences faced by women exposed to violence are pervasive and that society's support is not sufficient or dependent on which municipality the woman belongs to. The social workers highlight various types of change work that are considered necessary in the continued work with women exposed to violence. Better collaboration between different actors is central to this future development work. Keywords: Violence in a close relationship, men´s violence against women, financial consequences, leaving a violent relationship, the normalization process, the break-up process.

En central aspekt genom människors liv är sexualiteten och den är även av vikt för identitetsskapande, och det är just under tonåren som människan börjar skapa sig sin egen identitet i ställning till samhället och världen runt omkring. En faktor som påverkar tonåringars identitetsskapande är filmindustrin, vilket bidrar till skapande och upprätthållande av olika sexuella skript. Det är av vikt att tonåringar får uppleva olika sexuella skript för att minska risken för sexuellt riskbeteende. Denna studie analyserar hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer och för att samla in och analysera empiriskt material har en diskursanalys utförts. Resultatet och analysen riktar in sig på tre identifierade diskurser från filmerna: förvandlande, risktagande och avvikande. För att analysera resultatet används tidigare forskning samt teorierna kritiskt feministisk teori, socialkonstruktionism och sexuella skript. Studien bidrar till en större förståelse för hur sexuella skript och övriga sexuella normer i tonårsfilmer påverkar tonåringars sexuella risktaganden. / A central aspect through human life, and an important factor when it comes to creating identities, is sexuality. It is during adolescence humans actively create their own identity in relation to their surrounding society and world. One factor that affects construction of identity is the movie industry, and the movie industry also contributes to the construction and enforcement of sexual scripts. It’s of importance that adolescents experience different types of sexual scripts to minimize the risk of sexual risk-taking. This study analyses how teenager’s sexuality is constructed in current teen movies and to gather and analyse the empirical material discourse analysis was used. The result and analysis of the study presents three different discourses from the movies: changing, risk-taking and deviating. To analyze the results previous studies have been used as well as critical feminist theory, social constructivism, and sexual scripts. Furthermore, the consequences of these discourses will be discussed. The study contributes to a greater understanding of how sexual scripts and other sexual norms in teen movies affect teens sexual risk-taking.

Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom äldreomsorg upplever sin arbetsmiljö utifrån sin egen situation, utifrån relationen till de äldre samt arbetsplatsens ledning. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metodologi där vi genomför sex semistrukturerade intervjuer för att sedan granska resultatet med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att den psykosociala arbetsmiljön påverkar helheten och upplevelsen av arbetsmiljön mer än den fysiska arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön beskrivs bli tyngre då vårdpersonal upplever ledningen som bristande och inte närvarande samt när kommunikationen mellan kollegorna inte är bra på grund av det svenska språket. Fler medarbetare upplever en sämre arbetsmiljö då de inte inkluderas utav ledningen i organisatoriska förändringar. Resultatet visar även att personalen upplever att de äldre blir lidande i form av att de beviljade insatserna inte utförs fullt ut då tiden inte räcker till. Vårdpersonalen får springa snabbare på kort tid för att hinna med att hjälpa de äldre med de viktigaste insatserna som omvårdnad, kost och medicin medan de sociala insatserna inte blir utförda.