No description available.

Denna studie undersöker socialtjänstens roll för ensamstående kvinnor med barns vidareintegration i samhället. Studien utforskar även dessa kvinnors upplevelser av hur myndigheteroch institutioner påverkat deras integration och vad de upplever att de fått hjälp med eller saknarifrån Sveriges myndigheter och institutioner. För att komma fram till de ensamstående kvinnornamed barns upplevelser inom studiens ramar genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer.Resultaten av studien visar på bemötande som en central komponent i interaktionen medmyndigheter, vilket gav större tyngd än den faktiska hjälpen som intervjupersonerna fick. Frånmyndigheter och institutioner beskrevs dock ett flertal exempel på upplevelser av diskrimineringoch kulturalisering, vilket motverkade integrationsarbetet och ledde till att intervjupersonernastillit gentemot svenska myndigheter och institutioner förminskades.

Barn som bevittnar våld har länge varit ett omtalat problem i världen. Den svenskalagstiftningen gällande barns rättigheter har reviderats genom åren med syfte att stärka barnsrättigheter. Den 1 juli 2021 trädde lagen om barnfridsbrott i kraft för att stärka barnsstraffrättsliga skydd. Socialtjänsten har ett stort ansvar för barn som bevittnar våld. Syftet medstudien är att undersöka socialsekreterares upplevelser av hur lagstiftningen gällandebarnfridsbrott enligt 4 kap. 3§ Brottsbalken (1962:700) [BrB] och dess organisatoriskasammanhang påverkar deras sociala arbete i ärenden om barn som bevittnar våld. Empiri harsamlats in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare.Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet har analyseratsutifrån den nyinstitutionella organisationsteorin samt begreppen handlingsutrymme ochyrkeskompetens. Slutsatser av studien är att lagstiftningen om barnfridsbrott har gjort avtrycki socialsekreterarnas arbete med barn som bevittnat våld. En annan slutsats är attsocialsekreterare har en god yrkeskompetens i arbetet med barn som bevittnar våld samtidigtsom mer kunskap om lagstiftningen efterfrågas. Studien drar också slutsatsen att lagstiftningenkan användas i det sociala arbetet för att stärka barns rättigheter.

<p>2022-05-31</p>

<p>2022-05-30</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på socialarbetares upplevelser kring att arbeta med våld i nära relationer. Detta genom att besvara frågeställningar kring utmaningar, stöd och delar som underlättar arbetet med våld i nära relationer samt vilken självupplevd kompetens som socialarbetare innehar gällande ämnet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats bestående av semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma socialarbetare. Rollerna som socialarbetarna hade var familjehemssekreterare, behandlingssekreterare, familjerådgivare och enhetschef. Resultaten visade att erfarenhet och kunskap var de viktigaste komponenterna för att erhålla kompetens inom området. Dessutom att de utmaningar som socialarbetare stöter på är bland annat brist på personal och ekonomiska resurser. När det kommer till stöd påvisade resultaten att stöd från chefer och kollegor var avgörande för det psykosociala tillståndet för socialarbetare. Vilket tillsammans med handledning ansågs vara ett stöd för att reducera stress och öka välmående på arbetsplatsen. I analysen som framställts har resultaten kopplats till krav- kontroll och stöd modellen, handlingsutrymme och tidigare forskning. Denna uppsats avslutas med en diskussion kring de resultat som vi lyckades få fram och en slutsats framförs med slutgiltiga tankar om det område som vi undersökt. / The aim of this essay was to investigate social workers' experiences with working around domestic violence. This is done through answering questions surrounding challenges, support and parts that ease working with domestic violence. As well as answering questions of social workers self-perceived competence within the area. The essay was done through a qualitative approach consisting of semi-structured interviews with five social workers. The results showed that experience and knowledge were important components to gain competence. Furthermore, it was shown that the challenges social workers face within domestic violence are staff reduction and lack of economic resources. Additionally, the results indicated that support from colleagues and supervisors were significant to the psychosocial state of the social workers. Which coupled with guidance were experienced to reduce stress and increased wellbeing in the workplace. The essay ends with an analysis based on the results connected to the demand, control, support model as well as discretion. Moreover, with a discussion and conclusion surrounding the results.

In the midst of the formidable challenges imposed by the COVID-19 lockdown, the "Stop Violence Against Women" campaign emerged as a resilient and proactive response, harnessing the influential capabilities of social media and strategic communication to combat the pervasive issue of gender-based violence in Thailand. This comprehensive study, deeply rooted in the realms of public sphere theory, development theory, and digital activism, explores the multifaceted dimensions of the campaign's profound impact. Through an extensive examination of its strategies, narratives, and outcomes, this research illuminates how the campaign adeptly leveraged social media platforms to heighten awareness, promote inclusivity, and empower victims during a period of elevated vulnerability.   In pursuit of a holistic comprehension, this study navigates the theoretical foundations that steered the campaign's conception and implementation. Within the contours of public sphere theory, the campaign effectively transformed digital spaces into virtual town squares, where individuals could congregate, deliberate, and amplify their voices on the pressing issue of gender-based violence. Through compelling visuals, strategic hashtags, and resonant narratives, the campaign transcended geographical boundaries, nurturing empathy, and galvanizing action within a global audience. Inclusivity stood as a central tenet of this endeavor, intricately interwoven with the campaign's strategic alliances and dialogues involving diverse stakeholders. By amplifying marginalized voices and orchestrating participatory development, the campaign evolved into a dynamic crucible, where diverse perspectives converged to drive profound societal transformation. The campaign's harmonious engagement with development theory further fortified its impact, addressing not only the social but also the economic repercussions of gender-based violence while fostering a participatory ecosystem wherein survivors, allies, and advocates coalesced in unity.   At the heart of this transformative narrative lies digital activism—a paradigm of empowerment that united stakeholders in a harmonious symphony of awareness, empathy, and advocacy. In alignment with the principles of public sphere theory, digital activism emerged as an influential force for socio-political change, transcending the confines of the virtual realm to manifest tangible policy shifts and instigate societal change. This study diligently uncovers not only the campaign's remarkable accomplishments but also the challenges it encountered, providing valuable insights into the intricacies of harnessing social media and communication strategies to combat gender-based violence. Woven together through a rich tapestry of theoretical frameworks, narratives, and strategies, the "Stop Violence Against Women" campaign stands as an enduring testament to the compelling impact of theory-infused activism, engendering profound transformations in the domain of gender-based violence awareness and prevention.   Keywords: Gender-based violence, social media, public sphere theory, development theory, digital activism, inclusivity, strategic communication, COVID-19 lockdown, Thailand.

No description available.

No description available.

No description available.