<p>2023-06-01</p>

No description available.

Introduction: In chapter 5 section 4 Social Services Act it’s stated that elderly should get to feel well-being and live an active life in a community. A survey by the National Board of Health and Welfare shows that elderly are dissatisfied with the activities at care homes, outdoor activities are limited and the elderly feel more involuntary loneliness than previous years. Aim: To investigate how professionals at service apartments understand aging and well-being among elderly and how the practical work for a social and active aging is implemented. Questions: 1. What does aging and well-being mean to the professionals? 2. What are the conditions for the ederly at service apartments to live an active, social and fulfilling life? 3. What meaning does the service apartments activities bring to the everyday life of the elderly? Previous research: Activities and social relationships can increase the well-being. Individual customizing and participation should be considered when planning activities. Theories: Activity and continuity theory, disengagement theory, gerotranscendence theory and Erikson’s stage theory. Method: A qualitative method, semi-structured interviews. Results: The professionals describe how they create conditions for an active and social life through individual customizing, participation and how the elderly can get a community through staff and neighbours.   Keywords: Elderly, well-being, activity, social relationships, service apartments / Inledning: I 5 kap. 4§ socialtjänstlagen framgår det att äldre ska få känna välbefinnande och leva ett aktivt liv i gemenskap med andra. I en enkätundersökning av Socialstyrelsen framgår det att äldre är missnöjda med aktiviteterna på särskilt boende, möjligheten till utevistelse är begränsad och äldre upplever större ofrivillig ensamhet än tidigare år. Syfte: Att undersöka hur yrkesverksamma på servicehus förstår åldrande och välbefinnande bland äldre samt hur det praktiska arbetet för ett socialt och aktivt åldrande genomförs. Frågeställningar: 1. Vad innebär åldrande och välbefinnande för de yrkesverksamma? Vilka förutsättningar finns det för den äldre människan på servicehus att leva ett aktivt och socialt liv samt att känna välbefinnande? Vilken betydelse har servicehusets aktiviteter i de äldres vardag? Tidigare forskning: Aktivitet och sociala relationer kan öka välbefinnandet. Individuell anpassning och delaktighet bör beaktas i genomförandet av aktiviteter. Teori: Aktivitet- och kontinuitetsteorin, disengagemangsteorin, gerotranscensdensteorin och Eriksons stadieteori. Metod: Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultat: De yrkesverksamma beskriver hur de skapar förutsättningar för ett aktivt och socialt liv genom bland annat anpassning och delaktighet och hur de äldre kan få en gemenskap genom personal och grannar. Aktiviteterna har större betydelse för vissa än för andra.   Nyckelord: Äldre, välbefinnande, aktivitet, sociala relationer och servicehus

No description available.

Våldsutsatta kvinnor drabbas av långsiktiga konsekvenser utifrån flera aspekter, en av dessa är försämrad ekonomi. I genomsnitt kan en våldsutsatt kvinna som valt att lämna sin förövare förlora upp mot 1,5 miljoner kronor de följande åtta åren. Ofta lever hon med behovsprövade bidrag under en längre tid. De behovsprövade bidragen innebär kontakt med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för våldsutsatta kvinnor. Denna kvalitativa studie avser därför att undersöka vilken uppfattning socialsekreterare har om våldsutsatta kvinnor med varierande bakgrunder som söker ekonomiskt bistånd. Studiens syfte är även att fånga socialsekreterarnas upplevelse om bemötande av våldsutsatta kvinnor och vilka utmaningar de upplever att dessa kvinnor har till egen försörjning. Studien består av fem semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare på ekonomiskt bistånd i en mindre kommun i Mellansverige. Studien visar att brist på samverkan mellan socialtjänsten och andra myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, kan skapa hinder för klienternas självförsörjning. Det framkommer även att det finns brist på långsiktiga strategier i socialsekreterarnas arbetsmetoder för att bryta bidragsberoendet. / Abused women suffer from long-term consequences based on several aspects, one of which is deteriorating economy. On average, an abused women who choose to leave their perpetrator can lose up to 1.5 million SEK the following eight years, and she often lives with means-tested grants for a long time. The means-tested grants involve contact with various authorities, as for example the social service, which has the ultimate responsibility for women exposed to violence. This qualitative study therefor intends to investigate what opinion social workers have about abused women who seek financial assistance with varying backgrounds. As well as capturing social workers' experience of dealing with abused women, and what challenges they experience these women have to self-sufficiency. The study consists of five semi-structured interviews with social secretary on financial aid in a smaller municipality in Sweden. The results indicate that a passive approach can increase the risk of abused women not becoming self-sufficient. The study proves that a lack of cooperation can create obstacles to the clients' self-sufficiency. The results also indicate that lack of long-term strategies for the social secretary to the work to break the financial aid dependency.

Titel: Överbryggande broar En scoping review om vad som främjar äldre migranters möjlighet till god vård och social inkludering inom vård och omsorg, trots språkliga och kulturella barriärer. Handledare: Aimée Ekman Examinator: Tina Olsson Bakgrund. Äldre migranter är en snabbt växande målgrupp och behovet av äldreomsorg ökar. Flertalet äldre migranter besitter låga eller inga kunskaper i värdlandets språk vilket leder till utmaningar för den äldre och anhöriga i kontakt med vård och omsorg. Äldreomsorgsinsatser anpassade för att kunna tillgodose äldre migranters språkliga och kulturella behov är i många länder begränsade vilket skapar barriärer mellan dem och samhället. En ökad kunskap kring äldre migranters behov kopplade till språk och kultur är nödvändig för att säkerställa god vård och omsorg. Syfte. Syftet är att undersöka vad som främjar äldre migranters möjlighet till god vård och social inkludering trots språk- och kulturbarriärer. Metod. Genom en scoping review har nio vetenskapliga artiklar, baserad på intervju- och litteraturstudier, kartlagts och sammanställts. Resultat. Denna uppsats visar på att språkliga- och kulturella barriärer kan påverka äldre migranters möjlighet till god vård och social inkludering.  Uppsatsen påvisar vidare att det finns ett flertal överbryggande faktorer som kan reducera barriärer till följd av språk och kultur. Möjliggörandet av god vård och social inkludering av äldre migranter inom vård och omsorgs presenteras utifrån tre ämnen som är brobyggare, etniska boenden och tjänster samt ökad kulturell kompetens. Brobyggare; en länk mellan den äldre migranten och samhället. Etniska boenden och tjänster; språk- och kulturanpassade insatser. Kulturell kompetens; ökad förståelse för de språkliga och kulturella svårigheter äldre migranter kan möta. Slutsats. Äldre migranter upplever språk- och kulturbarriärer inom vård och omsorg för äldre. Genom brobyggare, etniska boenden och tjänster samt ökad kulturell kompetens hos personal och beslutsfattare kan dessa barriärer i viss mån överkommas. Nyckelord: äldre migrant, äldreomsorg, språkbarriär, kulturbarriär, brobyggare, etniska boenden och tjänster, kulturell kompetens

<p>2023-06-12</p>

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i dagens samhälle. Problematiken är ofta multifaktoriell och skolan kan sällan ensam komma till rätta med problemet. Samverkan är därför centralt för att lyckas stötta varje elev till återintegrering. Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av samverkansarbetet kring problematisk skolfrånvaro. Studiens frågeställningar var; Vilka erfarenheter har skolkuratorer av samverkan kring problematisk skolfrånvaro? Hur beskriver skolkuratorer attityders betydelse församverkansarbetet kring barn och unga i problematisk skolfrånvaro? Vilka möjligheter och begränsningar/utmaningar ser skolkuratorer vid samverkansarbetet kring barn och unga i problematisk skolfrånvaro? Studien utgick från en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem skolkuratorer. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Analysen genomfördes med hjälp av Danermarksoch Germundssons (2007, 2013) teori om samverkan med utgångspunkt i ROSmodellen och Huxham och Vangens (2003, 2004) teori om samverkansfördelar. Resultatet visar att vårdnadshavare är nyckelpersoner i samverkansarbetet kring problematisk skolfrånvaro. Hämmande faktorer för samverkan beskrivs som brist på samsyn och avsaknad av rutiner och struktur för det gemensamma arbetet. Främjande faktorer för samverkan som lyfts är personlig kännedom samt kunskapoch förståelse för samverkansparters skilda förutsättningar.  Nyckelord: Samverkan, problematisk skolfrånvaro, barn och unga, skolkurator, möjligheter, hinder

Denna studie undersöker fenomenet hedersrelaterat våld och dess påverkan på kvinnor med mellanösterbakgrund i det svenska samhället. Studien använder sig av en hermeneutisk metodansats som fokuserar på de subjektiva upplevelserna av heder och dess långsiktiga konsekvenser, som är syftet med studien. Genom att lyssna på kvinnors erfarenheter av hedersförtryck bidrar studien till en ökad förståelse av livet i hederskontexten och dess påverkan på livet utanför. Studien besvarar frågan om vilka spår erfarenheten av att ha varit i och lämnat en hederskontext lämnar i kvinnornas nuvarande liv. Studien grundar sig i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk kring Yvonne Hirdmans genusperspektiv samt Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris intersektionella perspektiv. För att åstadkomma ett resultat genomförde vi tio tematiska intervjuer. Resultatet speglar en vardag präglad av rädsla för konsekvenserna av att bryta mot hederskulturens regler, vilket inkluderar fysiskt och psykiskt våld från familjen. Denna rädsla begränsar deras liv och påverkar deras välbefinnande negativt. Trots detta presenteras även kvarlevande verkningar där kvinnorna upplever frihet och självständighet efter att ha lämnat hederskontexten. Denna forskning bidrar till ökad medvetenhet om hedersrelaterat våld och dess konsekvenser, samt behovet av stöd och interventioner för att hjälpa kvinnor i deras resa mot självständighet.

In consulation with the culture and leisure administration in Karlstad we wanted to map the feeling and experience of para-sports athletes regarding accessibility adaptations made at facilities within the municipality of Karlstad. Previous studies for this area in the context of what Karlstad has investigated have not been found. This study is therefore unique to its context, and previous studies will therefore be used with regard to similar principles or similar information concerning the area. This survey aims to find out what accessibility looks like in Karlstad municipality's sports facilities as well as the perceived feeling that para sports athletes have regarding accessibility issues. The research work was based on the qualitative research method with semi-structured focus group interviews. Furthermore, field visits were made to sports facilities to examine accessibility adaptations made on behalf of the5municipality. The results of this work are presented in two separate parts where one is based on the focus group interviews while the other is based on what emerges during the field study visits. The results showed that many of the municipality's facilities comply with the applicable building laws and regulations for the time when the building was erected or renovated. Furthermore, the focus group respondents point out positive parts, including the current booking system and parking areas for the sports facilities that are easily accessible. However, a number of deficiencies were observed within the municipality's sports facilities to maximize accessibility issues. In summary, this study shows that the municipality has disabled participants in mind when establishing new sports facilities and facilities to include all citizens.