Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en replikationsstudie på Grape & Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape & Winterlind som testade med gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg, fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad mellan denna urvalgrupps och Grape & Winterlinds urvalsgrupp.

“Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden,ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser idenna lag” (Skollagen, kap.1, 8§). Den här uppsatsen handlar om det som står i åttonde paragrafen i Skollagen; nämligen lika tillgång till utbildning oavsett var du bor och på vilken skola du går. Uppsatsen är en jämförelse mellan en högstadieskola åk 7-9 och en byskola åk F-9. Vi har gjort vår undersökning genom att intervjua lärare på dessa två skolor. Vi har frågat tio lärare hur de ser på den utbildning som eleverna får och om de anser att den utbildningen kan anses likvärdig i förhållande till andra skolor i resten av landet. I vår studie var det några teman som stack ut och som fick vårt fokus vidare i undersökningen: idrott & hälsa, språkundervisning, och fjärrundervisning. Från våra intervjuer framkom att lärare från båda tillfrågade skolor anser att vikten av goda relationer och kollegialt samarbete är nödvändigt. Det var också flera av informanterna som ansåg att de saknade goda förutsättningar för att arbeta för en hög måluppfyllelse. Flera av lärarna menar att det är stora skillnader mellan måluppfyllelse i en liten skola och en stor, då förutsättningarna är olika. Detta i sin tur gör att de upplever att det inte är en likvärdig skola. Vi har även kopplat vår undersökning till professor John Hatties omfattande studie om framgångsfaktorer. Vi ville se hur informanternas beskrivningar av sin verklighet i skolan överensstämmer med Hatties resultat.

Denna studie hade syftet att utforska sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat med kontroll för inflytande av socioekonomiska förutsättningar. En enkät med frågor om betyg, fysisk aktivitet och socioekonomiska bakgrundsfaktorer besvarades av 166 gymnasieelever vid en skolenhet i Norrbottens län. Resultaten visar att socioekonomiska faktorer saknade samband med studieresultat, men att intensitet hos fysisk aktivitet hade ett samband och att sambandet bestod även då sambandet kontrollerats för inflytande av socioekonomiska variabler.

Detta examensarbete problematiserar hur lärare kan synliggöra lärandemålen i matematik isin undervisning på två skolor med skilda socioekonomiska förutsättningar.Idén uppkom då vi på utbildningen jämförde hur olika förutsättningar lärare kan ha på våraskolor och hur detta påverkar elevernas måluppfyllelse.Arbetet utgår från teorier om fem nyckelstrategier för formativ bedömning och begreppenformativ och summativ bedömning. Arbetet redogör för forskning kring möjligheter attutveckla lärares undervisningspraktik inom området för formativ bedömning och de femnyckelstrategierna. Arbetet redogör också för forskning kring olika bakgrundsfaktorer sombidrar till ojämlikhet mellan olika skolor.Metoden för arbetet utgår från kvalitativa intervjuer av sex matematiklärare på två olikaskolor. Lärarna arbetar både på lågstadiet och på mellanstadiet.Vår slutsats är att trots samma intentioner hos lärarna med sin undervisning ärförutsättningarna för lärande väldigt olika. I skollagen står det att vi ska ha en likvärdig skolaför alla elever men så är inte fallet i praktiken. Elevernas lärande styrs av densocioekonomiska bakgrunden och de svårigheter som den språkliga medvetenheten skapar.Formativ bedömning är ett redskap för att synliggöra lärandet oavsett de olika språkligaförutsättningarna på våra skolor.

Studiens syfte är att genom förskollärares beskrivna erfarenheter undersöka hur de med hjälp av olika tillvägagångssätt arbetar med likvärdighetsuppdraget. Denna kvalitativa intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare i tre områden med höga respektive låga socioekonomiska förutsättningar. För att tolka vår insamlade data har vi i analysen använt oss av en kvalitativ innehållsanalys och ett hermeneutiskt förhållningssätt. I vårt resultat blir det tydligt att förskollärarnas erfarenheter av att arbeta med likvärdighet ser olika ut beroende på de utmaningar som de möter i verksamheten. Några av de faktorer som förskollärarna menar påverkar arbetet med förskolans likvärdighet är kompensatoriskt arbete, arbetslagets utbildningsnivå, personalbrist, kompetensutveckling, barns vistelsetid och barngruppens storlek, samverkan med vårdnadshavare, barns språk och språk i relation till lek samt tid. De faktorer som blir av extra vikt i området med lägre socioekonomiska förutsättningar är insatser för att hjälpa barnen i deras språkutveckling, längre vistelsetider och samverkan med vårdnadshavare. Vi ser utifrån vårt resultat ett behov av ytterligare forskning kring hur förskollärare kan motverka social ojämlikhet och arbeta för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur förskollärare uppmärksammar och agerar utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar. Frågeställningarna ramar in arbetet ytterligare och fokuserar på tre delar, vilka skillnader som förskollärarna ser utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar, hur de bemöter dem samt om förskolan reproducerar skillnader. I bakgrunden får läsaren en sammanfattning av förskolans styrdokument som pekar mot att förskolan ska kompensera för barns skilda hemförhållanden. Bakgrunden belyser att barns hemförhållanden har inverkan på hur deras liv formas och att konsekvenserna kan bli stora. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bourdieus teori om hur socioekonomin befästs inom familjen men också inom skolväsendet. Studien har genomförts med intervju som metod där fyra förskollärare har intervjuats. Studien visade att alla förskollärare uppmärksammade skillnader i barns socioekonomiska förutsättningar, de gav exempel på skillnader i material, tillgång till socialt kontaktnät samt brister i barns omvårdnad, de berättade också om barns förmåga att samspela och vilka värderingar som barnen fått med sig från hemmet samt barns tillgång till upplevelser och erfarenheter. Studien visade att förskollärarna använde sig av strategier såsom att erbjuda barnen lånematerial, vara närvarande i barnens samspel och på så vis förankra förskolans värdegrund samt att skapa förtroendefulla relationer till hemmen. Det framkom att förskollärarnas uppfattningar skilde sig ifrågan om förskolan reproducerar barns skilda förutsättningar, några hävdade att deras verksamhet inte förstärkte barnens skilda förutsättningar medan andra ansåg att deras verksamhet absolut kan förstärka skillnaderna, särskilt i stressiga miljöer. De framkom exempel på lekmiljöer som reproducerar samt hur pedagogers förhållningssätt kan förstärka skillnader hos barnen. De berättade också om barn som hörs och syns mycket som tenderar att tillåtas ta mer plats och att förskolan på så vis förstärker de skillnader som uppstår utifrån skilda socioekonomiska förutsättningar.En slutsats som framkommit under studien är att förskollärarna är medvetna om skillnaderna mellan barns skilda socioekonomiska förutsättningar och utifrån det aktivt arbetar för att kompensera för skillnaderna. Resultatet visade också att förskollärare vittnar om att stress och brist på tid för reflektion skapar omständigheter som kan förstärka och reproducera skillnader mellan barns socioekonomiska förutsättningar.

The study presents how school leaders think about relational work within the school (teacher-student), that is, interpersonal meetings in the school and what significance they think they have for students' schooling. The focus is on the relationship between teacher and pupil and on the social climate, where attitudes and approaches that permeate the business is in focus. We have also investigated the principal's responsibilities and the views of pupils with school difficulties. Topics that are raised in connection are attitudes and thoughts about individual and general accommodations and what significance socio-economic background can have for the student's school situation. The study is qualitative with interview as method. The study involved 5 school leaders who are all educated and have worked a long time whithin the schoolsystem. As a theoretical starting point, we have been partly inspired by Bronfennbrenner's (1979) ecological systems theory is about how different people and things in the student's microsystem affect their development. We have been inspired by a phenomenographic approach in interpreting the results to explain and analyze the thoughts and opinions that are the same and different. The results of the interviews indicate that relational work within the school (teacher-student) is considered to be important for student' schooling, but that there are factors that sometimes make this work more difficult. Some difficulties described are the teachers' workload and inexperienced or untrained teachers. Furthermore, the interviewees see that there is a great responsibility of the principals and how they lead the school both organizationally and by creating a school culture and a good social climate. The interviewees also describe that teaching outside the classroom can sometimes be needed, but it must not be a permanent solution. After the results we discuss the thoughts and experiences that emerged in the interviews through the previous research is presented. The conclusion is that more collaboration is needed between different professions within the school but also with other authorities. The workload of teachers and principals needs to strike a balance so that relational work within the school (teacher-student) can take as much space as the work towards knowledge acquisition. Also, the we need educated teachers who can do this.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.

The purpose of of this thesis has been to clarify the promotion of health by inter alia improving socio-economic conditions for persons with disabilities investigating three human rights conventions and one of the Swedish Constitutional Laws through Qualitative Content Analysis. The human rights conventions are the Convention on the Rights of Persons with Disabilities, the Convention on theRrights of the Child and the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms.  The purpose has also been to explore the possibilities of designing a checklist that can be used to ensure the compliance with international agreements on human rights in relation to the health of persons with disabilities in relevant documents, such as state law and guidelines.  The main results shows that the international agreements on human rights are sufficent to ensure persons with disabilities a life of self determination. It also becomes evident that health and human rights have much in common, and that these disciplines could develop a deeper underständing of the relationship between compliance of human rights and health to the benefit of persons with disabilities.

I en kontext där svenska elevers läsförståelse och motivation till läsning av böcker sjunker vill jag med den här studien undersöka huruvida fritidshemmen är en del av problemet med att barn och ungdomar läser allt mindre – eller en del av lösningen. Studien utgår från intervjuer med fritidshemspersonal och observationer av fritidshems inomhusmiljö. Materialet har sedan analyserats utifrån sociokulturella och miljöpsykologiska utgångspunkter. Dessa teorier grundar sig i antaganden om att språklig utveckling skapas via interaktion mellan människor i en kulturell kontext samt att elevers handlingar och identitetsskapande även skapas utifrån de miljöer de vistas i. Övergripande kan man säga att min studie bekräftar en del av det som tidigare forskning har kommit fram till. Personalen på fritidshemmen arbetar inte så medvetet och strategiskt med läsning vilket troligtvis leder till ett oförändrat intresse för läsning hos eleverna. Elevernas lästradition hemma får således styra vilket gör att klyftor mellan socioekonomiska grupper generellt förstärks. Samtidigt visar min undersökning att mina respondenter är väl införstådda i både styrdokumenten och relevant forskning kring vikten av läsning. Orsaken till att de inte arbetar aktivt med att intressera elever för läsning har enligt dem att göra med miljömässiga faktorer som bland annat barngruppernas storlek och lokalernas utformning. / In a context where Swedish students reading comprehension and motivation for reading books are in decline this study examines whether after school centers are part of the problem - or a part of the solution. The study is based on interviews with recreation staff and observations of the after school centers environment. The material is then analyzed on the basis of socio-cultural and environmental psychological starting points. These theories are based on assumptions that language development is created through the interaction between people in a cultural context and that pupils identification process is also created from the environments they inhabit. Overall, one can say that this study confirms some of what previous research has concluded. The employees at the recreation centers is not working so consciously and strategically with reading which probably leads to an unchanged interest in reading among pupils. Pupils reading habits at home thus control who becomes most avid readers which generally strengthens the gap between socio-economic groups. This investigation shows that the respondents are well aware of both policy documents and relevant research on the importance of reading. The reason they do not work actively to interest students in reading, according to them has to do with environmental factors such as group sizes and problems with the layout of rooms.