Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters åsikter gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt deras åsikter om samhällets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda på i vilken grad studenterna ansåg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En enkätundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista året på en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades främst utifrån könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjälp av tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i många avseenden hade liknande åsikter om våldets orsaker och samhällets stödinsatser. Majoriteten av socionomstudenterna ansåg att våldet hade med patriarkala attityder att göra och ansåg i stor utsträckning att en kvinna omedelbart ska anmäla om hon blivit utsatt för våld. De stödinsatser som studenterna ansåg var mest centrala i arbetet med våldsutsatta kvinnor var socialtjänst och kvinnojour. I undersökningen framkom även att studenterna tyckte att utbildningen hade haft en inverkan på deras kunskaper i ämnet mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

Denna studie syftade till att undersöka varför de män som deltagit i våra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som påverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehålla. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som metod. Resultaten visar att män sökte utbildningen på grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna såg socionomyrket som könsneutralt. De ansåg det önskvärt med en mer representativ bild av samhället där båda könen var representerade. Informanterna ansåg sig ha bra förutsättningar på en framtida arbetsmarknad. Centrala teman från tidigare forskning om varför män valt att utbilda sig inom socialt arbete överensstämmer väl med resultaten av denna studie men de överlappade och gick in i varandra. Samtidigt upplevde de att det fanns en existerande särartsdiskurs inom socionomutbildningen som kan vara både till fördel och nackdel för män. Den uttryckta dubbelhet som fanns i studien sett till männens syn på könsfördelningen blev central i analysen och förklarades dels med särartsdiskurs och ett starkt bevarande av maskulinitet medan den andra sidan av dubbelheten förklaras med, jämställdhetsdiskurs och en mer flexibel maskulinitet.

Studien studerar vithet och vithetsprivilegium och problemet är att vi lever i en värld där det fortfarande råder vithetshegemoni. Denna hegemoni bidrar till att en del människor utesluts från vissa möjligheter, baserade på ens etniska tillhörighet, sexuella läggning, trosuppfattning etc. Syftet med denna studie är att studera hur ”det vita rummet” upplevs av och påverkar rasifierade kvinnor med afrikansk bakgrund i högre utbildning. Rasifiering beskriver sociala konstruktioner som gör att människor placeras i olika fack. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgrupper med totalt 6 kvinnliga informanter med afrikansk bakgrund. De resultat som framträder i undersökningen är att informanterna upplevde diskriminering under sin universitetstid dock, främst från lärare och studenter. De menar att det inte är själva utbildningen som har en ensidig bild och upprätthåller diskriminering utan det är människorna de mött på under sin universitetstid som utsatt de för diskriminering. Denna utsatthet som kvinnorna upplevt har påverkat de då dem reflekterat över sina möjligheter respektive hinder i att vara en svart kvinna. Kvinnornas olika upplevelser visar på hur diskriminering är ett strukturellt problem när de inte endast mött på diskriminering av klasskamrater utan även av professorer och av utbildningsmaterial som diskuteras senare i studien. Ett sådant fenomen bör tas på samhällsnivå och inte på individnivå som kan kopplas till olika perspektiv och tidigare forskning som kan förklara deras erfarenheter.

No description available.

Missbruksproblematiken bland personer över 65 år ökar och kan till och med beskrivas som en tyst epidemi. Ökad kunskap bland socialarbetare gällande denna grupp är väsentligt för att motverka stigmatisering, negativa attityder, terapeutisk nihilism och social exkludering. Denna uppsats granskar litteratur gällande missbruk och äldre från socionomprogrammet vid fyra lärosäten. Syftet är att erhålla fördjupad förståelse för hur socionomer, genom kurslitteraturen, förbereds för att möta missbruksproblematiken bland de över 65 år. Studien har genomförts med inspiration av Bacchi’s analysverktyg ”What’s the problem represented to be?” Resultatet visar att missbruksproblematiken bland personer över 65 år utelämnas i hög grad i litteraturen och i regel problematiseras inte benämningen äldre. Detta riskerar att leda till att de nyutexaminerade socionomerna saknar väsentlig kunskap kring målgruppen. Man riskerar även att reproducera de negativa stereotypa föreställningar som existerar gällande missbruksproblematiken bland de över 65 år. / <p>2018-01-19</p>

Sköndalsinstitutet har bedrivit utbildning sedan 1905, då med kristen diakonal prägel, men genom en lång kamp beviljats statsanslag samt år 1964 fått sin högskolestatus. Med fokus på socialt arbete fick Sköndalsinstitutet år 1993 rätt att examinera socionomer. Idag har utbildning bedrivits i drygt hundra år och numera tillsammans med Ersta och Bräcke som tillsammans utgör Ersta Sköndal högskola Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärosätets kristna prägel och diakonala arv avspeglar sig på utbildningen och hur utbildningen förändrats sedan utbildningen ledde till en socionomexamen år 1993. Källmaterialet jag valt att utgå ifrån är kursplaner på socionomutbildningen mellan åren 1996–2014. De innehåller delkurser termin för termin. Genom att använda mig av en kvalitativ textanalys som metod i granskningen av källmaterialet hoppas jag kunna uppnå mitt syfte att förstå om, hur och varför socionomutbildningen på Ersta Sköndal högskola har förändrats. Genom att vidare använda mig, primärt, av en sekularisering teoretiskt perspektiv vid genomgången av den kvalitativa textanalysens undersökningsresultat min ambition att uppnå en större insikt i de faktorer som påverkat utbildningen i olika riktningar. Mitt resultat visar hur de kristna inslagen inledningsvis är tydliga men att de sedan försvinner helt ur socionomutbildningen. Undersökningens andra del fokuserar på de skillnader mellan utbildningarna, vad som förändras samt de faktorer som, jag ser, ligger bakom förändringarna av det kristna innehållet.

We, the authors of this essay are both students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola. During our education we have been reflecting on the gender perspective that is suppose to permeate the education. This essay aim to examine how some students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola, who identify themselves as GLBT , experience how questions regarding sex/gender and sexuality are spoken about during their education. We have a discursive perspective on how we understand norms and power of words and language. From a queerteorethic point of view we explain sex/gender and sexuality. We have made qualitative interviews with four students. The conclusion of this essay is, among other things, that our informers is not satisfied with the gender perspecitve at their education. The interviewed students inform that some teachers do not want to, or does not have the knowledge to talk about gender, in a way that satisfies them. Some of the students express that this leads to exclusion and discrimination of GLBT-persons at the education. They problematize this and ask for an intersectional- and norm critical perspective at their education. The society and our education as a part of the society, is permeated by heteronormative structures. These structures are needed to be pointed out and reflected on. We believe that social workers need this knowledge in order to do a good job and not to reproduce norms and discriminate.

Social work has gone from being a primarily philanthropic issue to becoming an academic discipline at university level. To ensure its legitimacy social work must be founded on, and developed through scientific research and documented experience. The purpose of this essay is to review the various arguments on social work in order to evaluate their impact on education, which in turn affects students. In addition, it will demonstrate how different forms of knowledge are valued depending on the contexts. As a means of reaching this objective, the following questions are addressed: “What are the requirements and recommendations on how the education of social work should be structured, and why are these requirements and recommendations important?”, “How has the education of social work been influenced by the perception of valuable knowledge?” and “How does the education of social work affect students?” The collected material consists of various arguments concerning the development of social work and the education of social work's formation. We also used qualitative, semi-structured interviews with various individuals in the academic field of social work. Using theoretical concepts from Pierre Bourdieu, we analyze how the content of the education is shaped by different agents in the social work field, where certain forms of knowledge dominate over others. Through this we offer a way to illustrate how the contents of social work are created and recreated by actors who possess symbolic capital, and thus have prominent positions, in the academic field. It is also demonstrated how the students' habitus are shaped by the education, creating a collision in the encounter with the professional and the practical field.

Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt isocionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar dennautvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med.Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ettvedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är Newpublic management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning.Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som harstuderat på socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling.Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, somchefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetarmed klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrkensom kan relateras till verksamhetsutveckling. Teoretiskt skulle resultatet kunnakopplas till en idé om ett samhälle under utveckling där nya yrken snabbt tar formoch gamla transformeras. Specialiseringen av socionomutbildningar har varit entrend som nu håller på att avvecklas. Studien avslutar med en diskussion kringbehovet av specialkompetens inom socionomernas yrkesområden.

<p>Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna</p><p>socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan</p><p>termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under</p><p>utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning</p><p>till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten</p><p>presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende</p><p>hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter</p><p>upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna</p><p>i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt</p><p>att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de</p><p>inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer</p><p>samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen.</p><p>Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna.</p><p>Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.</p>