Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen. Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna. Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.

Socionomer rekryteras till ett vidsträckt verksamhetsfält där arbetsuppgifterna ofta präglas av olika utmaningar, etiska dilemman och komplexa beslutsfattningar. Socionomutbildningen är utformad för att balansera generell akademisk kunskap och praktisk yrkesförberedelse, i syfte att rusta blivande socionomer att kunna möta och bistå människor i socialt utsatta livssituationer. Denna studie syftar till att undersöka hur nyexaminerade socionomer upplever och hanterar utmaningar i övergången från studier till yrkesliv. Resultatet baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av teoretiska perspektiv har även legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att nyexaminerade socionomer upplever ett visst ”glapp” mellan socionomutbildningen och yrkeslivet, att de konfronterats med såväl förväntade som oförutsedda utmaningar vilka varit svåra att hantera och för många lett till negativa känslor av stress. Trots svårigheterna i yrket menar dock nyexaminerade socionomer att positiva aspekter överväger de negativa, att arbetet känns meningsfullt. / <p>2018-06-07</p>

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten. / <p>2018-01-19</p>

Detta examensarbete undersöker hur nyexaminerade socionomer upplever att utbildningen förberett dem inför yrkeslivet efter examen från Malmö universitet. I studien undersöks också hur socionomerna resonerar kring utbildningens innehåll samt utformning. Studiens resultat visar tydligt att nyexaminerade socionomer vid Malmö universitet inte känner sig redo för sin professionella roll i yrkeslivet. Studien visar att en av de främsta kunskaperna socionomerna upplever sig sakna är samtalsmetodik och även är något som enligt resultatet behöver förändras samt förbättras i utbildningen. Studien visar även att socionomerna önskar en tydligare koppling mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den praktiska verkligheten. Socionomernas upplevelse är att mer tid i utbildningen behöver innefatta praktiskt lärande, då det teoretiska upplevs ta allt för stor plats av studierna. / This study examines the experience of newly examined social workers at Malmö University. In particular, it examines to what extent their education has prepared them for the work that awaits them after graduating and their opinion of the educational content. The results of this study clearly demonstrate that students, when graduating from Malmö University, do not feel prepared to address people in the role of a professional social worker. It shows that one of the most important skills this group experience to be lacking is how to conduct a professional conversation with people in need, and that they would like the education to better prepare them in methods of communication. Moreover, the study shows that the newly examined social workers would like the theoretical content of the education to better linked with the practical reality. On this topic, their experience is that theory comprises too much of the educational content, and that more time should be dedicated to practical learning.

Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation. Hur utbildningen har påverkat socionomerna är varierande, mönstret i studien pekar på att utbildningen har förberett socionomerna med en generell kunskap i hur de ska förhålla sig till och hur de hanterar sitt arbete. De saknar dock till viss del direkta kunskaper i vissa avgörande delar i arbetet. Att nyutexaminerade studenters upplevelse av arbetslivet undersöks är av vikt för både professionen, utbildningen och studenten själv.

Syftet med vår studie var att öka förståelsen för vilka kunskapsbehov yrkesverksamma socionomer upplever i arbetet med suicid och bygger på en kvalitativ intervjustudie med sex yrkesverksamma socionomer som arbetar inom olika områden inom socialt arbete och med varierande lång yrkeserfarenhet. Resultatet visar att yrkesverksamma socionomer anser att det råder en kunskapsbrist gällande ämnet suicid i socionomutbildningen men att utbildningen tillfört andra kunskaper som kan anses behjälpliga i arbetet med suicid. Ytterligare redogör resultatet för ett behov av utbildning i suicid för samtliga människobehandlande yrken. Med avsikt att kunna uppmärksamma riskfaktorer och avstigmatisera, samt att få kunskap om arbetssätt som förebygger suicid. Vidare presenteras en analys av vilken sorts kunskap yrkesverksamma socionomer använder sig av i sitt arbete med suicid samt hur det skiljer sig baserat på läng av yrkeserfarenhet och yrkesroll. Med resultat att erfarenhetsbaserad kunskap samt tyst kunskap visar sig mest förberedande för yrkesverksamma socionomer i arbetet med individer i suicidrisk. Resultatet analyserades utifrån de teoretiska begreppen stigma, kunskapsformer och salutogenes. / The purpose of our study was to increase the understanding of what knowledge professionals with a Master of Social Work (MSW) degree experience is needed working with suicide through interviews with six individuals with a MSW degree who work in different areas and with varying lengths of professional experience. The results shows that professionals with a MSW degree deem there to be a lack of knowledge regarding suicide education in the MSW program, they do however agree that the education have contributed other sources of knowledge thats been helpful in working with individuals with suicide risk. The result also shows the need for education in suicide for all human treatment proffessions. With the intention of being able to draw attention to risk factors and stigma regarding suicide, as well as increasing the knowledge about methods of suicide prevention. The study also presents an assessment of what kind of knowledge professionals with a MSW degree use in their work with suicide and how it differs based on lenght of professional experiance and professional role. That shows the result that experience-based and tacit knowledge prove to be most preparatory for professionals with a MSW degree in the work with individuals at risk of suicide. The results were analyzed on the basis of the theoretical concepts of stigma, forms of knowledge and salutogenesis.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en socionomstudent kan förbereda sig på ett arbetsliv som kräver mer praktisk övning än vad socionomutbildningen kan erbjuda och därmed känna mer kontroll över de praktiska delarna av arbetet. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts tillsammans med en abduktiv ansats. Sex enskilda intervjuer har genomförts med fyra yrkesverksamma handledare för socionomstudenter samt två yrkesverksamma chefer till socionomer. Resultatet har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och genomsyrats av de teoretiska perspektiven situerat lärande, ett lärande i samspel med andra människor, och praktiska kunskapens teori, hur kunskap blir en del av en människa. Resultatet visade att det inte är särskilt viktigt var studenten har haft sin praktik trots att olika kommuner har olika arbetssätt, utan det centrala för att vara förberedd inför arbetslivet handlar om mängden samtal studenten får träna på. Resultatet visade också att arbetsmängden samt svårighetsgraden på fallen under introduktionen för nyexaminerade socionomer, är för höga. Till sist visade resultatet att studenten kan förbereda sig på arbetslivet utöver socionomutbildningen genom att arbeta extra, antingen inom eller utanför socialt arbete. Studenten kan också reflektera över sina personliga egenskaper och färdigheter eftersom den behöver både ge och få stöd från arbetskollegor för att klara av arbetet.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet. Många studenter har genom sin medverkan i mentorsprogrammet skapat antingen svaga eller frånvarande länkar till sina mentorer och/eller andra inom mentorns organisation. Mentorerna kan genom sin ställning på arbetsmarknaden antas ha ett stort kontaktnät och många egna svaga kontakter och nätverk vars informationsflöde studenterna genom länken till mentorn kommit närmare. Resultatet från enkäterna visar även att mentorerna generellt är mer positivt inställda till mentorskapet än de tillfrågade adepterna och många av adepterna påtalar den brist på praktisk erfarenhet som mentorskap innebär i förhållande till praktik. Mentorerna ser också i högre grad än studenterna till nätverksmöjligheterna som mentorsprogrammet innebär, och sig själv som en kontakt i arbetslivet för studenten.

The study’s purpose was to investigate how prepared newly graduated social workers perceive themselves for the professional role, what conditions social work education provided and how they handle challenges in their work. Qualitative interviews were conducted with newly graduated social workers. The result has been analyzed by the theories of professional expertise and pragmatism. Results reveal uncertainty and challenges in finding work balance. Specialist knowledge was lacking, and professional sustainability were requested in the education. Personal development during education was valued. The results showed ability to reflect was important to manage the social work and organizational and collegial support was important. The conclusion was that social work education has given new graduates good conditions but hasn´t been able to prepare students in an unpredictable and complex work. Social work expertise is further developed through experience in the workplace. / Studiens syfte var att undersöka hur förberedda nyexaminerade socionomer upplever sig vara för yrkesrollen, vilka förutsättningar socionomutbildningen tillhandahållit och hur yrkesmässiga utmaningar hanteras i arbetet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade socionomer inom socialtjänsten. Resultatet analyserades av teorierna professionell expertis och pragmatism. Resultatet visade yrkesmässig osäkerhet och utmaningar med balans i arbetet. Specialistkunskap saknades och inslag av hållbarhet i professionen efterfrågades i utbildningen. Personlig utveckling under utbildningen värderades högt. Vidare visade resultatet vikten av reflektionsförmåga i socialt arbete, samt ett främjande organisatoriskt och kollegialt stöd. Slutsatsen var att socionomutbildningen givit de nyexaminerade goda förutsättningar, men ej kunnat förbereda studenter i ett oförutsägbart och komplext arbete. Expertis inom socialt arbete sker vidare via erfarenhet och fortbildning på arbetsplatsen.

The aim of this study was to examine how newly qualified social workers from Linnaeus University in Kalmar feel that the school has prepared them with the professional skills to meet the demands that exist within social work. Social work education is a generalist training that will result in a professional qualification. With a qualitative approach eight newly qualified social workers were interviewed.We used the sociology of knowledge as an overall theoretical approach. We also used experience- based knowledge as a theoretical approach. One of the study's conclusion was that the graduates had difficulty linking theory to practice. The graduates also felt that knowledge about the law and dialogue methodology were two useful courses for use in practical work. The results and conclusions can be seen as a reinforcement and extension of previous research in the subject.