• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 229
  • 60
  • Tagged with
  • 289
  • 138
  • 128
  • 97
  • 56
  • 54
  • 50
  • 49
  • 47
  • 46
  • 46
  • 44
  • 43
  • 38
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Solceller på Södra Älvsborgs Sjukhus : för att minska andelen inköpt elenergi / Solar Photovoltaic on Södra Älvsborgs Hospital : to reduce the part of purchased electricity

Al-Mashhadani, Musaab Aukasha Abdulmuniem, Pak, Sergey January 2018 (has links)
Projektets avsikt har varit att undersöka i vilken omfattning solceller på tak kan gynna Västfastigheters energimål. Examensarbetet infördes av Västfastigheter i Borås då de har ett energimål till år 2030, vilket är att halvera den specifika köpta energi jämfört med motsvarande värden från 1995-talet. Syftet med detta arbete var att ge Västfastigheter ett skriftligt underlag om huruvida appliceringen av solceller på ett tak ger en vinst inom energitekniska och ekonomiska perspektiv samt vilka risker som kan förekomma, speciellt när det handlar om medicinsk verksamhet. Huvudmålet med examensarbetet har varit att undersöka, med hjälp av litteraturstudier och beräkningar om användningen av solceller kan minska Södra Älvsborg Sjukhusets (som förvaltas av Västfastigheter) specifik köpta elenergin genom att mata solcellsproduktionen direkt på nätet (fall 1) eller att ladda batteribanken i UPS-anläggningen för byggnad 14 för att undergå växelriktarens förluster (fall 2). Resultatet i fall 1 visar att en solcellsanläggning skulle kunna producera cirka 82 MWh per år i Borås medan den totala elkonsumtionen för byggnad 14 är idag 1 252 MWh. Det visar sig att solcellsproduktionen endast täcker 6,5 % av totala elkonsumtionen. Detta resulterar med att större takyta krävs vilket i sin tur skapar en större anläggning för att täcka en större del av elkonsumtionen för varje månad på året.    Resultatet från fall 2 säger att ladda batteripaketet med solcellsproduktionen genom UPSanläggningens likspänningssida inte blir en lämplig lösning på grund av att funktionen hos en UPS-anläggning är att batterierna alltid ska vara full laddade för att de ska kunna träda in i händelse av ett strömavbrott.  En utredning om hur stor effektförlusterna i UPS-anläggningen i byggnad 14 (se bilaga 6) är, och hur stor andel av denna som solcellsanläggningen kan täcka togs därför som ett alternativ till uppdraget som Västfastigheter gav i uppdrag.    Mätningar på den momentana ingående och utgående effekten i UPS-anläggningen för byggnad 14 resulterade med en förlust på totalt 5 kW vilket motsvarade 3 600 kWh per månad då dygnsvariationen inte är lika stor på UPS-nätet som övriga elförbrukningen. Figur 13 visar att förlusten kan ersättas med stor marginal med överskottsel alla månader förutom januari, februari, november och december. Men på grund av mycket elöverskott under sommar månaderna så får man igen energin och kostnaderna för månaderna som kompenserades med köpt el energi.      Den ekonomiska kalkylen säger att återbetalningstiden blir 12,5 år och därefter blir solcellsanläggningen ekonomisk lönsam. Dock så hinner anläggningen i självaverket inte generera inköpsfri elenergi under åren tills 2031 om anläggningen tas i drift år 2019 då Västfastigheters energimål var satt till år 2030. / The thesis work was introduced by Västfastgheter in Borås since they had an energy goal to accomplish, which is to reduce the specific purchased energy by half compared to 1970 years values. The purpose of this project was to examine if the photovoltaic cells will service the energy goal of Västfastigheter.   The purpose of this work was also to give the Västfastigheter a proof that the application of photovoltaic cells on a roof can give a profit in terms of technological and economical energy perspectives as well as the risks that may occur especially when it comes to medical occupation. The main objective of this project was to use the studies, theories and calculations to investigate if the solar cells have the potential to reduce the Södra Älvsborg Hospital's (managed by Västfastigheter) specific purchased electricity by feeding the solar cell production directly on the main powerline (case 1) or charging the battery bank in the UPS building for building 14 (case 2). The result in case 1 shows that the solar cell system produces about 82 MWh per year in Borås while the total electricity consumption for building 14 is 1 252 MWh today. It turns out that solar cell total production only covers 6.5% of electricity consumption. This indicates that larger roof space is required, which in turn creates a larger facility to cover a larger proportion of electricity consumption for each month of the year. However, the profitability calculation and the repayment time are not affected   The result of Case 2 shows that charging the battery pack with the solar cell production through the DC-power side of the UPS system does not result in an appropriate solution because the function of a UPS system is that the batteries should always be fully charged to enable them to enter in the event of a power failure.  An investigation of how much power loss UPS machines in building 14 (see Appendix 6) have and how much of this solar cell facility can cover was therefore taken as an alternative to the assignment that Västfastigheter commissioned.    Measurements of the instantaneous input and output power of the UPS building for Building 14 resulted in a loss of a total of 5 kW, which corresponded to 3 600 kWh for each month constant as the daily variation is not as high on the UPS network as the electricity consumption. Figure 13 shows that the loss can be replaced by large margin surpluses every month except January, February, November and December. But due to a lot of surplus in the summer months, you get the energy and costs for the months that were compensated with purchased electricity.   The final Economic calculations say that the repayment period will be 12.5 years and after that, the solar cell system will be economically profitable. However, the photovoltaic plant in the company itself will not generate unprocessed electricity energy over the years until 2031 if the solar cell facility will start producing electricity from year 2019 when the Västfastigheters energy goal were set by 2030.
72

Solceller på kommunala typfastigheter : En  detaljstudie av kommunala typfastigheter i Forshaga kommun / Solar cells on municipal type properties : A detailed study of municipal properties in Forshaga municipalit

Toresson Nygårds, Andreas January 2019 (has links)
The expansion of photovoltaic plants has increased significantly within the EU and in Sweden, where a contributing cause has been a higher environmental thinking and lower prices for solar cell installations. Interest in installing solar cells has increased in society as a whole and an increasing number of municipalities are interested in solar cells. One of these municipalities is Forshaga municipality, which strives to be climate neutral until 2030. This study examined whether a number of selected municipal properties in the Forshaga municipality were suitable for installing solar cells based on the degree of self-use and the degree of self-sufficiency and the electricity cost of produced electricity (LCOE - Levelized cost of energy). The study also examined whether these selected properties would be suitable for solar cells if certain conditions were changed to simulate that they were located in another location with different conditions. Of the properties included in the study, there was a care home, two schools, Forshaga municipal house, a wastewater treatment plant and a waterplant. Of the examined municipal properties, a school, the nursing home and the municipal house were considered most suitable for solar cells based on the above criteria. The property that was considered most suitable was the Grossbolskolan which was the smaller of the two schools. Grossbolskolan had a self-utilization rate and a self-sufficiency rate of 87 and 15 percent respectively and the lowest cost for the produced electricity by about 0.88 SEK/kWh. The municipal house and the care home had a slightly higher production cost for the produced electricity. Some conclusions could be drawn from the part of the study that examined whether the properties were suitable for mounting solar cells if they had been placed in another location with other conditions. One conclusion was that the properties should have a similar electricity consumption as the investigated properties in this study, with a higher electricity consumption daytime when the solar cells produce the most to obtain a high self-use. The degree of selfuse was highest for the plants that were located in the east / west direction, which indicates that the electricity consumption in these type properties was more suitable for solar cell installations whose production is more widespread throughout the day. In order for the repayment period not to exceed the assumed life expectancy of the solar cell plant of 25 years, the self-use rate should not be less than 50 to 60 percent. Finally, the study also found that the properties recommended as suitable had between 1 - 3.5 m2 solar cells / MWh annual electricity use in the property, which can be used as a guideline value to see if the property is suitable for solar cells. If this value were lower, the self-sufficiency rate was low, if it was greater, the self-utilization rate was low.
73

Energilager i Luleå Energis elnät / Energy Storage in Luleå Energi's power grid

Helmvall, Johanna January 2019 (has links)
This thesis will investigate possible energy storages in Luleå Energi’s power grid within a five-year period. The transition to a more sustainable and efficient energy system, in response to climate change, creates new challenges for the power grid. Energy storage has, according to many sources, the potential to contribute to meet the challenges that arise from a larger share of intermittent renewables, a growing number of electrical vehicles and increased demands for reliability and stability. Several reports conclude that currently energy storages are most profitable in customer applications, especially in combination with micro-production, e.g. solar cells. Therefore, this report will investigate if battery storages could be installed in three multi-residential properties with solar cells, with the purpose to increase self-use of electricity generated from the solar cells and peak-shaving. Batteries have been chosen as storage technology, since they currently seem to be the technology with the most potential. Possible savings for the customer as well as potential benefits for the grid will be considered. Based on data for the properties’ consumption and solar power production, an analysis has been made to see how much excess electricity the solar cells generate and to identify peak demands. Regarding the solar cells, data has only been available for a few months. For other days, the production has been estimated base on measurements of global radiation over Luleå municipality. A simulation in MATLAB has then been carried out to dimension the battery. When customers connect micro-production to the grid, the voltage may rise above permissible limits, especially in weaker rural grids. As a result, reinforcements of the grid may be necessary, which means expenses for the grid owner. Installation of a battery, that can store energy and keep the voltage within permissible limits, could be an alternative. The report considers such a case and makes a comparison between reinforcements of the grid and installation of a battery.   The results of the report show that energy storages have several potential benefits, both for customers, grid owners and system operators. Forecasts point to a strong growth, as well as lowered battery prices, which could lead to investments that are more profitable. The study of installing a battery in properties with solar cells shows that an increased self-use and peak shaving is possible. However, the economic results show negative net values. This means that currently the investment is not profitable. Approximately, battery prices must be cut in half to reach profitability. The calculation concludes that power tariffs enables most savings for the customers and gives them incentives for peak-shaving. The report also shows that the amount of micro-production in a rural grid can be limited by the strength of the grid. If five customers in the investigated part of the grid each would install 8.6 kW solar power, the voltage rise at the point of common coupling would go above permissible values, and the grid would have to be reinforced. The economical comparison between investing in new cables and installing a battery storage shows that currently, a battery storage is more expensive than a new cable. The overall conclusion from the report is that energy storage has the potential to contribute to the transition of the energy system. However, regulations and battery prices currently limit the possibilities for profitable investments. It is recommended to do an oversight of regulations and new business models to enable more investments in energy storage. Studying alternative tariffs is also important, to create incentives for a more efficient use of the power grid.
74

Förstudie av solcellsinstallation : Förstudie av solcellsinstallation på Engelhardt Göteborg

Saleh Hadi Bahram, Lina January 2016 (has links)
Sammanfattning Denna förstudie av en eventuell solcellsinstallation på Engelhardts fastigheter i Göteborg redogör vilken lönsamhet solcellsinstallationen innebär, hur mycket solel som kan produceras samt ger Engelhardt information angående kostnader, elproduktion och ekonomiskt stöd som förekommer med installationen. I rapportens bakgrund beskrivs solenergi, solceller, solcellssystem, stöd och bidrag i allmänhet medan resultat och diskussionsdelen jämförs olika leverantörer och deras nyckelfärdiga paket. Beroende på solcellspaketstorlek, dimensionering och modeller med två lutningar på taket jämfördes den förväntade elproduktion med hjälp av olika databaserade beräkningsprogram nämligen Solelekonomi 1,0 som utför beräkningar baserat på solinstrålningarna enligt SMHI2007och PVGIS som baseras på satellitdata och källor på solinstrålning till jordytan under referensperioden 1981–1990. För att beräkna återbetalningstiden har pay-back metoden används. För en budget på cirka 250 000 kr kan Engelhardt installera ett paket från Solexperten med 21,7kWp och en förväntad elproduktion på 20 900 kWh/år enligt PVGIS och 20 600 kWh/år enligt leverantören. Paketet innehåller 76 moduler av monokristallina solceller. Modulerna täcker en takyta på 125m² och ska riktas söder med en lutning mellan 10°-15° till beräkning användes den högst graden (15°). Den beräknade paybacktiden var 5,3 år med bidrag och 8,9 år utan bidrag och mellan 1,5–1,7 % av Engelhardts elförbrukning kommer att täckas av solcellsinstallationen. Med detta sagt så är inte fullständig elförsörjning med solel syftet med installation utan Engelhardt vill bidra till en hållbar utveckling och med installationen av solcellsanläggning är de på god väg.
75

Solcellsmarknaden i Sverige : En studie av hur faktorerna <em>produkt, politik och kund</em> interagerar och påverkar denna marknad

Ericsson, Stefan, Simm, Johan January 2009 (has links)
<p>Klimathotet gör att energiproduktionen på vår jord behöver bli mer miljövänlig. En förnyelsebar energikälla som har en stor outnyttjad potential är solenergi. Elproduktion från solceller ökar snabbt men kan användas i betydligt högre utsträckning än idag, även i Sverige. I denna uppsats har syftet varit att studera hur de tre faktorerna solceller som <em>produkt</em>, potentiella <em>kunder</em> på marknaden och <em>politisk</em> styrning kan interagera och påverka den svenska solcellsmarknaden. Studien baseras främst på intervjuer som har genomförts med ett flertal aktörer på den svenska solcellsmarknaden. Vi har funnit att det finns en interaktion mellan de tre studerade faktorerna och att den faktor som har störst påverkan på marknaden i dagsläget är <em>politik</em>. Att underlätta för småskalig elproduktion är viktigt för att solcellsmarknaden ska utvecklas. Den största kundgruppen, husägare, kan genom enklare regler stimuleras att investera i solceller. Det behövs i dagsläget även ett ekonomiskt stödsystem för solceller men på sikt kan solcellsmarknaden förmodligen klara sig utan ekonomiskt stöd. Företag är mindre priskänsliga och ser i vissa fall solceller som en lönsam investering genom den goda PR dessa ger.  Solceller har i dagsläget en intressant och snabb teknikutveckling, vilket kan leda till lägre priser och bättre egenskaper i framtiden. Vi har slutligen gett ett antal förslag på åtgärder som kan underlätta för solcellsmarknadens utveckling i Sverige.</p>
76

Kretsloppsanpassat energi- och avloppssystem för ett fritidshus

Wiklund, Patrik January 2013 (has links)
En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare. Om huset används under de åtta soligaste månaderna så skulle varmvattenbehovet nästan helt täckas med fyra solfångare av typ DAC-H 150L. Det som inte täcks av solfångarna kan en elektrisk varmvattenberedare täcka.För att ta tillvara på näringsämnena i toalettavfallet så kan en separationstoalett användas.En bonde som tar hand om toalettavfallet och använder det som gödning skulle tjäna ungefär 330 kr för varje person vars närsalter bonden omhändertar. Om skörden är god så motsvarar detta 9900 kr/ha. Det är mer än vad själva skörden ger.För att rena vattnet från bad, dusch och tvätt (BDT-vatten) så kan en IN-DRÄN infiltrationsbädd användas. Denna kommer att rena BDT-vattnet från närsalter, i de flesta avseenden bättre än ett kommunalt reningsverk. Om träd planteras runt biobädden så kande även rena vattnet från de närsalter som inte renas av biobädden, som annars skulle kunna orsaka övergödning.En stor del av elbehovet skulle kunna täckas med ett solcellssystem. Med ett system med 36 st solpaneler av typ PPAM Paladium, och en växelriktare av typ Sunny Tripower 8000 TL så skulle det produceras ungefär 7600 kWh/år. Det finns även möjlighet att få statligt solcellsstöd på upp till 45% av investeringskostnaden. Det innebär att bara 55% av priset behöver betalas med egna pengar. Dessutom så kan överskottet som solpanelerna producerar säljas.Den totala kostnaden för att energianpassa huset skulle uppskattningsvis hamna på ungefär 439100 kr utan solcellsstöd, samt 368100 kr med solcellsstöd. Då antas det att ingen mängdrabatt fås och att priserna inte är nedprutade. Det kan alltså potentiellt bliännu billigare än beräknat.Om solcellsstöd kan fås så är det fördelaktigt att ingå avtal om mikroproduktion med Vallentuna Energi, som tillämpar nettodebitering. Om huset är bebott året om så blir den uppskattade payback-tiden 6 år, och NPV-värdet blir 654966 kr. Om huset bara är bebott under åtta månader så blir motsvarande siffror 9,9 år respektive 231383 kr. Notera att dessa siffror gäller då det energianpassade huset jämförs med ett vanligt hus meddirektverkande el.Om solcellsstöd inte kan fås så är det bättre att ingå avtal om mikroproduktion med Telge Energi. De tillämpar inte nettodebitering, men de köper överskottselen för ett mycket fördelaktigt pris på 2,5 kr/kWh om solcellsstöd inte har erhållits. Om huset är bebott året om så blir den uppskattade payback-tiden 6,4 år och NPV-värdet blir 642716 kr. Om huset är bebott under åtta månader så blir siffrorna istället 10,2 år och 179914 kr.
77

Möjligheten för solceller genom solcellskooperativ och solelbörs

olofsson, karl, bengtsson, simon January 2011 (has links)
This candidate thesis contains the possibility of expand the Swedish photovoltaic market through photovoltaic cooperatives and a photovoltaic exchange. In the current situation there is a lot of problems with production of electricity from photovoltaic, that’s why we show some possibilities how to avoid these. To understand the problem with photovoltaic produced electricity we first give you a background. We show how to expand the Swedish photovoltaic market by describing how a photovoltaic cooperative and photovoltaic exchange could work in Sweden. It have been confirmed from our market research that the interest of photovoltaic cooperative and exchange is high. To find out how profitable photovoltaic is in Sweden, have three projections been made. These have been done to show how the price per kWh affect depending the size of the power plant. With the help of these results it can be decided which of the projected plants who is the most profitable for given conditions. The photovoltaic power plant that uses the Swedish grand scheme optimal and has the maximum size is the most profitable today. The thesis has been divided into five sections, background, projections, cooperative, photovoltaic exchange and market research. The thesis is limited to Swedish conditions and is based on information from literature, technical reports and interviews.
78

Energieffektivisering och solenergi i en universitetsbyggnad : Undervisningshuset och Biblioteket i Uppsala / Efficient Energy Use and Solar Energy in a University Building

Schweitz, Christian January 2011 (has links)
Akademiska hus is a real estate company that specializes in providing Swedish universities with housing facilities for educational and research purposes. The company strives to reduce its use of energy by 40% between the years 2000 and 2025. The aim of this thesis is to determine which measures can be taken to reduce the need of purchased energy in a building that is used by theSwedishUniversityof Agricultural Sciences inUppsala. In order to determine the results of various changes to the building envelope and ventilation system, the building was modelled in the computer simulation program VIP-Energy. Other proposed changes to make the use of energy more efficient concerned water use and lighting. The need of purchased energy can also be reduced by producing electricity or heat on site, using solar energy. Results show that economically viable measures include upgrading windows and faucets, adjusting control systems for ventilation and lighting, and installing roof mounted solar panels for power production. However, the investment in a photovoltaic system requires government grants in order to be profitable, and the system should be grid-connected to make it eligible for green certificates. Through these measures it is possible to reduce the need to purchase electricity for operational uses and energy for heating and cooling by 20%, from 99 kWh/m2,year to 79 kWh/m2,year. This corresponds to a 92 tonne decrease of annual carbon dioxide emissions from energy production and water purification. The total investment cost of 1 066 000 SEK results in a net present value of 883 000 SEK / Byggnadssektorn står för en knapp tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige, och för drygt 10 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Energianvändning i byggnader omfattas av riksdagens nationella miljökvalitetsmål för god bebyggd miljö, och målet är att den totala specifika energianvändningen ska minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050, jämfört med år 1995. I Boverkets byggregler ställs bland annat krav på nybyggda lokalbyggnaders specifika energianvändning och i klimatzon III, dit Uppsala län räknas, är gränsen högst 90 kWh/m2,år exklusive verksamhetsel. Energi från egen solcells- eller solvärmeanläggning får tillgodo­räknas vid beräkningen av en byggnads specifika energianvändning. Det är möjligt att erhålla investeringsstöd för både solcells- och solvärmeanläggningar, och dessutom är elproduktion från solenergi berättigad till elcertifikat. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna att minska behovet att köpt energi i en universitetsbyggnad i Uppsala, genom energieffektivisering och solenergi. Föreslagna åtgärder har bedömts genom att jämföra ändringen i energianvändning och utsläpp av koldioxid, samt genom de ekonomiska nyckeltalen återbetalningstid, kapitalvärde och besparingskostnad. Arbetet har utförts vid Uppsala universitet åt uppdragsgivaren fastighetsbolaget Akademiska hus. Energihushållning är ett av fyra områden som Akademiska hus fokuserar på i sitt miljöarbete, och det långsiktiga målet är att minska den specifika energianvändningen med 40 % mellan år 2000 och år 2025. Den aktuella byggnaden hyrs av Sveriges lantbruksuniversitet och ligger på Campus Ultuna i Uppsala. Byggnaden är indelad i två fastigheter, Undervisningshuset och Biblioteket, och är av suterrängtyp med fyra våningsplan och en bruksarea på drygt 9 000 m2. Lokalerna består främst av föreläsningssalar och biblioteket, men även av kontorsutrymmen, datasalar, sammanträdesrum, pentryn, en aula och allmänna utrymmen. Byggnaden värms av fjärrvärme som i huvudsak produceras från torv- och avfalls-förbränning. Dessutom finns ett system för komfortkyla installerat, som inom kort ska förses med kyla från en fjärrkylaanläggning i nära anslutning till byggnaden. Kylan ska i huvudsak produceras med fjärrvärmedrivna absorptionsvärmepumpar. Ventilationsbehovet tillgodoses med från- och tilluftsfläktar, och återvinning av värme ur frånluften finns. Ventilations-systemet styrs både på tid, temperatur och koldioxidnivå. Belysningen i byggnaden är på många ställen närvarostyrd, men det finns lokaler med enbart tidsstyrning. I dag använder byggnaden årligen cirka 630 MWh värme, 450 MWh verksamhetsel, 150 MWh fastighetsel och 110 MWh kyla. Detta ger en specifik energianvändning på 99 kWh/m2,år exklusive verksamhetsel, och 149 kWh/m2,år inklusive verksamhetsel. För att kartlägga byggnadens energibehov och undersöka olika åtgärders konsekvenser för energianvändningen, har en modell konstruerats i byggnadssimuleringsprogrammet VIP‑Energy. I stor utsträckning har byggnadsspecifika data eller egna antaganden använts vid modelleringen för att ge ett så rättvisande resultat som möjligt. De material som finns fördefinierade i VIP‑Energy har dock använts vid uppbyggnad av väggar, tak och grund. Modellen har justerats så att simuleringsresultaten efterliknat brukardata, och korrektions-faktorer har beräknats för att kompensera för avvikelser. För att ytterligare öka precisionen har zonberäkningsfunktionen i VIP‑Energy använts, och Undervisningshuset och Biblioteket har modellerats separat. Möjliga energieffektiviseringsåtgärder har studerats för sex olika områden – fönster, fasader, tak, ventilation, vattenanvändning och belysning. Solenergi kan tas tillvara i solcells-anläggningar (som producerar el), solvärmeanläggningar (som producerar värme) och solhybridanläggningar (som producerar både el och värme). Inom samtliga nämnda effektiviseringsområden har lönsamma åtgärder funnits, utom för fasader och tak. Av möjliga solenergilösningar är det endast solcellsanläggningar som är lönsamma för den aktuella byggnaden, och endast om investeringsbidrag kan erhållas. Ju större solcellsanläggningen är, desto mer lönsam blir den, och hur stor anläggning som väljs beror därför på Akademiska hus investeringsvilja. Anslutning till elcertifikatsystemet ökar lönsamheten. Totalt kan undersökta åtgärder ge en energibesparing på drygt 360 000 kWh/år, men den ekonomiskt realiserbara andelen utgör 176 000 kWh/år (49 %) av detta. Den totala investeringskostnaden för rekommenderade åtgärder blir 1 066 000 kr, vilket ger ett kapitalvärde på 883 000 kr, och besparingskostnaden blir 0,42 kr/kWh. Dessa åtgärder minskar kostnaden för energi och vatten med 150 000 kr/år, och beräknas ge ytterligare drygt 8 000 kr/år från elcertifikatsystemet. Utan hänsyn till ränta och prisutveckling blir återbetalningstiden sju år. De koldioxidutsläpp som energi- och vattenanvändningen ger upphov till minskar med 92 ton/år, men minskningens storlek är känslig för de antaganden som gjorts när utsläppsfaktorer beräknats. Om ändringen i elanvändning ska antas utgöras av medelel, blir minskningen endast 29 ton/år. Eftersom det rör sig om förändringar i elanvändning har dock marginalel ansetts vara det mest rimliga. Om torv räknas som förnybart istället för fossilt blir den totala utsläppsminskningen 76 ton/år. Vattenanvändningen i byggnaden minskar med 860 m3/år. Byggnadens specifika energianvändning sjunker med 20 % till 79 kWh/m2,år, förutsatt att hela minskningen i elanvändning räknas till fastighetsel. Inklusive verksamhetsel sjunker energianvändningen med 13 % till 129 kWh/m2,år. Åtgärderna ger dock en marginell ökning av fjärrkylabehovet. Det finns inte något direkt samband mellan hög energibesparing och högt kapitalvärde, då exempelvis fönsteråtgärderna ger högst energibesparing men lägst kapitalvärde. Vilka av de rekommenderade åtgärderna som bör prioriteras bestäms av om målet i första hand är att spara energi eller att maximera lönsamheten hos investeringen.
79

Elproduktion med solceller på VafabMiljö

Skaba, Adriana January 2012 (has links)
Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. På den ytan befinner sig byggnader och en deponi som är sluttäckt enligt nya krav. Bolaget har också en stor intern el- och värmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats. En av möjligheterna är att introducera förnyelsebara energikällor på deponins yta som idag inte används. Genom denna lösning skulle man kunna kombinera elproduktion med miljövänlig markanvändning. VafabMiljö kan minska miljöbelastningen genom att bygga upp ett system som inte skadar miljön. Det är möjligt att använda sol eller vindkraft på Gryta Avfallsstation. Examensarbetet undersöker ekonomiska och tekniska aspekter med att bygga solceller på anläggningen. Vindkraftdelen kommer som tillägg till detta examensarbete. Lämpliga platser där man kan bygga solceller undersöks. Det är taken som lutar mot söder, väster och öster där man kan lägga solceller i första hand. När det gäller deponin är det den södra och mellersta delen som analyserats. Som slutsats kan man konstatera att den bästa lösningen är att bygga solceller utan stativ på taken. På Grytas deponi borde man däremot använda stativ för att optimera solcellernas lutning samt få upp solcellerna från marken. När man använder ett stativ blir systemet dyrare. Man kan inte heller bygga på hela den tillgängliga arean pga. skuggan som bildas bakom solcellerna vilket orsakar att man behöver lämna ett avstånd mellan solcellerna. Ekonomiberäkningarna har visat att investeringen är billigast om elcertifikat och ekonomiskt stöd beviljas men det kan vara svårt att få bidrag.
80

Framtidens elnät : Hur elbilar och solceller påverkar på det lokala elnätet / Future Electricity Networks : How Electrical Car and Solar Panels Impact on the Distribution Electricity Networks

Laphai, Zaw San, Polat, Sedat January 2015 (has links)
The purpose of the project is to determine the impact of solar cells and electrical vehicles on the future electricity grid and distribution network. Future electricity grids will be affected differently than it does today. Therefore, it is important to determine the impacts so that the current electricity distribution system can be developed and redesign to achieve the future demand. In Sweden, government has changed rules and laws in order to make it easier for private sector to invest in renewable energy sources. Our project focused on the impact of the solar cells and electric vehicles on the low voltage electricity distribution. Solar cells have become more popular than ever and that leads to many countries in utilizing their energy needs from solar and the same is going to happen here in Sweden. It is needed to find out how the impacts on the low voltage grids will be if many private individual install solar panels in their own homes and what will happen when they start to supply electricity, which is excess from the production of their solar cells, back to the grid? What should be done in order to maintain the electricity’s quality in term of voltage? Meanwhile, electric vehicle popularity rises every year, which means that electricity demand will rise proportionally with the number of electric cars in the country. Should something be done with the power supply to meet the power needs of electric cars? Is it possible to use the electrical car battery as a backup power? How electric vehicle charging’s behavior will impact on the low voltage? In this project, data and pictures has taken from different sources and consolidated for analysis purpose. This thesis contained information about solar radiation, solar cells, electric vehicles, and batteries, rules for installation of solar cells regulations, electricity grids, and electrical power quality, results of researching and eventual solutions for expected problems. / <p>Presentation har gjort med båda svenska och norska språket . </p>

Page generated in 0.0651 seconds