Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter står sig i förhållande till den klarspråksnorm som kommer till uttryck i Klarspråkstestet för beslut. Textanalyser är gjorda på 18 av kommunens beslutstexter, samt en besvärshänvisning. Beslutstexterna representerar fem av kommunens åtta uppdragskontor, och är skrivna av tio olika handläggare. Som analysverktyg har Klarspråkstestet för beslut använts. Undersökningen har visat att Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter, samt besvärshänvisning, överlag står sig bra i de avsnitt som rör textens rubriker, stycken och samband, meningar samt ord och fraser. Texterna står sig däremot mindre bra i de avsnitt som rör textens ton, disposition, innehåll samt dess olika delar – själva beslutet, skälen till detta och ärendets gång. En slutsats som kan dras är således att Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter kan stå sig bättre i förhållande till klarspråksnormen än vad de gör i dag.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklärare jobbar med sitt ämne på gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua två svensklärare och en lärare i svenska som andraspråk, samt genom en attitydenkät som besvarades av lärarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lärarna jobbar på många olika sätt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. Lärarna som medarbetade i denna studie anser att svenska är ett ämne där det faller sig väldigt naturligt att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Varierande sorts texter och litteratur används i undervisningen för att diskutera olika sorts värdegrundsfrågor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i människors olika livssituationer, som anses stärka elevernas demokratiska förmåga. Lärarna tycker att förmågan till kritiskt tänkande är den viktigaste förmågan att ge till sina elever. Eleverna upplever att de har en viss mån av inflytande på sin svenskundervisning. Det kan dock diskuteras om deras påverkan är "reellt inflytande", som behövs för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser. Det verkar som att lärarna jobbar aktivt med värdegrundsfrågor i sin svenskundervisning, vilket blir bekräftat av elevernas positiva attityd i enkäten.

One of Britain’s most famous authors is Charles Dickens and his books have been read by millions of readers all over the world. Dickens wrote fourteen novels, and the one that he, upon completion, hoped was “the best story ever written” was A Tale of Two Cities. It was first published in 1859 and has sold over 200 million copies worldwide. It is also one of Dickens’ most famous novels. The story is about the two cities of London and Paris during the period when the French revolution took place. The title of the novel is very carefully chosen; it not only indicates that the story will be about two different cities but also about different types of themes. The two cities of London and Paris are described and divided just as the novel’s different themes, which is suggested already from the title. Just like he portrays the differences between London and Paris Dickens also portrays the differences between each theme and its counterpart. This essay will investigate in what way the different themes are connected to the different characters and show how the author is using his characters to play out the different themes. This essay will point out how the themes of darkness/light, love/hate and good/evil connect to the characters and to the story and also to the two cities as the title suggests.

Syftet med föreliggande studie är att studera utsagor från tre högstadielärare i svenska och hur dessa kan kopplas till Ivanič (2004) skrivdiskurser. De teoretiska utgångspunkterna i studien bygger på Ivanič sex skrivdiskurser, men även tidigare forskning om synen på språkriktighet. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att informanterna arbetar med färdighets-, genre- och processdiskursen, men att färdighetsdiskursen är mest framträdande. Det framkommer dock inte huruvida lärarna arbetar inom ramarna för kreativitetsdiskursen, diskursen om social praktik samt den sociopolitiska diskursen.

I den här studien undersöks vilka attityder blivande lärare har till orden hen och en. Orden kan sägas vara en produkt av språkaktivism, vilket innebär att de skapats eller används i anti- diskriminerande syften. Undersökningen omfattar dels en digital enkätundersökning, där lärarstudenter från olika delar av Sverige erbjudits att deltaga, och dels en e-postintervju, där frivilliga respondenter från enkäten ställt upp. I enkäten skulle studenterna uppskatta hur ofta de använder pronomenen hen och en som alternativ för mer traditionella pronomen, huruvida de som inte använder det ofta eller alltid kunde tänka sig att börja göra det och hur de upplever ordens värdeladdning. I e-postintervjun fick de besvara fyra öppna frågor om hur de använder orden och varför de väljer att göra det, alternativt varför de väljer att inte göra det. Resultatet visar att lärarstudenterna generellt sett har pronomenen som en del av sitt  ordförråd, men använder dem i olika utsträckning. Majoriteten av de som inte använder pronomenet hen ofta, uppger att de kan tänka sig att använda det mer frekvent, medan en jämförelsevis mindre del kan tänka sig att använda pronomenet en mer frekvent. Generellt sätt upplever respondenterna även orden som neutrala i sina värdeladdningar, även om resultatet skiljer sig mellan olika användargrupper. Intervjusvaren visade att benägenhet att börja använda pronomenen mer frekvent beror på användarens uppfattning om fenomenen tvåkönandes och androkönandes existens. Resultaten diskuteras sedan i relation till ett attitydbegrepp, där resultatet förstås genom att delas i attityders tre komponenter. Slutsatsen av diskussionen är att de blivande lärarna har en relativt god attityd till pronomenet hen, men en något mer återhållsam attityd till pronomenet en.

No description available.

No description available.

No description available.