No description available.

No description available.

A Bachelor degree paper on malcolm X, his rhetorics and how he "self-represented" himself. Main focus is on his autobiography "The Autobiography of Malcolm X" and a few of his specches that he delivered the last few years prior to his violent death.

Syftet med vår studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lärare menar att de skapar läslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmål än svenska. För att kunna besvara vårt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lärare. Dessa intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om läslust och modersmål. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa läslust och att utveckling av modersmål gynnar andraspråksinlärningen. Förutom forskning i dessa ämnen har vi även tagit del av beprövad erfarenhet och genomförda projekt. En insikt som vi fått genom vår studie är att skönlitteratur kan användas som ett arbetssätt med många möjligheter och som gynnar alla elever oavsett kulturell och språklig bakgrund. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på samma sätt med att skapa läslust hos alla sina elever. Dessutom visar resultatet att de intervjuade lärarna har ringa kunskaper i vad forskning säger om modersmålets betydelse för fortsatt språkutveckling. Förutom detta visar resultatet att bearbetning av litteratur skiljer sig avsevärt åt mellan de olika lärarna. En ytterligare insikt som vi fått under vår studie är vikten av att eleverna får möjlighet att bearbeta litteratur tillsammans med andra för att ta del av andras erfarenheter och upplevelser av det lästa.

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet.

ABSTRACT The aim with this paper was to study and describe how the congruence in 1. P Sg, 1. P Pl and 3. P Pl (mä luen, me luetaan, ne lukee) appear in spoken Sweden Finnish among Sweden Finns teenagers. The study was based on a radio interview with 17 upper secondary school students from Huddinge, south of Stockholm. Some comparative data was also provided for in studies of congruence between spoken Sweden Finnish and Finnish in Finland. In addition to this, a discussion about the influence of Swedish on the congruence in Sweden Finnish, and the difference in congruence between boys and girls were included. The study method was descriptive and quantitative, but also qualitative observations were made. The result of the study implied that the congruence in 1. P Sg among the informants was around 99 %. The proportion of congruent forms appeared to the same extent among boys and girls. 0.5 % of all cases was constituted by incongruence in 1. P Sg. The incongruence in 1. P Pl was 100 % among the informants. The incongruent form was the Passive "me luetaan" or "ø luetaan". The girls used the pronoun "me" 20 % more than the boys did. The incongruence in 3. P Pl among the informants was about 99 %. The verb in 3. P Pl was in the form 3. P Sg "ne lukee" or "ø lukee". The incongruent forms appeared to the same extent among boys and girls. The differences in the congruence in spoken Sweden Finnish were small between the Sweden Finns and Finnish teenagers. The congruent form of standard Finnish in Sweden Finnish was used very seldom in either of the groups. The conclusions were that the Sweden Finns may deliberately want to avoid standard Finnish forms in spoken Finnish. An inadequate education in standard Finnish in Sweden may also influence spoken Sweden Finnish. Swedish is an analytical language, and could therefore influence Sweden Finnish in a way that it becomes more analytical than spoken Finnish in Finland.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska. Trots att engelska ofta används internationellt inom ekonomiområdet finns fortfarande ett stort behov av att kunna översätta ekonomiska facktermer mellan polska och svenska. Under mina år som student i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm har jag fått god insikt i national- och företagsekonomins olika delar. Detta har i hög grad hjälpt mig vid valet av ämne för detta arbete samt vid urvalet av uppslagsord. Eftersom en stor del av det ekonomiska utbytet mellan länder sker i form av investeringar, anser jag det vara befogat att koncentrera sig just på en terminologi som behandlar olika områden för investeringar, finansiering samt bankväsen. Mot bakgrund av att det inte finns någon liknande ordlista med finans- och banktermer mellan polska och svenska är det min förhoppning att föreliggande ordlista, trots sin relativt begränsade ordmängd skall kunna vara till hjälp inte bara för tolkar och översättare, utan också för andra personer inom våra båda länders finans- och banksektorer. Uppslagsorden i denna ordlista omfattar termer av följande karaktär: allmänna finans- och banktermer, aktietermer, termer rörande betalningsmedel, investeringstermer, termer rörande kostnads- och intäktsanalys, termer rörande lån och skulder, bokföringstermer, nationalekonomiska termer, termer rörande pris och prissättning, skattetermer samt valutatermer. Ordlistan omfattar totalt ca 1200 polsk-svenska finans- och banktermer och återfinns på sidorna 19-57.

Niniejsza praca powstała podczas mojego pobytu na studiach na Uniwersytecie Sztokholmskim w ramach programu Socrates/Erasmus. Będąc w Sztokholmie uświadomiłam sobie, jak ważne jest dla mnie miejsce, z którego się wywodzę i w którym spędziłam większość mojego dotychczasowego życia. Wiąże mnie z nim niezliczona ilość wspomnień, przeżyć, doświadczeń, rodzinnych przekazów, tradycji. Uzmysłowiłam sobie również, jak dużą rolę w moim życiu odgrywają ludzie, z którymi do tej pory obcowałam i których obecność w moim rodzinnym mieście sprawia, że to miejsce jest tak bliskie mojemu sercu. Dlatego, żeby wypełnić pustkę spowodowaną w życiu codziennym brakiem mojej rodziny i atmosfery miasta Mysłowic, skąd pochodzę, postanowiłam zbliżyć się poprzez literaturę do obszaru, z którego wywodzi się cała moja rodzina – do Górnego Śląska. W pierwszej kolejności, przy wyborze tematu pracy, pomyślałam o Horście Bienku – niemieckim i zarazem śląskim prozaiku urodzonym i wychowanym w innym górnośląskim mieście – w Gliwicach. Pisarz ten napisał wiele książek tematycznie związanych z krainą swojego dzieciństwa. Moją uwagę jednak przykuło jego najważniejsze dzieło, gliwicka tetralogia, która oddaje obraz Górnego Śląska, jego mieszkańców i atmosferę w nim panującą w czasie trudnym dla tego rejonu, ponieważ w przeddzień wybuchu, i w czasie trwania drugiej wojny światowej. Najbardziej zainteresowała mnie pierwsza część cyklu – „Pierwsza Polka”, ponieważ w tej książce odnalazłam taki Górny Śląsk, jaki znam z opowieści mojej babci i jej starszych sióstr. Poza tym, wnikliwa analiza powieści, jak również zawartego w niej tła historycznego, pomogła mi jeszcze lepiej zrozumieć specyfikę tego miejsca, jego starszych mieszkańców oraz wydarzeń, jakie rozgrywały sie na tej ziemi. Górny Śląsk to miejsce niezwykłe, na jego terytorium przez wieki mieszkali obok Niemców Polacy, Czesi, Żydzi. To tu na przestrzeni wieków nieustannie mieszały się różne kultury, ponieważ Śląsk w swej historii stale zmieniał przynależność państwową. Wciąż zmieniały się jego granice, ale ludzie pozostawali ci sami i pomimo trudnej sytuacji politycznej, wielonarodowości mieszkańców i wielokulturowości tej ziemi, potrafili utworzyć swoistą, wlaściwą im tylko wspólnotę. Obraz tej tak dobrze funkcjonującej symbiozy można właśnie odnaleźć w powieści „Pierwsza Polka”. Dla mnie jednak najistotniejsza była odpowiedź na pytanie, czy Górny Śląsk jest dla bohaterów książki tym samym, czym jest dla Horsta Bienka, mojej babci, nawet całej mojej rodziny – małą ojczyzną. „Pierwsza Polka” jest dla Bienka podróżą w niezapomniany świat jego dzieciństwa, dla mnie, to podróż do moich korzeni, krainy moich przodków, o której tyle słyszałam w rodzinnych opowieściach i o której będę w przyszłości opowiadać moim dzieciom i wnukom. Studia nad lekturą powieści połączyły dla mnie historię mojej rodziny ze światem dzieciństwa autora. Opowieści mojej babci o jej rodzicach, rodzeństwie, wujach czy dziadkach przestały być czymś nierealnym, ulotnym – znalazły swoje potwierdzenie na stronach „Pierwszej Polki”. Chciałabym złożyć najserdeczniejsze podziękowania mojemu promotorowi – profesor Ewie Teodorowicz-Hellman, za rozbudzenie moich zainteresowań regionem, z którego pochodzę, inspiracji do napisania tej pracy, a także za poświęcony mi czas i za dyskusje nad poszczególnymi rozdzialami, które ostatecznie złożyły się na niniejszą pracę. Dziękuję również pani dr Janinie Gesche, która pomogła mi w zebraniu materiałów.

No description available.

No description available.