No description available.

The main topic of this essay is heteronormativity and the main question is how Jackie Kay’s Trumpet relates to this concept. My assumption is that Kay has created a main protagonist that seems to completely coincide with heteronormative discourse only to show us how insufficient this discourse is when it comes to identifying people. I argue that Kay defies / mocks heteronormative discourse in this way and I try to show this using discourse and queer theory. In the end, I have to conclude that this love story of Joss and Millie presents us with an alternative discourse that is, however, not so different from the dominant discourse. The essay consists of two parts that lead us to a conclusion: in the first part I look at the institutionalized relationships that the main protagonist is involved in and in the second part I consider why nobody ever confronts the main protagonist.

No description available.

No description available.

The aim of this paper was to investigate what linguistic markers indicate that wedding magazines are written for women. The advertisements were divided into groups according to the target of the product advertized: targeted at women, at men and at both men and women. It was determined that the majority of the advertisements were aimed at women. All the advertisements were checked for certain linguistic features: adverbs, evaluative and non- evaluative adjectives, gender marked words and titles. Since the material comprised very few advertisements targeted at men, the focus is on advertisements for women and advertisements targeted at both men and women. The results of the study show that the language in the magazines confirms that they are aimed at women. Therefore, this paper can come to the conclusion that wedding magazines are for women, both in terms of language, which this paper investigated, pictures and the products advertised.

The languages of the world are constantly changing and slang intrudes the vocabulary of many people all over the world. But what is slang and where does it come from? Are there differences in the slang that men and women use? And what is the point of using slang? It seems that the slang that was used by previous generations has either gone out of use or has now become a part of accepted standard language; basically, the youth of today reject the slang that their parents used. This would indicate that it is not “cool” to use the same slang as one’s parents did and to avoid this, new slang is invented to replace old slang aiding the youth of today to be able to be shocking or amusing by speaking in a certain way. In this essay the focus lies on the slang of British English and this is investigated by an analysis of a contemporary film and a TV-show to see how common the use of slang is in these kinds of medias. The intention is also too see if slang differs according to gender and in what different areas slang is used. The film “Football factory” and the TV-show “Little Britain” were closely watched and all slang was noted down and categorized in terms of users and areas of use. To make this easier and to make sure not to lose any parts of the dialogues scripts were found on the internet and used as aids when analyzing. “Football factory” is a movie about British football hooligans which is a very male-dominated world. “Little Britain” is a TV-show consisting of many small sketches with very different characters of both genders but mostly played by male actors. The results were somewhat surprising as the expectation was to find some slang in the chosen material but the amount of slang use exceeded the expectations. Slang seems to besomething that people use in many different areas of use, such as, when talking about sex,drugs or other things that might be taboo. It seems that slang is a big part of the language thatboth men and women use. However, in the material used for this study, young men were theones who used slang the most.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk. Det är många komponenter som ska stämma för att man ska kunna tillägna sig ett nytt språk. Vi måste inse att alla inte kan vara lika bra på allting och utgå därifrån.

Ce mémoire traite du sujet « la télé le matin » et le texte suivant est une étude sur les télévisions françaises (FR2) et suédoises (SVT1). J’ai choisi ces deux chaînes car elles sont toutes les deux des chaînes publiques. La principale différence est que FR2 est financée aussi bien par la redevance que par la publicité alors que SVT n’a aucune publicité. L’ídée de comparer les programmes de Télématin en France et de Gomorron Sverige en Suède sert de base au cadre de ma formation dans laquelle mes sujets principaux ont été le français et le multimédia. Je regarde souvent la télé le matin et j’ai pensé que les différences culturelles des programmes doivent être nombreuses entre la France et la Suède, mais pourquoi et comment? Et est-ce qu’il est vraiment possible d’exprimer des façons de voir typiquement françaises et suédoises? Pour étudier les manières des gens il faut regarder les sociétés plutôt que les nations. Je vais quand même me concentrer sur ces deux pays. L’histoire par rapport aux races a laissé des traces profondes et on a peur que les idées des nazis au milieu du vingtième siècle ne reprennent forme si on parle soit d’un caractère ou d’une culture nationale. Åke Daun soutient qu’il faut utiliser differents perspectives proche à, par exemple, la recherche de la psychologie et de la science culturelle pour pouvoir définir une culture nationale de tout. Pour la méthodologie de la recherche j’ai lu des livres de sciences humaines, culture, ethnologie et sociologie pour mieux établir une image générale sur les cultures des pays respectifs. J’ai eu du mal à trouver une littérature française convenant à ce sujet car il est rare que les Français écrivent sur eux-mêmes. Selon Christiane Landner cela est un résultat de l’individualisme français. Les Français affirment souvent qu’il est impossible de faire une étude générale sur un pays qui a environ soixante millions d’habitants. J’ai aussi regardé, pendant une semaine, les programmes télévisés du matin de chaque pays. Cela pour essayer de comparer le comportement général de la France et de la Suède. Ensuite j’ai visité la Télévision Suédoise pour faire une étude sur la production de programmes. Depuis cette visite d’étude j’ai une meilleure idée du travail derrière la caméra et cela me donne une meilleure compréhension générale de la télévision. Il faut savoir que mon travail est influencé par les pensées de Pierre Bourdieu . Ce dernier trouve que la télé comme média est une institution horrible par rapport à ce que ce le petit écran reproduit sur la société. Il soutient que la façon de faire les émissions aujourd’hui est homogéneisée, banalisée et ne touche la société qu’en surface. C’est-à-dire que les matériaux produits de façon plus profonde sont exclus des grands organismes sur le marché. Selon lui l’importance de la hiérarchie (qui est un résultat de la commercialisation des chaînes) prend trop de place par rapport à ce que devient le contenu des émissions. Le résultat est que ce qui est montré à la télé laisse nos structures mentales intactes pour que nous n’ayons plus besoin de réfléchir. Et le cercle reprend sa forme : les médias influencent la société et la sociéte influence les médias. Je reviendrai sur ces pensées dans ce mémoire.

Den här studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhällsinformation på kommuners webbplatser. Syftet med studien är att visa hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger på två nivåer: på språket och på strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar. Testet går ut på att informanterna ska besvara faktafrågor med hjälp av information från webbplatserna. Med en videokamera dokumenteras dels en observation av informanternas sök- och lässtrategier, dels en intervju om informanternas upplevelser av webbplatsernas struktur och språk. Resultaten visar att webbplatserna behöver mottagaranpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre. Användare hittar lättare informationen om webbplatserna följer den standard som finns för struktur, och därmed lever upp till deras förväntningar på kommuners webbplatser. Med ledtrådar i strukturen, stabila menyer och tydliga länknamn, hittar användare lättare rätt webbsida. Med många underrubriker hittar användare rätt information i webbtexterna. Med ett vårdat, enkelt och begripligt språk och ett mottagaranpassat innehåll begriper användarna informationen. / Reviderad och publicerad på nytt 100427. Den första versionen finns arkiverad.

Sammandrag Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna. Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta. En sådan kan man se när det gäller enkätsvaren. De elever som skrev en mer avancerad text var mer utförliga och kom fram till mer självmedvetna och mer avancerade slutledningar i sina enkätsvar, än de som skrev en enklare text. Detta kan bero på att det kan vara lättare att visa fler nyanser av personligheten om man har lättare att uttrycka sig i skrift. Nyckelord: skriftspråk, självbild, elever / Abstract The purpose of this study is to investigate the connection between written language and self- image. A study of 6 pupils aged 12 was carried out. The material consists of a written story and survey with both closed and open questions. I participated as an observer and as support during the pupils’ work with their stories and answering of the survey questions. Considering the size of the study it is not possible to say that there is a clear connection between writing skills and self-image, although some interesting tendencies could be seen. The pupils who produced a more advanced text were more detailed and arrived at more self- conscious and advanced conclusions in their questionnaire answers, than the pupils who produced a more basic text. This could be due to the fact that it might be easier to show more subtle distinctions of personality if you are better at expressing yourself in writing. Key words: written language, self-image, pupils