Sammanfattning Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att plugga inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status. Det visade sig att alla elever utom en ansåg att flickor och pojkar skriver olika.   I undersökningen fick eleverna först läst en text och därefter svarat på frågor. Frågorna berörde elevernas uppfattning om texten, perception, deras attityder till skrivandet och till genus och skrivandet. I analysen tittade jag bland annat på elevernas erfarenhet av literacy och jag jämförde antal ord och pronomen mellan flickor och pojkar. Texten eleverna läste var skriven i jagform, könsneutral, till sista ordet då det visade sig handla om homosexuellkärlek. Texten kan ha varit genusprovocerande får några elever, vilket då påverkat undersökningen. Reliabiliteten skulle öka om undersökningen fick samma resultat med en annan forskare vid en annan tidpunkt och med en annan typ av text.   Vid en generalisering av resultaten tycker flickorna att: det är kul att skriva i skolan, det är lättast att skriva om känslor, de reflekterar över hur de skriver och de skriver längre texter. Pojkarna tycker: inte om att skriva i skolan, de skriver kortfattat, de skriver inte om känslor, de reflekterar inte över hur de skriver. Elevernas uppfattningar om kvinnligt och manligt skrivande är kopplat till traditionella könsmönster - flickor känner och pojkar är känslolösa.

I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare? Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan.

I den här studien har ordspråket Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken undersökts, med syfte att ta reda på hur ordspråket varieras och när eventuella variationer började komma in i språket. Metoden i studien har bestått av sökningar i språkkorpusar, med material från bland annat sociala medier, tidningstexter och finlandssvenska texter. Resultatet av studien visade att variationer av ordspråket är vanliga. Den vanligaste variationen av ordspråket är av typen Man ska inte ropa hej än/ännu/för tidigt. Det första belägget för en varierad form av ordspråket publicerades på 1890-talet.

I denna uppsats undersöks klarspråksanpassningen i två informationsbroschyrer från polismyndigheterna i Sverige och Finland. Syftet med undersökningen är att jämföra hur pass väl den sverigesvenska respektive finlandssvenska informationsbroschyren följer riktlinjerna för klarspråk och att se om det finns skillnader i klarspråksanpassningen mellan broschyrerna. Som metod används för det första en kvalitativ textanalys som grundar sig i frågorna i detsvenska Språkrådets Klarspråkstest och för det andra en kvantitativ analys där informationsbroschyrernas läsbarhetsindex räknas ut. Resultatet visar att klarspråksanpassningen mellan de två undersökta informationsbroschyrerna skiljer sig åt något. Skillnaderna märks främst när det kommer till tonen i texten, rubrikerna, styckena och sambanden, meningarna samt orden och fraserna. Den sverigesvenska broschyren är mer klarspråksanpassad: den följer oftare rekommendationerna i Klarspråkstestet och har ett bättre läsbarhetsvärde. Dock har den likaväl som den finlandssvenska broschyren vissa brister i sin klarspråksanpassning, till exempel i användningen av direkt tilltal och substantiveringar.

I denna studie undersöks talspråkligheter i elevtexter skrivna i samband med nationella proven i svenska för årskurs nio, vid åren 1992 och 2003. Syftet med studien är att genom kvantitativ textanalys baserad på stilistik undersöka hur talspråkliga texterna är och om de senare texterna är mer eller mindre talspråkliga. Materialet består av 22 elevtexter i genren krönika med jämn fördelning mellan de två årtalen och en krönika av Olle Josephson, vilken fungerar som norm (2009). Resultatet visar att elevtexterna ligger nära talspråket och att en svag förskjutning mot starkare talspråklig stil har skett mellan 1992 och 2003.

Denna studie belyser hur kön samt hur heteronormativitet kommer till uttryck i två läroböcker, Samspråk 1 och Samspråk 2. Båda böckerna är avsedda för att användas i undervisning på sfi. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i de ovan nämnda läroböckerna, samt att analysera förekomsten av heteronormativitet och hur den i så fall kommer till uttryck. Undersökningen genomfördes genom närläsning av de valda texterna i böckerna, vilka sedan var i fokus för analysen. Förutom i två av de texter som analyserades kontrasterades kvinnor och män mot varandra, genom att de i olika beskrivningar eller påståenden fick stå som varandras motsatser. Kvinnor och män tillskrevs också mer eller mindre explicit karaktärsdrag som kunde kopplas till deras kön. Resultatet visade även att det i samtliga texter som redovisas i studien fanns en heteronorm som genomsyrade värderingar, ställningstaganden samt faktapåståenden. Denna heteronorm kom bland annat till uttryck genom bilden av kärnfamiljen som det önskvärda levnadssättet. Heteronormativiteten uttrycktes även genom att olika typer av levnadssätt kontrasterades mot den normerande, heterosexuella livsstilen.

Syftet med studien är att få en inblick i hur tre lärare i årskurserna två, fyra och fem ser på, och bemöter, flerspråkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som används för materialinsamling är intervjuer med tre klasslärare och klassrumsobservationer i deras klasser på samma skola. Resultaten från intervjuerna visar att de undersökta lärarna på skolan säger sig vara positivt inställda till flerspråkighet. Under observationerna i lärarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra språk än svenska. En inre frustration av när hon hör andra språk än svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra språk än svenskan. Den andra läraren visar sig vara positiv till flerspråkighet genom att hon tillåter sina flerspråkiga elever att hjälpas åt på deras respektive modersmål. Den tredje läraren i studien visar att han är positiv till flerspråkighet genom att vara på gott humör när han hör andra språk än svenska i klassrummet. I klassrumskontexten agerar han dock på olika sätt.

In The Awakening we meet Edna, a woman in search of her female identity. She is uncomfortable in her role as the “patriarchal woman” and has trouble becoming either a “modern woman” or an “emancipated woman” To fully understand Edna’s search one must understand the patriarchal society in Chopin’s works and what it means to internalize this system. Edna searches for a different female role than that of the “patriarchal woman” but she has problems internalizing any one of the roles due to her previous choices, current social position and lack of support in her quest. This essay explores what these previous choices are and why they have placed her in her current position. She has a lack of support, which is crucial if she is to break out of her current female position. Edna’s realization that she cannot obtain a full acceptance in either one of these three female roles finally led to her choosing suicide. This essay also explores why she chooses this final way to resolve her problem. Critics have said that the suicide is not in tune with the rest of the novel, but I will in contrast show how the ending is indeed very much in tune with Chopin’s portrayal of Edna. The confusion that Chopin shows in Edna’s character throughout the novel explains why Edna in the end takes her own life. Our protagonist is a woman who searches for an identity that she cannot find due to choices she has already made and a society which she cannot change, and in that light suicide is a viable alternative.

This thesis has investigated how the energy policy positions of the parties currently represented in the German Bundestag are reflected in their language. After the relevant background and methods have been introduced, the thesis continues with a quantitative and a qualitative keyword analysis. The analysis focuses on energy policy in the current election platforms of the five parties to determine the keywords regarding the respective policies, and how the concept of Energiewende is negotiated. As a result of the analysis, it is clear that the ideological positions of the parties are reflected in the keywords used as well as in the conceptualization of Energiewende. The analysis also shows that energy policy is both a question of economic policy and of German identity - for example, Germany as a pioneer and model for other countries. Finally, a consensus on Energiewende and Atomausstieg seems to prevail, even though there is a clear semantic struggle surrounding Energiewende.

Summary One important theme in William Golding’s novel Lord of the Flies is power. The boys in Lord of the Flies copy the behavior of their parents: competing, fighting and even killing each other for power. They form two groups, each following a different power system, the democratic system on the one side and the totalitarian system on the other. My aim in this essay is to examine the complexity of these power systems in Lord of the Flies, revealed in the two layers in which they appear in the story, the boys on the island and the adults in their world. Moreover I want to show how Golding contributes both positive and negative traits to both systems, never falling into the habit of giving a black and white picture of either of the power systems. Overall I will focus on two boys, Jack and Ralph, exemplifying through them how the two systems gain their power, develop their structures, which methods they use to keep power, and how the systems handle crisis. At the end of my essay I then will shortly illustrate how Golding connects the adult world and their behavior to the boys’ story. My conclusion is that Golding shows very clearly that the desire for power and the will to fight and kill for it exists in both adults and children. Overall his attempt is to illustrate that it is difficult to have an absolute, perfect and ideal power system. There are always things that can be criticized and improved. However, he does indicate that certain systems are more dangerous than others. The totalitarian power system can escalate much easier into savagery than the democratic system. So, Golding prefers power systems that benefit the community rather than only the leader himself.