Cyber attacks against companies are becoming more common as technology advances and digitalization is increasing exponentially. All Swedish insurance companies that sell cyber insurance encounter the same problem, there is not enough data to do good actuarial work. In order for the pricing procedure to improve and general knowledge of cyber insurance to increase, it has been proposed that insurance companies should share their data with each other. The goal of the thesis is to do mathematical calculations to explore data quality consequences of such a sharing regime. This thesis is based on some important assumptions and three scenarios. The most important assumptions are that there are two insurance companies forced to share all their data with each other and that they can reduce the uncertainty about their own product by investing in better data quality. In the first scenario, we assume a game between two players where they can choose how much to invest in reducing the uncertainty. In the second scenario, we assume that there is not a game, but the two insurance companies are forced to equal investments and thus have the same knowledge of their products. In the third scenario, we assume that the players are risk averse, that is, they are not willing to take high risk. The results will show how much, if any, the insurance companies should invest in the different scenarios to maximize their profits (if risk neutral) or utility (if risk averse). The results of this thesis show that in the first and second scenario, the optimal profit is reached when the insurance companies do not invest anything. In the third scenario though, the optimal investment is greater than zero, given that the companies are enough risk averse.

<p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p>

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L. Mackies självreferentiella altruism) samt en medvetandesyn i linje med Galen Strawsons kriterier för en realistisk fysikalism som i min mening löser alla så kallade psykofysiska problem. / This paper contains an ontological and epistemic analysis of the implication of a consistently physicalist view of reality. This in polemic contrast with transcendentalist positions as that of T. M. Scanlon. I follow along the lines of a sceptical empiricism that I ascribe to Hume and from which, I argue, consistently follows guidelines as set by for example J. L. Mackie and Galen Strawson on topics of self-referential altruism and realistic physicalism respectively.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen. Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta. Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna. ”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”. Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.

Studien går ut på att analysera marknadsstrukturen för två industriföretag(Holmen och SCA) under antagandet att båda konkurrerar mot varandragenom att köpa rå material samt genom att sälja förädlade produkter.Produktmarknaden som undersöks är pappersmarknaden och antas varakoncentrerad. Rå materialmknaden som undersöks ärmassavedmarknaden och antas karaktäriseras som en duopsony. Detvisade sig att Holmen och SCA köper massaved från en stor mängdskogsägare. Varje företag skapar varje månad en prislista där de bestämmerbud priset föassaved. Priset varierar beroende på region. Både SCA ochHolmen väljer mellan två strategiska beslut, antigen att buda högt pris ellerlågt pris. Genom spelteori så visade det sig att båda industriföretagenanvänder mixade strategier då de i vissa tillfällen budar högt och i andratillfällen budar lågt. Nash jämviktslägen för mixade strategier räknades utmatematiskt och analyserades genom dynamisk spelteori.Marknadskoncentrationen för pappersmarknaden undersöktes viaHerfindahl-Hirschman index (HHI). Porters femkraftsmodell användes föratt analysera industri konkurrensen. Resultatet visade attproduktmarknaden är koncentrerad då HHI testerna gav höga indexvärdenmellan 3100 och 1700. Det existerade dessutom ett Nash jämviktsläge fö mixade strategier som gav SCA förväntad lönsamhet 1651 miljoner kronoroch Holmen 1295 miljoner kronor. Dynamisk spelteori visade att SCA ochHolmens budgivning följer ett mönster och att högt/lågt bud beror påavvikelser från Nash jämviktslägets sannolikhetsdistribution. Nashjämviktslägets råder ifall sannolikhetsdistributionerna vid låg budgivningär 68,6 procent för SCA och 66,7 procent för Holmen. Detta gav indikatore för icke samarbetsvilliga spel. Slutsatsen är att om två spelare (kvarnar) når / The research aims to analyze the market structure of two companies in th forest industry (Holmen and SCA) with the assumption that thes companies compete at buying raw materials and selling products. Theproduct market in this study is the paper market under the assumption thatboth companies operate in a concentrated product market. The rawmatial market that one investigates in this study is the pulpwood marketunder the assumption that it is a duopsony. What this study has concludedis that Holmen and SCA buy pulpwood from lots of different self-managingforest owners. Each company creates a monthly pricelist where they decidethe bid price of pulpwood. The amount varies depending on the region. Bot SCA and Holmen chooses between two strategic decisions, either to bid highor to bid low. Through game theory, it has been clear that each company usesmixed strategies as they sometimes give high bids and sometimes give lowbids. The Nash equilibrium for mixed strategies have been calculatedmathematically and analyzed through the dynamics of game theory. As fore market concentration, the product market has been investigatedthrough the Herfindahl-Hirschman index (HHI). Porter's five-force modelwas used to analyze the industry competition. The results showed that theproduct market is concentrated as the HHI tests gave High index scoresbetween 3100 and 1700. In addition, there existed a Nash equilibrium in amixed strategy that gave SCA expected payoff 1651 million SEK and Holmen1295 million SEK. The dynamic game theory showed that SCA and Holmen'sbidding follows a repeating trajectory and that the high/low bidding is dueto deviations from Nash equilibrium probability distribution. The Nashequilibrium situation prevails if the probability distribution at low biddingis 68.6 percent for SCA and 66,7 percent for Holmen. This providedindicators for a non-cooperative game. The conclusion is that if two players

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest. Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter. Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.