No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet är att undersöka vilka förutsättningar som påverkar deltagande i fysisk aktivitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning som går på daglig verksamhet. Vilka faktorer främjar till deltagandet i fysisk aktivitet? Vilka faktorer hindrar till deltagandet i fysisk aktivitet? Vad är upplevelsen av organiserad gruppträning? Metod En kvalitativ design med intervju som valdes som undersökningsmetod. Urvalet består av 4 arbetstagare och 1 coach verksamma vid dagliga verksamheter. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, där två intervjuguider utformades. En anpassad till arbetstagarna och en till coachen. Intervjuguiden grundades på KASAMs tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter transkribering av intervjuerna analyserades dessa genom en innehållsanalys. Resultat Arbetstagarna ansåg att fysisk aktivitet har positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Socialt stöd upplevs vara en avgörande faktor till deltagande i fysisk aktivitet enligt coach och arbetstagare. Hinder till deltagande anges vara psykisk ohälsa, kommunikationssvårigheter och negativa känslor kring transportering. Samtliga arbetstagare ansåg att social interaktion, delaktighet och gemenskap är de viktigaste faktorerna till deltagande i fysisk aktivitet. Dessa faktorer framkom i analysen mot känsla av sammanhang (KASAM) där samspelet mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar deltagandet i fysisk aktivitet. Slutsats Socialt stöd, social interaktion och upplevd förbättrad ångesthantering är främjande faktorer som skapar en känsla av sammanhang kring fysisk aktivitet på daglig verksamhet för personer med IF. Hinder och faktorer som motverkar känslan av sammanhang och till deltagande i fysisk aktivitet är transport till och från aktiviteten, den psykiska ohälsan samt brist på initiativtagande. Organiserad gruppträning främjar fysisk aktivitet eftersom den organiseras av andra personer. / Aim The aim for this study was to investigate the conditions that affect participation in physical activity for people with intellectual disabilities who go to daily centers. • What factors promote participation in physical activity? • What factors prevent participation in physical activity? • What is the experience of organized group training? Method A qualitative method was chosen with a total of 5 interviews: 4 people with intellectual disability (ID) and 1 coach working on a daily center. The data collection was conducted through semi-structured interviews and two interview guides were designed. One was adapted to the match the people with ID and one to the coach. The interview guide and analysis was based on the three components of the sense of coherence theory (SOC): comprehensibility, manageability and meaningfulness. After transcribing the interviews, these were analyzed by a content analysis. Results People with ID in this study felt that physical activity has a positive impact on physical and mental health. Social support is perceived to be an important factor in participating in physical activity according to coach and people with ID. Things that prevented participation was stated to be mental illness, communication difficulties and negative feelings about transportation. Every participated person with ID considered social interaction, participation and community was the most important factors for participation in physical activity. These factors emerged in the analysis with SOC, where the interaction between comprehensibility, manageability and meaningfulness affects participation in physical activity. Conclusion With sense of coherence it seems like the people with ID, in this study, enables participation in physical activity. Social support, social interaction and improved management of anxiety are promotional factors for participation. Factors that prevent participation in physical activity was transport to and from the activity, mental illness and lack of initiative. Organized group training promotes physical activity because it is organized by other people.

‘While performance analysts have been increasingly employed in many elite level sporting organisations, this development has arguably not been matched with a comparable level of critical scholarship addressing how performance analysts experience, understand and practice within a variety of organisational cultures’ (Huggan, Nelson & Potrac, 2015, p. 505). Specifically, the micro-political, emotional and identity experiences faced by neopphyte performance analysts as they transition into an elite rugby league coaching environment have not yet been considered. To partially address this situation, the current thesis provides a novel insight into my emotional, identity and micro-political experiences, as I endeavoured to transition into the coaching team for the first time. Data for this investigation was gathered in the form of a daily journal, based on my experiences at the Club, the University and in my home life. These journals were also discussed during monthy supervisory meetings, in order to further understand my experiences. Several interrelated themes emerged from the resulting narrative and were principally understood in relation to the work of Kelchtermans (e.g. Kelchtermans, 2009; Kelchtermans & Ballett, 2002a, 2002b), Goffman (1959, 1963, 1969), Hochschild (1979, 1983), Burke and Stets (2009) and Stryker (1980). I contend that the inherent structural vulnerability of my neophyte performance analyst position, as well as my determination to protect and advance my career meant that I had to learn to act micro-politically. I also assert that the multiple identities I possessed during this time acted cooperatively and conflictingly at different times, ultimately resulting in me not wanting to remain within my professional identity. It is hoped that through presenting the ambiguity, pathos and dynamic nature of practicing performance analysis in elite rugby league, a more grounded understanding of this topic area can be obtained.

The thesis evaluated the positional physical demands of sub-elite youth football using acceleration/deceleration profiles, and accelerometer derived metrics, which were used to inform the derivation of a field based testing protocol.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka kunskaper eleverna i årskurs 9 har skapat sig kring hälsa under deras studiegång i grundskolan. Frågeställningar är följande: Kan elever självständigt resonera kring/förstå olika begrepp kopplat till hälsa? Har elever kunskaper gällande hälsosamma matvanor? Förstår elever vikten av att vara fysiskt aktiva och hur detta är kopplat till välbefinnande? Metod En kvalitativ intervjumetod användandes för att genomföra studien. Intervjuunderlag var strukturerad utifrån centralt innehåll av läroplanen i ämnet idrott och hälsa. Totalt fyra stycken högstadieelever i årskurs 9 intervjuades, alla deltagare var flickor. Intervjuerna genomfördes på en kväll vid samma tillfälle när elever hade gymnastikträning. Resultat Ordet hälsa kopplas till det fysiska: syssla med idrott och äta bra. Genom att eleverna fick resonera kring och förklara olika begrepp med koppling till hälsa, kunde eleverna visa fram att de har kunskaper om andra dimensioner av hälsa: sociala och psykiska. Även om eleverna kopplar ordet hälsa starkt med att vara fysisk aktiva och äta bra lyckades eleverna inte så bra på att svara på frågor om kost eller på frågor om fysisk aktivitet eller hälsoeffekter. Slutsats Eleverna som deltog i studien kopplar ordet hälsa starkt med de fysiska aspekterna. Även om de fysiska aspekterna dominerar elevernas syn på hälsa, har eleverna också kunskaper om att det finns andra aspekter på hälsa än bara det fysiska, såsom sociala och psykiska. Eleverna som deltog i studien kunde inte visa på konkreta kunskaper om kost och vilka effekter fysisk aktivitet har för välmående.