Min studie syftar till att studera hur barn med ett bristfälligt språk kommunicerar, interagerar, inkluderas eller exkluderas under den fria leken.  Det ligger även i mitt intresse att undersöka hur pdagogerna på förskolan ser på inkludering av barn utan ett verbalt språk inom förskoleverksamheten.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolanoch skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever.Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor.Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan.Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans. Både hur den utformas och vad som finns tillgängligt i den. Den kan skapa fler mötesplatser där barn och vuxna träffas i mindre grupper som ger alla en större möjlighet till fler språkutvecklande samtal under dagen.

Wetterdal, M. (2017). Rum för lärande - en systematisk litteraturstudie om tillgänglig fysisk lärmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Följande uppsats behandlar tillgänglig fysisk lärmiljö för elever i ett behov av särskilt stöd som härrör från en funktionsnedsättning inom NPF- spektret med fokus på grav språkstörning.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur skolan genom ett proaktivt arbete kan möta varje elev med en tillgänglig lärmiljö. Litteraturstudien kommer därför att ge analyser om hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga, kan förhindra att vissa svårigheter blir ett hinder för lärande och på så sätt skapa möjlighet för eleven att lyckas i klassrummet. Detta kommer i förlängningen stärka kunskapsbanken för specialläraren med inriktning grav språkstörnings yrkesprofession och skapa ett underlag för vidare forskning.SyfteAtt kartlägga och systematiskt beskriva aktuell vetenskaplig forskning kring den fysiska lärmiljön för elever som har språkstörning samt även att finna mönster som kan visa på hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga hinder för lärande i den fysiska lärmiljön i klassrummet kan skapa förutsättningar för elever att lyckas i lärandet. TeoriUppsatsen utgår från ett sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv på lärande. Ur dessa perspektiv sker lärande i samspel med andra människor och är ett resultat av interaktion i vår fysiska, sociala och kulturella miljö. Båda perspektiven utgår från att individen är såväl en biologisk såsom en social varelse och ställer därför krav på den fysiska klassrumsmiljön. Avgörande är att den fysiska miljö som lärare och elev vistas i antingen kan motverka eller underlätta denna process.MetodUppsatsen är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom vetenskaplig forskning, presenterad under en period av tio år, identifiera och sammanställa riktlinjer för en tillgänglig fysisk lärmiljö i klassrummet för elever med språkstörning.  Resultat Studiens resultat har sin grund i tio vetenskapliga artiklar och visar att de åtgärder som kan genomföras som anpassningar i den fysiska lärmiljön kan skilja sig mycket åt, ibland vara diametralt motsatta, beroende på individuella perceptuella behov. Resultatet visar även hur det för individer i behov av särskilt stöd är särskilt viktigt, och ibland helt avgörande, att anpassningar genomförs i lärmiljön och att särskild hänsyn tas till individuella behov. ImplikationerEn ökad medvetenhet och kunskap om vikten av en god fysisk lärmiljö hos alla som arbetar i och med skolan har specialpedagogiska implikationer på flera nivåer. Kunskap om hur rummets design och inredning påverkar koncentration, välbefinnande och lärande hos eleverna öppnar möjligheter att arbeta proaktivt och att möta varje elev med en lärmiljö som ger ökade förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskap om hur en ändamålsenlig fysisk lärmiljö bör organiseras är väsentlig i planering och prioritering av såväl skolbyggnadens utformning som den enskilda lektionen. Detta ger förutsättningar att ta beslut som gynnar så många som möjligt men samtidigt har varje enskild individs behov i beaktande.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt. Resultat De resultat vi fick fram analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Undersökningens resultat visade främst på stora samverkansbrister mellan olika parter. Resultatet påvisade även vikten av interpersonella relationer. Vi kunde även utläsa en betydande brist på kompetens. Våra resultat var, till stor del, samstämmiga med aktuell forskning inom det berörda området. De forskare vi främst hänvisar till är; Bishop, Leonard och Nettelbladt. Utvecklingsmöjligheter Vi har under arbetets gång sett utvecklingsmöjligheter inom en del områden. De idéer vi har utvecklat rör samverkan mellan BVC, föräldrar och förskola. En annan idé rör samverkan över kommungränser gällande barn med språkstörning. Nyckelord: språkstörning, samverkan, språk-/kommunikationsklass, fallbeskrivning.

No description available.

Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergångarna förskola – förskoleklass – skola; Med fokus på barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskolaVårt syfte är att fördjupa oss i hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Vi ställer oss frågan hur man kan underlätta övergångarna mellan förskola – förskoleklass – skola så att detta fungerar optimalt för alla barn, men särskilt för de barn som ligger i riskzon för att få problem med sin läs- och skrivutveckling.Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkäter. Vi har utfört sex intervjuer, i två olika kommuner, en landsortskommun och en storstadskommun. Två intervjuer med förskollärare i förskolan, två med förskollärare i förskoleklass och två med lärare i årskurs 1. Vi har även tagit kontakt med 20 rektorer/biträdande rektorer i två kommuner, och bett dem besvara en enkät.Vi har fått fram i vår studie att de två kommunerna där vi gjort vår undersökning, satsar väldigt olika på förebyggande arbete gällande barn med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter. Landsortskommunen satsar mer på förebyggande arbete, de har satsat mer resurser och förebygger lägre ner i åldrarna än vad storstadskommunen gör. Att satsa på tidigt förebyggande arbete är helt i linje med den forskning vi har tittat på i våra litteraturstudier. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, riskzon, språkstörning, övergångar.

Sammanfattning/abstraktSjöström, Anna-Lena och Tunemalm Östin, Eva (2016), Sårbar bedömning, Bedömning för lärande i samband med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola, 90 hp.ProblemområdeSkolan ställer idag höga krav på språkliga förmågor i både undervisning och bedömning. För elever med språkstörning är arbetssätt och lärarens språkliga undervisning av stor betydelse i hur väl de kan lyckas, då den språkliga funktionsnedsättningen berör så väl uttrycksförmåga som att förstå språklig information. Detta ställer höga krav på lärare att möjliggöra undervisning och bedömning för elever vars språkutveckling inneburit svårigheter och utmaningar, då det blir komplext att bedöma elevers lärande på språkliga grunder. Vi har uppmärksammat dilemmat kring bedömning och lärande på en statlig specialskola som erbjuder anpassad undervisning i mindre grupper för elever med grav språkstörning.Syfte och frågeställningarSyftet är att tydliggöra hur elever med språkstörning kan bli mer delaktiga i sitt eget lärande och utveckla sin metakognitiva förmåga. Vidare är syftet att medvetandegöra lärare om vikten att göra eleverna delaktiga i bedömningsprocessen genom att synliggöra målen, ha en språkinriktad och tillgänglig undervisning och bedömning. •Hur kan lärare synliggöra målen för elever med språkstörning?•Vad behövs för att planera och genomföra tillgänglig undervisning för elever med språkstörning som möjliggör bedömning?•Hur upplever elever med språkstörning mål och bedömningsformer i undervisningen?•Vad krävs för att elever med språkstörning ska kunna utveckla sitt metakognitiva lärande?Teoretisk ramStudien har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Lärande sker i samspel med andra genom bland annat språk, interaktion, lek och praktiska övningar. Dessa perspektiv utgår från att ansvaret ligger på skolan och lärarna att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever där språket inte blir ett hinder. En grund i allt lärande är att eleven har tilltro till sin egen förmåga samt en känsla av att kunna tillföra något i gruppen.MetodDetta är en kvalitativ studie och den valda metoden kallas Educational design research (van den Akker, Gravemeijer, McKenney & Nieveen, 2006), som är en forskningsdesign utformad för att följa utvecklingsprocesser inom utbildning. Kollegiala samtal användes för att genomföra och följa lärarna i ett utvecklingsarbete om bedömning och betyg för lärande. Lärarna deltog också i en enkätundersökning (Bilaga 4). Studien kompletterades med elevintervjuer där bilder användes som samtalsunderlag. Empirin har analyserats med en hermeneutisk ansats.Resultat Resultatet i denna studie visar att lärare kan utvecklas genom kollegiala samtal för att utveckla sin undervisning för elever med språkstörning och hitta bättre former för bedömning. Forskningsrön och beprövad erfarenhet kombinerat med samtal och diskussioner ger effekt för det kollegiala lärandet. Lärarna i studien beskriver att de upplever att det är svårt att formulera och synliggöra målen för elever med språkstörning. Eleverna i studien vill veta och kunna förstå målen med undervisningen och önskar ett måldokument med text och bild för att förtydliga målen. Lärarna anser att när de använder sig av ett återkommande dokument med mål blir syftet med undervisningen tydligare, bedömningen upplevs lättare att genomföra och eleverna får större möjlighet att bli delaktiga.Specialpedagogisk implementeringFör att få eleverna delaktiga i undervisning och bedömning behöver målen göras begripliga för eleverna. Detta kan ske genom tydliga mål i ett måldokument med bilder som stöd. När lärare använder språkliga och digitala verktyg för att utforma tillgänglig undervisning och bedömning ökar möjligheten till lärande för elever med språkliga svårigheter. Om eleverna tillåts bli delaktiga i bedömningsprocessen kan möjligheten till måluppfyllelse öka. För att utveckla det professionella lärandet på skolor kan kollegiala samtal vara en effektiv metod. När skolan vill utveckla gynnsamma lärmiljöer för elever med språkstörning kan det vara värdefullt med en speciallärare med fördjupad kompetens inom området språk.Nyckelord: bedömning, kollegialt lärande, kommunikation, metakognition, specialskola, språklig sårbarhet, språkstörning

SammanfattningPetrovic, Lidija (2013). Språkstörning, kommunikation och lärande. En fallstudie av en elev med språkstörning i två skilda lärandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments. Skolutveckling och le-darskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Jag arbetar som specialpedagog i en kommunikationsklass där man arbetar aktivt för att in-tegrera elever med språkstörning. Ofta följer jag med eleven för att stötta honom när han har undervisning i den stora klassen. Här väcktes mina tankar kring hur stor plats en elev med språkstörning tar när han befinner sig i två olika lärandemiljöer. Syfte Syftet med studien är att belysa hur en elev i år 4 med diagnosen språkstörning kommunice-rar och samspelar med sin omgivning när han har sin undervisning i en stor klass jämfört med en kommunikationsklass. Vilka likheter och skillnader finns det? Jag har valt att titta på hur eleven kommunicerar med kamrater och lärare i två skilda lärandemiljöer.Teoretisk ram I mitt arbete tar jag bland annat avstamp i den sociokulturella teorin där Vygotskijs tankar om barns utveckling är de centrala. Då den viktigaste drivkraften i ett barns utveckling är det sociala samspelet, spelar interaktion och kommunikation en avgörande roll för att lä-rande ska ske. Forskning inom specialpedagogik handlar bland annat om kommunikation och lärande i olika sammanhang, utifrån såväl individ-, grupp- och organisationsnivå. Den förståelse som utvecklas kring en elev med språkstörning ger viktig kunskap inför det peda-gogiska arbetet.Metod Jag har valt en kvalitativ fallstudieundersökning som metod och genom triangulering samlat in det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Jag har observerat en elev under sex lektionstillfällen i två skilda lärandemiljöer, nämligen en kommunikations-klass och en stor klass. Resultat med analys Resultatet visar att kommunikationen ser olika ut i de två skilda lärandemiljöerna. I kom-munikationsklassen är interaktionen med läraren större och med klasskamraterna är den lägre. I den stora klassen var interaktionen med läraren mycket låg, men kommunikationen med klasskamraterna högre. Skillnaderna i resultatet har till viss del med undervisningens form att göra. I den ena kontexten var det diskussioner med pedagogen som var huvudsak och i den andra gällde självständigt arbete. Resultatet visade att det även fanns skillnader i samtalsinnehållet. I kommunikationsklassen var samtalen med läraren mer kontextburna och hade en ämnesmässig sammanhållning, medan de i den stora klassen bestod av mindre sammanhängande dialoger.Konklusion Tidigare forskning har visat att barn med språkstörning tar fler initiativ till samtal med språkmatchade kamrater. Dessa samtal karakteriseras av dåligt sammanhängande dialoger och färre turtagningar, däremot tas fler initiativ till samtal. Det bekräftas även av min stu-die. I samtalen med åldersmatchade kamrater karakteriseras samtalen av ämnesmässig sammanhållning. ImplementeringDen här studien kan bidra till att öka medvetenheten om komplexiteten av språkstörningens konsekvenser för barn i skolan. Att skapa en specialpedagogisk inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla och där alla kan känna att de är en del av gemenskapen är ett mål i sig.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen.Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte.

Sammanfattning/Abstract Problemområde Elever med språkstörning har samma rätt som andra elever att få undervisning som är så pass tillgänglig att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Denna skrivelse i skollagen (Svensk författningssamling, 2010:800) kräver att personal i skolan uppmärksammar enskilda elevers förutsättningar och skapar en anpassad lärmiljö. Det finns nutida forskning om språkutvecklande undervisning som pekar på specifika framgångsfaktorer som gynnar elevernas språkutveckling (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer, & Lindsay, 2012). Vi frågar oss om dessa faktorer finns med bland de anpassningar som specialskolan genomför för att tillgängliggöra och utveckla språket och därmed ge eleverna så goda chanser som möjligt att utvecklas. Syfte Syftet med denna studie är att belysa lärmiljön kring elever med språkstörning och på så vis ge en bild av i vilken utsträckning undervisningen på en specialskola för elever med språkstörning svarar upp mot nutida forskning om framgångsfaktorer för språkutveckling. Vidare syftar studien till att utforska speciallärarens roll och ge förslag på proaktiva tankar samt handlingar med syfte att säkerställa en språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund. Frågeställningar 1. Hur arbetar pedagogerna i klassrummet med den språkutvecklande undervisningen för elever med språkstörning? 2. Vilka hinder och möjligheter ser pedagogerna för det språkutvecklande arbetet på en specialskola för elever med språkstörning? 3. Hur kan det säkerställas att eleverna på specialskolan får språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund? Teoretisk ram Vår teoretiska utgångspunkt i den här studien är det sociokulturella och relationella perspektivet på lärande. 4 Metod Studien är en empirisk undersökning med en kvalitativ forskningsansats. Vi har inslag av aktionsforskning utifrån vårt syfte att bidra till utvecklingsarbetet i den studerade verksamheten. I den kvalitativa analysen har vi utgått från och blivit inspirerade av forskningsmetoden grundad teori. Vi har samlat in data genom att använda ett observationsverktyg samt genomföra enskilda samtalsintervjuer och en gruppintervju. Resultat och analys Utifrån observationer av språkutvecklande faktorer visar resultatet att det på skolan finns styrkor och svagheter i dimensionerna språkinlärningsmijlö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Vidare pekar studien ut fyra faktorer för språkutveckling där hinder och möjligheter identifierats. Av resultatet framgår att det idag till viss del bedrivs språkutvecklande arbete i verksamheten och att det finns ett behov av ett mer strukturerat arbetssätt kring språkutvecklande undervisning. Slutsats Sammantaget framgick av de hinder och möjligheter som pedagogerna lyfte fram kring de fyra språkutvecklande faktorerna att det behövs en utveckling mot en samsyn för hur det språkutvecklande arbetet på skolan borde etableras. Detta skulle kunna ske genom att det kollegiala arbetet får ta mer plats och att det språkutvecklande arbetet skrivs fram redan i planeringsstadiet. Vidare kan det vara nödvändigt med en eller flera nyckelpersoner som har översikt, driver och upprätthåller det språkutvecklande arbetet, exempelvis genom att en språkpolicy etableras i verksamheten.