Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare och talpedagoger anser sig ge barn med språkstörningar goda förutsättningar för att främja deras tal- och språkutveckling i förskolklass samt år 1 och 2. I syfte att få svar på frågeställningen intervjuades sex olika pedagoger: två förskollärare, två talpedagoger och två specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med så kallade språkstörda barn i åldrarna 6-8 år. Resultatet visar främst på respondenternas arbetssätt, men även deras kartläggningar över barns språkutveckling och respondenterna något differentierade syn på vad en språkstörning innebär. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad språkundervisning samt att kartläggningar är betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i språket. Elevens starka sidor/sinnen måste tas tillvara i undervisningen för att eleven med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lättare. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former av lekar, sånger, rytmer, skapande, samt elevens egen motivation var betydande för elever med tal- och språksvårigheter i deras språkliga utveckling.

The present study focuses on students with linguistic vulnerability. It may be students who have diagnosed language impairment, but also students with similar expressions/needs. It is an interview study of teachers who have received further education and tutorials on the subject. The study focuses on the preventive work, how teachers can make the language available in teaching conditions for their communication, verbally, but also in writing, as language is a channel for acquiring knowledge in all subjects. The study also focuses on the impact of the course and the tutorial on teachers' ways of thinking and teaching. The study has also investigated the continuing need for support teachers find that they have. The course that the teachers have participated in is built on the circle model. Based on that model, scaffolding is provided to make these students educatively involved. It was found in the study that the circle model is a good working model to start out from in the language supportive work. Scaffolding such as picture support, writing templates, communication-, structural- and strategic support provide opportunities for the student to understand and develop, which is incorporated into the circle models working process. The study emphasizes that teaching should be done explicitly, in interaction in a community with others. All teachers had changed their education towards greater accessibility after participation in further education and tutorial. One of the teachers showed that she worked more consciously and to a greater extent based on the content of the course than the others did. She had received tutorials for a longer time than the others, which had a positive impact. The study found that further education is important, but more steps are needed to successfully complete language-including education. Time, supervision, collegial cooperation, reflection together, consensus and collaboration with several professions are crucial.

Abstrakt Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger.   När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.

Språkförskolan är en verksamhet som arbetar genomgående med språkutveckling och är endast till för barn med språkstörning. Diagnosen språkstörning är tämligen vanlig men får trots det lite uppmärksamhet i den typiska förskolan. Möjligheten att få gå på språkförskola och ta del av deras kunskap är få barn förunnat även fast behovet är stort. Avsikten med arbetet är att bidra med kunskap om språkförskolans arbetssätt och om språkstörning. Syftet var att studera språkförskolornas arbete med barn som har språkstörning som den primära diagnosen. Frågeställningarna handlade om att undersöka vilka metoder som används på språkförskolorna för barns språkutveckling och resultaten arbetsmetoderna i språkförskolorna kan bidra till för barns utveckling av kommunikativa kompetenser. Empirin samlades in genom en enkätstudie som riktades till Sveriges alla språkförskolor varav tolv språkförskoleavdelningar besvarade och bidrog till studiens kvalitativa resultat. I analysen av empirin skapades sju kategorier som utgjorde studiens resultat. Resultatet visade på hur språkförskolorna stärker barns socioemotionella lärande och kommunikation, använder estetiska uttrycksformer, arbetar med mindre grupper samt ger barnen utrymme, tid och möjlighet för repetition. Bokläsning, återberättande, kamratmodeller, lekmanus och leken används i utbildningen och anpassas efter barnens behov. Sammanfattningsvis har språkförskolan möjlighet att anpassa och utforma utbildningen efter barn med språkstörning och deras behov, därav borde språkförskolan vara en rättighet för barn med språkstörning.

Kamf Hoppe, Hanna & Svensson, Cecilia (2021). Gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elever med språkstörning - verktyg för speciallärare. Speciallärarprogrammet inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet (MAU), 90 hp.

Språkstörning är en vanlig, dock okänd för många, funktionsvariation och det är av stor betydelse att barn med språkstörning får den hjälp de har rätt till för att kunna lära och utvecklas så långt som möjligt. Med denna studie ville vi, genom kvalitativa intervjuer, undersöka förskollärares och specialpedagogers kunskap om språkstörning och vilka förutsättningar de definierar i arbetet med barn med språkstörning i förskolan och för att kunna bidra med en fördjupad kunskap till forskningen. Vår analys byggde på det sociokulturella perspektivet som belyser vikten av att människor lär i samspel med varandra och genom att tillföra verktyg in i lärmiljön kan människan lära och utvecklas mer. I vårt resultat kunde vi se att kunskapen om språkstörning skiljer sig mellan förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visade på flera värdefulla förutsättningar som kan vara gynnsamma för barn med språkstörning men belyste även hinder som kan begränsa möjligheterna till utveckling för dessa barn.

Språkstörning är ett komplext begrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan drabba enbart förståelsen eller produktionen av språk. Ju fler nivåer som är drabbade, desto gravare är språkstörningen. I samband med denna studie undersöker jag hur språkutveckling kartläggs i grundskolans förskoleklass och hur lärare arbetar för att anpassa undervisningen för att elever med språkstörning ska vara delaktiga och få den ledning och stimulans som behövs för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. För att ge elever med språkstörning bästa förutsättning för lärande krävs en diagnos av leg. logoped för att ta reda på i vilken/vilka delar av språket som barnet behöver stöttning. För att hjälpa barnet på bästa sätt krävs även resurser i form av kunskap och material. Ett fungerande samarbete mellan skola och hem är en annan betydande faktor. Data samlades in i form av en webbenkätstudie där yrkesverksamma lärare deltog, samt genom bearbetning av relevant litteratur och forskning. För att få ett bredare perspektiv av diagnosen språkstörning genomfördes även en telefonintervju med leg. Logoped Astrid Frylmark. Resultatet från studien visar att lärare i grundskolans förskoleklass arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen och att det kartläggningsmaterial som Skolverket tillhandahåller används. Resultatet visar också att en viss samverkan sker både inom skolan samt mellan hem och skola. Dock är det framstående att kunskapen kring språkstörning måste öka för att ge eleverna den utbildning de enligt styrdokumenten har rätt till. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Forskning visar på att det är svårt för elever med språkstörning att ta till sig undervisningen i skolan. Deras svårigheter kan te sig på olika sätt, men det är vanligt med svårigheter kring att tänka språkligt, läsa och skriva. Behovet av stöd är stort och skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter elevernas och behov. Många lärare är dock osäkra på hur de ska tillmötesgå dessa elevers olika behov. Genom denna uppsats undersöker jag hur elever uppfattar sin skolsituation på gymnasiet samt vilket stöd de upplever att de är hjälpta av. Det framkommer att eleverna uppfattar diagnosticeringen på olika sätt. En del beskriver den som en möjlighet medan andra uppfattar den som ett hinder. De svårigheter eleverna upplever i skolan gäller läsning, skrivning, ordförståelse samt trötthet. Beroende på vilket behov eleverna har och vad skolan erbjuder så använder de sig av olika stöd i skolan. Det handlar om speciallärare, tekniska hjälpmedel och lyhörda ämneslärare. / Research shows that it is difficult for students with language disturbance to attend school classes. Their difficulties can teem in different ways, but it is common with difficulties in thinking linguistically, reading and writing. The need for support is large and the school is obliged to adapt the teaching to students and needs. However, many teachers are uncertain how to accommodate these students' different needs. Through this essay, I investigate how students perceive their school situation in high school and what support they feel they are helped by. It appears that the students perceive the diagnosis in different ways. Some describe it as an opportunity while others perceive it as an obstacle. The difficulties students experience in school concerns reading, writing, word understanding and fatigue. Depending on the needs of the students, they use different support in school. It is about specialist teachers, technical aids and attentive subject teachers.

Förväntat kunskapsbidrag är att utifrån ett elev och lärarperspektiv beskriva arbetsätt och metoder som är framgångsrika och förebygger matematiksvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskaphur elever med språkstörning upplever matematikundervisningen och hur lärare beskriver matematikundervisningen för elever med språkstörning och med detta hitta framgångsfaktorer i metoder och arbetssätt. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever och beskriver eleverna med språkstörning matematikundervisningen i skolan? Hur beskriver lärarna, som undervisar elever med språkstörning, sin undervisning? Vilka är framgångsfaktorerna i matematikundervisningen enligt elever med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning?  Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var fokus i denna studie. Inom sociokulturella perspektivet säger man att lärandet sker i en kontext och det sker överallt. Materiella och språkliga artefakter spelar en central roll inom det sociokulturella perspektivet. Metoden var en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk ansats. I studien intervjuades elever och lärare på en skola. Skolan är en enhet inom grundskolan där alla elever har en språkstörningsdiagnos och är erbjudna en plats utifrån sina behov av omfattande pedagogiskt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på 10 elever i årskurs 4–9 och 4 lärare som undervisade i matematik på skolan. Resultatet visar att  matematikundervisningen beskrivs av elever och lärare som strukturerad, välplanerad och konkret. Lärarnas förhållningssätt och attityd har betydelse och det är självklart med stöttor och anpassningar. Dessa används i hela klassen berättar både elever och lärare.  Lärares synsätt utgår från ett relationellt perspektiv där elevers diagnos inte är ett hinder utan det är lärmiljön och undervisningen som anpassas efter elevers behov. Det lärare och elever skildrar som framgångar i undervisningen är ett långsammare tempo, kartläggningar, tydliggörande pedagogik, repetition och viktiga andra. Kartläggning av elevernas kunskaper är avgörande för att möta den enskilde elevens behov så att hen får utmaningar som gör att hen tar nästa steg i sitt lärande.

Ett begrepp som under senare år uppmärksammats inom skolans värld är begreppet språkstörning. Språkstörning i kombination med matematiska dilemman är huvudämnet i denna studie. Vi använde en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv verksamma lärare inom årskurs 1-6. Syftet var att undersöka och analysera hur lärare beskriver att de bemöter och arbetar med elever med språkstörning i klassrummet för att stödja den nämnda målgruppen under matematiklektionerna samt undersöka vad lärarna beskriver att de skulle behöva mer kunskap om inom området. Dataanalysen genomfördes genom transkribering av intervjuerna, kodning av teman relevanta utifrån teorin kommunikation, bemötande och lärandet i ett sammanhang samt kategorisering av de framtagna teman och nyckelorden. Genom att intervjua lärare samlades data in för att bearbetas och presenteras utifrån teman för att rama in dessa fokusområden, bemötande och kommunikation under matematiklektioner, utmaningar, språkets inverkan på matematik, förebyggande arbete, anpassningar under matematiklektioner samt lärares önskan om kunskapshöjande delar inom språkstörning och matematik. Vid analys av resultaten utgick vi ifrån den sociokulturella teorin. Resultatet i studien visade att bemötande av elever med språkstörning under matematiklektioner i klassrummet främst handlade om muntlig kommunikation i olika konstellationer för att stödja och förtydliga för eleverna. Något som även framgick i studien är att matematiska ord och begrepp skapade dilemman och utmaningar för lärarna i bemötandet av elever med språkstörning i undervisningen i kombination med begränsat ordförråd och arbetsminne hos eleverna som påverkar matematikundervisningen. Studiens resultat visade att lärarna läste uppgifter, berättade muntligt, erbjöd kamratstödjare samt laborativt material för att bemöta och anpassa undervisningen för eleverna. Slutsatsen av studien visade att lärarna såg en ökning av antalet elever som diagnostiseras med språkstörning och att lärarna uttryckligen hade en önskan om att utveckla sin kompetens för att stödja dessa elever inom ämnet matematik såväl som rent allmänt under samtliga lektioner.