Språkstörning innefattar större svårigheter att förstå och uttrycka sig på sitt eller sina modersmål jämfört med jämnåriga. Språkliga förmågor har stor betydelse i skolan både för måluppfyllelse och för socialt samspel. Skolan kan bli särskilt utmanade i de högre årskurserna när skolspråket, såväl avseende form som innehåll och användning, blir allt mer avancerat. Enligt skollagen i Sverige har alla elever rätt till det stöd de behöver för att så långt som möjligt kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förutom svårigheter relaterade till skolgången kan språkstörning även leda till svårigheter kopplade till arbetsliv och delaktighet i samhället i vuxen ålder.  Syftet med detta examensarbete är att bidra med perspektiv om upplevelser och erfarenheter hos elever med språkstörning och deras vårdnadshavare gällande skolsituationen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta elever med språkstörning och deras vårdnadshavare. Intervjuerna analyserades med fokus på innehållsliga aspekter av deltagarnas berättelser.  Studiens resultat visade att språkstörningen upplevdes ha konsekvenser för skolarbetet för samtliga elever. På vilka sätt varierade dock mycket i grad och omfattning. Vårdnadshavarna och eleverna berättade om utmaningar i skolan vilka främst relaterade till att läsa och skriva, nå upp till godkända betyg, få tillräckligt med stöd i skolan och i viss mån psykiskt välmående under skolgången. I intervjuerna framkom även sådant som deltagarna upplevde fungerar väl. De mest framträdande välfungerande områdena kan kopplas till praktiska skolämnen, socialt samspel och trivsel i skolan.  Slutligen konstateras att på vilka sätt språkstörning tar sig uttryck och vilka konsekvenser den får för skolarbetet varierar mycket från elev till elev. Det förekommer även stora skillnader gällande vilket stöd elever med språkstörning får i skolan. Fler studier på området vore i framtiden värdefullt för att öka förståelse och kunskap kring elever med språkstörning och deras förutsättningar och behov i skolan. Detta är viktigt för att dessa elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och för att minska risken för språkliga, känslomässiga och sociala konsekvenser i ett långtidsperspektiv. / Developmental language disorder (DLD) involves difficulties with understanding and expressing oneself in one´s native language or languages to a greater extent compared to peers. Linguistic abilities are important for goal attainment and social interaction in school. School can be particularly challenging in higher grades as language in school becomes increasingly advanced. According to the Swedish Education Act, all students are entitled to the support they need to develop based on their individual conditions. DLD can also lead to difficulties later in life related to working life and participation in society.  The aim of this study is to provide perspectives of students’ and caregivers’ perceptions of DLD in school context. The study is based on semi-structured interviews with eight students and their caregivers. Thematic content analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that DLD was perceived to have consequences for different aspects of school for all participating students, however, with varied degree and extent. The participants talked about challenging areas related to school. These were mainly related to reading, writing, grades, support in school and mental health issues. The interviews also revealed aspects of school that the participants thought worked well, especially practical school subjects, social interactions, and well-being. The study strengthens the understanding that there is a great variety between students regarding how DLD appears and what consequences it has for school and learning. The students and caregivers also witness about differences regarding opportunities to receive support in school. Further studies in this area would be valuable to increase understanding and knowledge about students with DLD and their needs in school. This is important for students’ continuous development and for decreasing risk for linguistic, emotional, and social consequences in a long-term perspective. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever. / This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.

Eklund, Louise (2020). Hur ska vi göra nu då? - En studie om åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte: Enligt tidigare forskning har elever med grav språkstörning svårare än jämnåriga att nå skolframgång. Detta kan förklaras av diskrepansen mellan de stora variationerna av språksvårigheter som elever med språkstörning upplever, och de specifika språkförmågor läroplanen ställer krav på. Den här studien avser därför att undersöka hur behov och åtgärder beskrivs och relaterar till varandra såväl som till aktuell forskning kring målgruppen. Förväntat kunskapsbidrag: Genom att öka insikten om hur behov, åtgärder och elever beskrivs i åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan kan denna studie bidra med en ökad medvetenhet i utarbetandet och formuleringarna av framtida åtgärdsprogram. Metod: Totalt fyrtiotvå åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning samlades in från en specialskola med inriktning mot målgruppen. Kvalitativ textanalys användes för att bearbeta insamlade data och identifiera trender. Empirin analyserades utifrån specialpedagogiska perspektiv och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten visar att beskrivningar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram för elever med språkstörning generellt saknar tydlighet och endast delvis innehåller en tydlig koppling mellan behoven och åtgärderna såväl som mellan åtgärderna och aktuell forskning. Slutsatser och implikationer: Det föreligger ett stort behov inom specialskolan att fortsätta utveckla hur man i åtgärdsprogram beskriver behov och åtgärder för målgruppen, såväl som hur man tydliggör kopplingen mellan åtgärder och aktuell forskning. Risken med att inte ha tydligt beskrivna behov och åtgärder grundade i aktuell forskning är att elever löper risk att inte få sina behov tillgodosedda och därmed också löper en ökad risk att inte få tillgång till den utbildning som de har rätt till. / Eklund, Louise (2020). So what’s the plan? - A study of IEP’s for pupils with SLI within the special schools. Department of School Development and Leadership (SOL), Malmö University, 90 hp. Purpose: Pupils with SLI have a harder time than their peers in reaching academic achievement according to current research, which can be explained by the discrepancies between the diverse language difficulties that children with SLI experience and the specific linguistic skills required by the curriculum. Therefore, this paper aims to examine how needs and interventions are described and correlate to each other as well as to current research regarding pupils with SLI. Contribution to knowledge: By increasing the insight into how needs, interventions and pupils are described in IEP’s for children with language impairment in special schools, this study can contribute to a more conscious approach regarding the phrasing and establishing of IEP’s. Method: A total of forty-two IEP’s for children with SLI were collected from a special school for the target group. Qualitative content analysis was used to process the data and determine trends which were then analyzed using special educational perspectives and Bronfenbrenners ecological systems theory as a framework. Results: Results show that descriptions of needs and interventions in IEP’s for pupils with SLI are generally not clearly defined and only partly contain a clear connection between needs and interventions as well as interventions and current research. Conclusions and implications: There is a dire need within the special school to further improve on how needs and interventions are described for the target group in IEP’s as well as clarify the interventions connection to current research in the field. The risk that follows with needs and interventions that aren’t clearly defined and anchored in current research, is that the pupils are put at risk of not having their needs met and thereby also an enhanced risk that the pupils won’t receive access to the education that they are entitled to.

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med anpassningar som gynnar barn med språkstörning i förskola och skola. Vi ville även göra en jämförande undersökning och se hur anpassningarna skiljer sig åt mellan de båda verksamheterna. I läroplanerna för både förskola och skola tydliggörs att pedagoger ska anpassa och arbeta för att främja en god språkutveckling hos barnen. För att få svar på vårt syfte har vi preciserat det i fem frågeställningar och använt oss av en etnografisk metod. Vi har genomfört praktiknära observationer med uppföljande samtal i fem olika kommuner, vid sammanlagt 18 tillfällen. Resultatet visar att pedagoger i förskolan och skolan använder många olika exempel på anpassningar som stödstrukturer, alternativ kommunikation, samtal runt ord och begrepp, samt bildstöd i sin undervisning. I studien ges många exempel på hur pedagoger arbetar för att främja lärandet. Det skiljer en del mellan förskola och skola, dels på grund av naturliga orsaker som att barnen är i olika åldrar, dels på grund av pedagogens utbildning eller ekonomiska förutsättningar i verksamheten, men också beroende på vilket perspektiv pedagogen intar. Sammanfattningsvis visar studien på att pedagoger arbetar medvetet med språkstimulerande anpassningar, främst med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

The aim of this intervention study was to examine the effect of Robust Vocabulary Instruction in a Swedish second grade regular classroom setting, to evaluate to which degree a rich vocabulary instruction is beneficial for all students’ vocabulary growth. Sophisticated target-words (tier 2 words) from a children’s book read aloud, were instructed to 24 children in the experimental class, whereas 20 children in the comparison class heard the same story but received no instruction. Students in each classroom were divided into two sub-groups based on the results of a standardized vocabulary test, group A with an estimated vocabulary knowledge below age-level, and group B with an estimated vocabulary knowledge within age-level. To assess their knowledge of the target-words, all 44 pupils were tested pre and post intervention. Both groups of children in the experimental classroom made significantly higher results post intervention. Gains were largest in experimental group B. In experimental group A the effect of the intervention varied considerably. Four pupils out of ten in experimental group A made little or no progress. The results suggest that some children in language vulnerability might not respond to vocabulary instruction as expected in a whole classroom setting, which calls for a differentiated and multi-tiered approach, with a higher level of support for these children in small groups or one-to-one design.

This study is about preschool staff’s approach to preschool children with language disorder.  The aim of the study is to increase knowledge about the preschool staff’s approach to and working methods with children, with language disorders in preschool. The method for this study was designed through a qualitative survey, which was answered by 36 informants working in the Swedish preschool. The result suggests that the preschool staff have a focused language development approach in their planning, where the goal is to stimulate the language development of all children and thus also children with language disorder. They use different working methods to strengthen the child’s language development and the most common methods are signs as support and image support. This takes place through an inclusive working method with the entire group of children, to avoid stigmatization. All informants had some experience with children with language disorder, but it is mentioned in the result that the preschool staff felt that they do not have enough competence for these children’s support needs when requests for more in-depth training on language disorders were brought up. / Följande studie handlar om förskolepersonals förhållningssätt tillförskolebarn som har språkstörning.Syftet med studien är att öka kunskapen om förskolepersonalsförhållningssätt till och arbetsmetoder med barn som har språkstörning iförskolan. Metoden för följande studie utformades genom en kvalitativ enkät,som besvarades av 36 informanter yrkesverksamma inom förskolan.Resultatet talar för att förskolepersonal har ett fokuserat språkutvecklandearbetssätt i deras planering, där målet är att stimulera alla barnsspråkutveckling och därmed även barn som har språkstörning. De användersig av olika arbetsmetoder för att stärka barnets språkutveckling och devanligaste metoderna är Tecken som stöd och bildstöd. Detta sker genom ettinkluderande arbetssätt med hela barngruppen, för att undvika stigmatisering.Alla informanter hade i någon utsträckning erfarenhet av barn som har enspråkstörning. Det nämns dock i resultatet att förskolepersonalen upplever attde inte har tillräckligt med kompetens för dessa barns stödbehov då önskemålom en mer fördjupad utbildning om språkstörning tas upp

Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen. I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning. Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik. Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

Majoriteten av alla gymnasieelever med språkstörning går i ordinarie verksamheter i gymnasieskolan. Trots det beskrivs ofta språkstörning som en relativt okänd funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka typer av anpassningar och stöd som erbjuds elever med språkstörning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Studien syftade vidare till att bidra med kunskap om relationen mellan lärares utbildning och erfarenhet inom området och olika anpassningar och stöd i verksamheten. Studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studiens teoretiska ramverk lyfter framför allt fram kommunikationsstödjande lärmiljöer utifrån dimensionerna språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Populationen utgjordes av gymnasielärare. Ett stratifierat icke-proportionellt slumpmässigt urval av kommuner gjordes. Urvalsramen var ett utdrag ur skolenhetsregistret. Datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till rektorer i valda kommuner för vidarebefordran till gymnasielärare. I studien deltog 186 personer. Insamlad empiri analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och variansanalyser. Resultatet visade att de svarande instämde helt eller delvis i majoriteten av de undersökta anpassningarna. Inom språkinlärningsmiljö återfanns de anpassningar som flest av de svarande helt eller delvis tog avstånd ifrån. Sammantaget visar resultatet att det är lärare som har haft möjlighet att kompetensutveckla/fortbilda sig som har störst medvetenhet och vilja att göra vissa anpassnignar som de tror kan gynna elever med olika former av språkstörning. Formell utbildning, år i yrket och typ av lärarexamen tycks däremot ha en marginell eller liten betydelse för hur lärare anpassar, prioriterar och riktar sin undervisning till elever med språkstörning. / The majority of all the upper secondary pupils with developmental language disorder (DLD) participate in regular education. Still, DLD is often described as a relatively unknown disability. The aim of this study was to broaden the knowledge of (1) what type of adjustments and support are offered to pupils with DLD in regular education, and (2) the relation between teachers' education, experience within the area, and adjustments and support in the education. It was a quantative study with a deductive approach. The theoretical framework was a theory about communication supporting classrooms based on the dimensions, language learning environment, language learning opportunities and language learning interactions. The population was upper secondary school teachers. A stratified random disproportionate sample of municipalities was conducted where the sample space was an extract from the school unit register. A survey was sent to heads of schools for forwarding to teachers. 186 individuals participated in the study. The data were analyzed using descriptive statistics and variance analysis. The results showed that the respondents fully or partially agreed with most of the adjustments proposed in the questionnaire. However, the fewest number of adjustments were made within the language learning environment. Overall, the results show that teachers who have had the opportunity to participate in professional development showed the greatest awareness and willingness to make certain adjustments that they believe can benefit pupils with various forms of DLD. Whereas formal training, years in the profession and type of teaching degree, seem to have a marginal influence on how teachers adapt, prioritize and direct their teaching to pupils with DLD.

En mänsklig aktivitet vi utövar dagligen är att använda språket. För att verka i samhället är det nödvändigt att ha språkliga förmågor såsom att kunna läsa och skriva. I lågstadiet finns ett särskilt fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och skriva. De flesta elever lär sig det utan större svårigheter, men för elever med språkstörning kan det bli svårt.  Språkstörning är ett brett begrepp och kan innebära många svårigheter för eleven som en lågstadielärare behöver bemöta och stötta. I denna kvalitativa studie undersöks hur lågstadielärare arbetar med att stötta elever med misstänkt eller uttalad språkstörning i klassrummet, och hur samarbetet med speciallärare ser ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) och den sociokulturella teorin. I studien genomfördes tre semistrukturerade observationer och fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analys med en induktiv ansats, vilket resulterade i fyra teman. Resultatet visade vilken betydelse det visuella stödet har där samtliga respondenter iscensatte detta på varierande sätt. Även tydlig kommunikation lyftes fram som avgörande där lärarna med hjälp av kroppsspråk och gester förtydligar det muntliga. Det framkom även vilka utmaningar läraren ställs inför i arbetet med att stötta elever med språkstörning, där konsekvenserna kunde drabba alla elever i klassrummet då prioriteringar måste göras. Vidare visade resultatet på att det samarbete läraren har med speciallärare inte endast hjälper till att stötta eleven med språkstörning, utan även  fungerar som ett stöd för läraren. Resultaten diskuteras avslutningsvis i relation till teori och tidigare forskning. / A human activity that we practice daily is using language. It is necessary to have linguistic abilities to function in society, such as being able to read and write. There is a specific focus for the pupils to learn to read and write in primary school. Most pupils learn it without difficulties, but it can be challenging for those pupils who have developmental language disorder. Developmental language disorder is a broad term and can include many different difficulties for the pupil, which a primary school teacher needs to support. This is a qualitative study that aims to investigate how primary school teachers work with supporting pupils with suspected or diagnosed developmental language disorder, as well as what collaboration the teacher has with special education teachers. This study has a theoretical starting point in Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) and the sociocultural theory. Three semi-structured observations and five semi-structured interviews was carried out. All collected data was analysed based on a thematic analysis with an inductive approach, which resulted in four themes. The result showed the importance of visual support, where all respondents staged this in varying ways. Clear communication was also prominent where the teachers used their body language and gestures to clarify the oral. It also emerged what challenges the teacher faces in the work of supporting pupils with developmental language disorder, where priorities needed to be made. These priorities could have an impact on all pupils in the classroom. Furthermore, the results showed that the collaboration the teacher has with special education teacher not only helps to support the pupil with developmental language disorder but also acts as a support for the teacher. Finally, the results are discussed in relation to theory and previous research.

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares erfarenheter av att undervisa elever med språkstörning/språklig sårbarhet samt deras erfarenheter vad gäller möjligheter och hinder inom ramen för specifikt SO- och NO- ämnena. Syftet är även att undersöka likheter/skillnader vad gäller undervisning och stödinsatser på låg- och mellanstadiet i SO och NO-ämnena. Forskning kring språkstörning specifikt inom ramen för undervisning i SO och NO saknas och därför blir denna studie viktig inom detta område. Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta lärarna har kunskap om språkstörning/språklig sårbarhet och hur svårigheterna kan yttra sig. I resultatet framkommer det att lärare i studien önskar mer kunskap om arbetsmetoder och anpassningar som de kan använda i undervisningen för att möjliggöra för dessa elever att nå målen. Lärarna efterlyste även mer adekvat fortbildning inom området för språkstörning/språklig sårbarhet samt efterfrågade mer stöd från andra yrkesprofessioner såsom speciallärare, EHT och talpedagog. Samtliga lärare lyfte fram tidsbrist som ett stort hinder vad gäller möjligheter att ge dessa elever adekvat stöd. Likheterna vad gäller undervisning, anpassningar och stödåtgärder i SO och NO på låg- och mellanstadiet visar sig vara fler än skillnaderna. På mellanstadiet lyfter lärarna fram digitala verktyg i större utsträckning medan lärarna på lågstadiet menar att repetition med fler olika arbetsmetoder är en framgångsfaktor för dessa elever. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna diskuterades mot bakgrund av tidigare forskning, didaktiska undervisningsmetoder, Lgr 22 samt det sociokulturella perspektivet.