No description available.

Syftet i denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares resonemang om bild- och teckenstöd som didaktiska verktyg för flerspråkighetsutvecklingen i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från fem olika förskolor i tre olika kommuner. Analysen av det empiriska materialet bygger på det pragmatiska perspektivet utifrån Deweys tankar och relevant tidigare forskning. Resultatet påvisar att bildstöd som verktyg i förskolan är samtliga visuella material i en verksamhet som kan förmedla information till barnen och uppmuntra till kommunikation och samtal. Resultatet visar även att teckenstödet som verktyg är ett mer specifikt arbetssätt som kräver kunskaper både av förskollärarna och barnen men som går att kombinera med både ett verbalt språk och bilder. Miljön och förskollärarens förhållningssätt har en viktig roll för bild- och teckenstödet att synas med syftet att kunna erbjudas på barnens ögonhöjd.

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolorFörfattare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne SundelinDet handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt. Vi använde både egengjort och färdigt konkret språkmaterial, därmed undersökte och observerade vi om förskolebarnen visade på språklig medvetenhet. Resultatet visar att barnen blev språkligt medvetna och visade ett stort intresse samt tyckte mycket om språklekarna. Vidare har vi kommit fram till de vardagliga situationerna har en stor betydelse för barns lärande.

Detta arbete handlar om språkutveckling och hur de medverkande pedagogerna i studien agerat i olika situationer, samt om deras tankar och åsikter om språkutveckling. Studien blev genomförd med observationer och intervjuer ur en kvalitativ forskningsinriktning. I analysen jämförs empirimaterialet med tidigare forskning inom språkutveckling för att avslutas med en diskussion utifrån studiens slutsatser. Analysen visar hur barns språkliga utveckling framförallt sker i spontana och mindre planerade aktiviteter, men även hur pedagogiken avtar i olika situationer. En kort beskrivning av studiens resultat kan liknas med att pedagogerna belyser språket som nyckeln till allt lärande.

Utgångspunkten för detta arbete är att medvetandegöra och inspirera pedagoger i förskolan hur man kan använda sig av populära småbarnslekar för att utmana toddlarnas ordförråd. Med begreppet toddlare menas barn mellan 1 och 2,5 år. Det är under de första levnadsåren som barn lägger grunden för sin språkliga utveckling behövs många olika typer av språkliga upplevelser under denna tid. Produkten har anpassats till pedagoger i förskolan och ger konkreta exempel på hur de genom pedagogstyrda lekar kan stimulera de yngre barnens utvecklande av ordförråd. Dessutom presenterar produkten hur man kan ge möjlighet till progression i barnens lärande genom att utveckla lekarna på olika sätt. De begrepp som fokuseras i lekarna är substantiv och verb då det är från dessa ordklasser barn i toddlaråldern främst lär sig ord ifrån. Produkten är utformad som en didaktisk handbok som består av: en inledande del med mer övergripande instruktioner och grundläggande kunskap, 9 populära småbarnslekar med flera utvecklingssteg samt en mindre del om hur man kan stimulera barnens ordförrådsutveckling vid sång och sagostunder. Produkten har lämnats ut till fyra förskolepedagoger som har utvärderat produktens utformning, anpassning till den tänkta åldersgruppen samt relevans.

This thesis is about a language-stimulating activity, called the Book Teddy, which take placein Markaryd, a small municipality in southern Sweden. The activity is described and someexamples given of the Book Teddy's visits to the homes of parents and their preschool children.Similar activities in Värnamo, Kumla and Borås, which have been inspired by the BookTeddy are also described.Facts about children's psychology, language development and child language illustrate theimportance of stimulating language acquisition in the early years. An important example is"The Bristol Study", a longitudinal study of preschool children.A questionnaire was sent to 93 parents, whose children were bom in 1991. 53 parents or57% answered. The analysis was made out of these 53 questionnaires. The answers showthat most of the parents liked the Book Teddy and enjoyed her visit. They also said that thevisit of the Book Teddy had increased their knowledge of books, reading and language stimulatingactivities. Many of the parents seemed to have changed their role as parents too,some aware of it, others not.

<p>Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan.</p><p>Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person. Barnets börjar att ”klottra” sina första meddelanden och sedan börjar det att ”lekskriva” innan det förstår att bilder och bokstäver har olika funktioner.</p><p>  I resultatet framhålls även hur populärkulturen påverkar och har betydelse för små barns berättande, skrivande och läsande. Barn praktiserar läsande och skrivande långt före skolstarten. I leken använder sig barn av bl.a. leksakskataloger, dataspel och samlarkort när de umgås tillsammans.</p><p>I undersökningen framkommer även hur språkstimulering påverkar den senare läs- och skrivinlärningen på ett positivt sätt. Vikten av att stimulera språket redan i förskoleåldern och under tiden som barnet lär sig läsa och skriva, betonas starkt av forskare. Forskare har även påvisat att barn lyckas bättre med läs- och skrivinlärningen om de får ta del av tal- och skriftspråksstimulering och högläsning.</p><p>Forskare har studerat barn i naturliga situationer och har på detta sätt fått fram ny kunskap som påvisar hur även små barn praktiserar läsning och skrivning både i vardagen och på förskolan. Inom ramen för denna forskning framhålls att det finns fler områden än den i förskolan ”traditionella” språkstimuleringen att stödja och stimulera hos små barn. Eftersom även små barn ser sig själva som läsare och skrivare bör barnens läs- och skrivaktiviteter tas mer på allvar och även de stimuleras av förskollärare.</p><p>Resultatet visar även hur forskare framhåller förskollärarens yrkesroll och hur förskolläraren genom olika metodiska insatser och förhållningssätt kan påverka både barns språk- läs- och skrivutveckling. Genom att tillrättalägga den fysiska miljön och bedriva en medveten pedagogisk verksamhet kan barnen i ett lekfullt sammanhang upptäcka funktionen och syftet med att läsa och skriva.</p>

<p>Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.</p>

<p>Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.</p><p>The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.</p><p>Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.</p><p>Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by:</p><ul><li>Converse and communicate with the child</li><li>Name word and objects</li><li>Using the body language at conversations</li><li>Building security in the group of children</li><li>Integrate the playing to a language development in the regular day</li><li>Confirm the child’s meaning at different connections</li><li>Create a god relation with the individual</li><li>Take part of the mother tongue in the program to name single words</li><li>Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely</li><li>Place the child at the center of attention among the group of children</li><li>Take part of the parents experience with the mother tongue</li><li>Giving space to create own imagination with the playing for the individual</li><li>Have the language as an approach</li></ul><p>Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.</p>

<p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about parents’ perceptions of the meaning of early (0-6 years old) language stimulation of their children.</p><p> </p><p>By doing interviews with open questions the parents’ perspective and perceptions became visible, based on the following issues:</p><p>Which perceptions do parents of children in preschool have of early language stimulation?</p><p>How do parents of children in preschool describe their work with language at home?</p><p>How do parents of children in preschool think of the cooperation between preschool and the home in childrens’ language development?</p><p> </p><p>The conclutions to been drawn from the findings of this study are that parents of children in preschool see that it is important to start language stimulation directly at birth, in everyday life and in social situations. The results also shows that parents are connecting language with dialects, conflicts and that parental involvement in the preschool language development is influenced by parents own engagement.</p>