Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.

Försämrade PISA-resultat (Skolverket, 2013) i läsförståelse hos svenska ungdomar har lett till att Skolverket satsar på fortbildning för lärare i läsande och skrivande i alla skolans ämnen. En av de viktigaste delkomponenterna för god läsförståelse är ordförrådet och vi intresserade oss därför för svåra ord i skolans texter. Syftet med denna fenomenografiskt inspirerade intervjustudie var att undersöka vilka ord gymnasieelever uppfattar som svåra i skolans texter, vilka strategier de säger sig ha för att möta svåra ord, och hur de anser att lärare kan arbeta med ordförståelsen i undervisningen. Samtidigt ville vi undersöka om läs- och skrivsvårigheter eller andraspråksbakgrund kunde påverka elevers uppfattningar om ovanstående. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre grupper bestående av totalt 19 elever. En grupp bestod av elever med någon dokumenterad läs- och skrivproblematik och en med elever som läser svenska som andraspråk. Den tredje gruppen bestod av elever med svenska som modersmål, och utan några kända läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade att även gymnasieelever, som diagnosticerats med läs- och svårigheter i grundskolan, fortfarande påverkas av förmågan att kunna avkoda text när de möter nya och svåra ord i texten. Dessa elever använder gärna hjälpmedel som skolan erbjuder och tar hjälp av sin familj. Det framgick att denna elevgrupp ger uttryck för en negativ självbild som lärare bör känna till. När det gäller elever med andraspråksbakgrund kan lärare i högre grad använda den språkkunskap som eleverna besitter genom att utveckla sina kunskaper om translanguaging. Dessa elever menade också att de var motiverade för att arbeta med ordförståelse. Eleverna utan vare sig vare sig läs- och skrivproblematik eller andraspråksbakgrund beskriver hur de undviker att ta reda på svåra ords betydelser och poängterar att lärarna kan hjälpa dem genom att arbeta med orden strukturerat och varierat. De menar också att högläsning är ett bra sätt att använda för ordförståelse. Eleverna i vår studie säger sig gynnas av att lärare aktivt och strukturerat och med ett språkutvecklande arbetssätt lyssnar på, tar hänsyn till och anpassar undervisningen utifrån elevers olika förutsättningar. Speciallärares kompetens behövs för att hjälpa lärare att hålla fokus på detta arbete.

Att elever har tilltro till sin språkliga förmåga är betydelsefullt både i och utanför skolan. Genom en god språklig förmåga kan eleven ta till sig viktig information och eleven tillgodogöra sig undervisning. Tilltro till språklig förmåga är av betydelse för att bli en aktiv demokratisk medborgare i samhället. Enligt grundskolans styrdokument utvecklar elever tilltro till språklig förmåga genom kommunikation och språkliga aktiviteter såsom att samtala, läsa och skriva. Kommunikativ undervisning kan bidra till att stärka elevens språkkunskaper, lärande och identitetsutveckling. Denna studie granskar tilltro till språklig förmåga och har som syfte att bidra med kunskap om hur fem lärare beskriver vilka kritiska moment som finns i arbetet med att främja elevers tilltro till den språkliga förmågan i skolämnet svenska.  För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar:  Hur beskriver lärarna elevernas tilltro till den språklig förmåga? Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevernas tilltro till den språkliga förmågan? Studiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturellt perspektiv. Begrepp som stöttning och den proximala utvecklingszonen är centrala och återkommande. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Intervjusvaren har analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna kopplar ihop tilltro med att eleven har självförtroende, vågar lita på sin egen förmåga och känner sig trygg i det sammanhang eleven befinner sig i. Att eleverna har en god språklig förmåga beskriver lärarna som viktigt. Några av lärarna beskriver språklig förmåga kopplat till klassrumsundervisningen, andra beskriver dess betydelse ur ett samhällsperspektiv. De deltagande lärarna beskriver att de använder sig av olika metoder i sitt arbete för att främja elevernas tilltro och utveckling. Dessa är cirkelmodellen, kooperativt lärande och språkutvecklande arbetssätt. Metoder likt dessa, som möjliggör språkliga aktiviteter tillsammans med andra under stöttning av lärare, förstås i studien som kritiska för att främja elevers tilltro till språklig förmåga. / The fact that students have confidence in their language ability has many advantages both inside and outside school. Through good language ability, the person can absorb important information and the student assimilates teaching. Belief in linguistic ability is important for becoming an active democratic citizen in society. According to the compulsory school's governing document, students develop confidence in language ability through communication and language activities such as talking, reading and writing. Such teaching can help strengthen the student's language skills, learning and identity development. This study problematizes confidence in language ability and aims to contribute with knowledge of how five teachers describe the critical elements that exist in the work of promoting students' confidence in the language ability in the school subject Swedish. To answer the purpose of the study, the following questions were used: How do the teachers describe the students’ confidence in their language ability? How do teachers describe that they work to promote students' confidence in language skills? The theoretical framework of the study consists of a socio-cultural perspective. Concepts such as support and the proximal developmental zone are central and recurring. Data were collected using semi-structured interviews where five teachers were interviewed. The interview results have been analysed with inspiration from qualitative content analysis. In summary, the results show that the teachers link confidence with the student having self-confidence, daring to trust their own abilities and feeling secure in the context in which they find themselves. That the students have a good language ability, the teachers describe as important. Some of the teachers describe linguistic ability linked to classroom teaching, others describe its significance from a societal perspective. The participating teachers describe that they use different methods in their work to promote students' confidence and development. This is the circle model, cooperative learning and language development methods. Methods like these that enable language activities together with others under the support of teachers are understood in the study as critical to promote students' confidence in language ability.

The preschool's activities have a long tradition of reading aloud to children asa daily activity, usually as a rest for the children in the middle of the day. Thepurpose of this study is to shed light on how the teachers use children's literature from a language development perspective. Through interviews with preschool teachers, it has emerged that this language development work is something that differs partly between departments at a preschool but also in whatthe teacher in question has for knowledge in the area and the individual teacher's own interest. Several teachers want to work more with reading aloudsituations that have a focus on language development, this is because previousresearch has shown that early introduction of language development activitiesin preschools is crucial and will benefit all children to further develop the necessary language skills for future success. But due to large groups of childrenand lack of time this is hard to performe. / Förskolans verksamhet har en lång tradition av högläsning för barn som endaglig aktivitet, oftast då som en vila för barnen mitt på dagen. Syftet meddenna studie är att belysa hur förskollärare beskriver att man använder sig avbarnlitteratur ur ett språkutvecklande perspektiv, utifrån deras syn om högläsning som språkutvecklande verktyg. Genom intervjuer med förskollärare hardet framkommit att detta språkutvecklande arbete är någonting som skiljer sigdels mellan avdelningar på en förskola men även på vad läraren i fråga har förkunskap inom området samt den enskilda lärarens egna intresse. Stora barngrupper och tidsbrist är det som nämns som hinder i vardagen för att få tillhögläsningssituationer med fokus på språkutveckling. Detta eftersom tidigareforskning har visat att tidig introduktion av språkutvecklingsaktiviteter i förskolor är avgörande och kommer att gynna alla barn att vidareutveckla nödvändiga språkkunskaper för framtida framgång.

Sammandrag Syftet med uppsatsen var att undersöka om en implementerad språkpolicy påverkar lärares arbetssätt och bidrar till förändrade resultat på gruppnivå, vilket genomfördes i form av en fallstudie med hjälp av en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjufrågor. Detta kompletterades med en webbaserad enkät som gav ett bredare underlag, och stärkte studiens validitet. Studiens resultat tyder på att lärarnas arbetssätt har förändrats i takt med implementeringen av språkpolicyn och att den bidragit till en ökad måluppfyllelse på gruppnivå.

Denna litteraturstudie belyser vilka möjligheter som språkutvecklande undervisningsstrategier och ämnesbaserad språkundervisning har för att främja flerspråkiga elevers läsförmåga. I ett mångkulturellt samhälle behöver skola och lärare se till att alla elever får möjligheten att utveckla sitt språk. Elever behöver utveckla läsförmågan för att kunna klara sig i samhället. Det är därför viktigt att lärare aktivt arbetar med att hjälpa alla elever utveckla sitt språk, oberoende av vilka förutsättningar varje elev har. För att denna språkutveckling ska kunna ske behöver undervisningen ske på vetenskaplig grund och ha som mål att förbättra språket. Syftet med studien är att belysa hur språkutvecklande undervisningsstrategier och ämnesbaserad språkundervisning påverkar flerspråkiga elevers läsförmåga. Materialet som använts i denna studie är vetenskapliga artiklar och internationellt baserade artiklar. Resultatet och diskussionen tyder på att det finns fördelar med att arbeta språkutvecklande i flera ämnen. För att detta språkutvecklande arbete ska kunna äga rum behöver det ske i meningsfulla sammanhang och vara väl planerat. Det finns även starka kopplingar mellan elevers motivation, känsla av meningsfullhet och språkliga utveckling. Alla elever, men särskilt flerspråkiga elever, skulle gynnas av att undervisningen genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt. Läsförmågan ligger till grund för alla ämnen och undervisningen behöver anpassas för att alla elever skall kunna utveckla denna förmåga.

Sammanfattning I läraryrket har vi sett hur viktigt och väsentligt det muntliga och skriftliga språket är i allt lärande. Språkkravet i skolan ökar under elevens skolgång och eleven möter allt mer komplexa texter av olika text- och språkstrukturer, textmängder och textinnehåll. Syftet med studien var att undersöka hur lärares undervisning bedrivs i praktiken, med fokus på hur språklig utveckling hos eleverna i förskoleklass till årskurs 3 främjas. Vidare handlar det om att synliggöra vilka språkliga förmågor som lärare bearbetar med eleverna, för att stärka deras språkliga kompetens. Studien tillämpar ett induktivt förhållningssätt och är av kvalitativ natur. Metodansatsen är etnografisk och består av öppna observationer med förstärkning av observjuer, där materialinsamlingen analyseras genom en tematisk analys. Detta innebär att studien grundar sig i ett öppet förhållningssätt till det vi observerade och observjuade. Insamlingen är från 9 olika grundskolor i 5 olika kommuner. Omfattningen av materialet är 18 timmar observerad undervisning. Studiens resultat visar att läraren arbetar språkutvecklande i både planerad form och genom att fånga de tillfällen som ges till spontana interaktioner med eleverna. Undervisningen har berört både språkets form, struktur och funktion, vilka kan betecknas som grunden för en språklig utveckling. I studien har vi mött engagerade lärare, som lägger stor vikt vid att inkludera ord och begrepp som en naturlig del i undervisningen. På så sätt har den semantiska förmågan stått i fokus i den språkliga undervisningen.

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

This paper is based on the interest of knowing more about cooperative learning and the possible impact it has on primary students' education. Using cooperative learning as a method in school is mostly to involve the students more in their learning process. Through discussions and other structures students have a chance to express themselves and every student can participate in the activity. Our purpose for doing this study is to bring forward the positive aspects of using cooperative learning but also the challenges. Our research questions are: 1. How is cooperative learning used? 2. How do teachers describe cooperative learning and the contribution to students´ language development? Our paper is based on the sociocultural theory which cooperative learning has evolved from. It is important for pupils to use talking skills in school. The methods we used to collect data was through interviews and observations. We interviewed six different active teachers and observed four of them. The material we used to record the interview was a dictaphone. One of us asked the questions and the other made notes by writing down some keywords in case there was something wrong with the recording. The results show us cooperative learning may make the classroom environment a bit noisy. However, this still works since the method has more benefits than challenges. In conclusion, the interviews and the observations reveal the result of how cooperative learning contributes to students' learning by benefiting the students.

Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning. Högläsning kan bidra till att eleverna får en positiv läsupplevelse vilket i sin tur kan stimulera elevernas läslust och läsförståelse, samt utveckla deras ordförråd och förmåga att lyssna och koncentrera sig. Resultatet i studien är baserat på våra tolkningar av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio verksamma lärare i förskoleklass. I resultatet framgår det att lärarna anser att högläsning har en viktig del i elevernas språk- och läsinlärning eftersom högläsningen utvecklar elevernas ordförråd och fantasi i samspel med läraren och klasskamraterna. / We have conducted a qualitative study which investigates how educators in the preschool setting work with teacher-led oral reading activities (reading aloud) in the larger student group. Reading aloud in the classroom setting can contribute positively to the overall student reading experience, which in turn has the potential to stimulate students' interest in reading and overall reading comprehension, as well as the development of increased vocabulary skills, listening skills and overall concentration and focus. Our analysis and overall results of this study are based on these researchers’ interpretations of semi-structured interviews conducted with ten active preschool teachers. Our results show that the teachers believe that reading aloud with the larger group is an important step in their students' overall language learning in that teacher-led reading/instruction helps in the development of the students' vocabulary and imagination, as well as establishes positive social interactions with both teachers and classmates.