Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

Detta är en studie om de språkliga konflikter som pedagoger till arabisktalande elever upplever i matematikundervisningen. Det har visat sig vara ett problematiskt fenomen då det svenska språket är en central del av matematikundervisningen idag och därför kan vara svårt för andraspråkselever att kunna förankra och uttrycka sina kunskaper i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga anpassningar i matematik pedagoger anser sig göra för andraspråkselever. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer av två verksamma pedagoger med arabisktalande elever i årskurs 3. För att undersöka och förklara hur pedagoger förstår och upplever fenomenet kring matematikunder-visning och andraspråkselever har en fenomenologisk teoriansats använts. Resultatet presenteras med hjälp av tidigare forskning och därmed sker analysen parallellt för att ge tydlighet och läsvänlighet. De slutsatser som kunnat dras utifrån studiens resultat är att språkutvecklande arbete är av stor vikt vid arbetet med andraspråkselever i matematik. / It is a study about pedagogue’s perception of the linguistic conflicts that Arabic speaking pupil expe-riences in the education of mathematics. It has been known that the Swedish language is a primal part of the education in math and therefor it becomes a problematic phenomenon. This difficulties appears because second language pupils have to show their mathematic knowledge and understanding in a foreign language. This purpose of this essay’s to examine and explain how pedagogues accommodate math education and how they experiences and work with math education and second language pupils. To examine the purpose of this study two qualitative interweaves has been done with two pedagogues who teaches Arabic speaking pupils (among others) in third grade. To examine and explain how these two pedagogues understands and experiences this phenomenon about math second languages pupils and math education has a phenomenological theory been used. The result of this study is represent in guidance with the previous science to analyze it’s outcome. This because to create lucidness in the text and to make it more readable. The conclusion that can been drawn from the result of this essay is that language developing work in mathematics education is an important and crucial part for second language pupils ability to success.

Det nu föreliggande examensarbetet har haft som syfte att undersöka och bidra med kunskap om hur några lärare beskriver språkutvecklande undervisning för elever inom SFI-undervisningen spår 1 och hur de beskriver att specialläraren med språk-, skriv- och läsutveckling kan fungera som stöd i det språkutvecklande arbetet. Undersökningen genomfördes på en SFI-utbildning på spår 1, med fyra lärare och fem undervisningsgrupper i kurserna A-D. Undersökningens empiri baseras på fem observationer, en Diamond ranking och en fokusgruppsintervju. Undersökningen har haft en kvalitativ ansats och sociokulturell teori och en modell "SFI-undervisningens ABC" som stöd och grund för empirins analys. Lärarna beskriver att de i sin språkutvecklande undervisning utgår från elevernas kunskaper och att de genom att träna tala, lyssna, skriva, läsa och förstå arbetar för en språkutvecklande undervisning. Resultatet visar också att det finns behov av att få tillgång till en speciallärare språk-, skriv- och läsutveckling på SFI eftersom det är en komplex undervisningssituation för både lärare och elever inom SFI-utbildningen. Resultatet visar att elevernas heterogena språkbakgrund ställer stora krav på den undervisande läraren som måste förhålla sig till många modersmål och dess inverkan på språkinlärningen i svenska som andraspråk. Ett resultat visar också att modellen "SFI-undervisningens ABC" som stöd används i den observerade undervisningen till viss del, men det finns behov att arbeta för att implementera den ytterligare. I undersökningens resultat framkommer att både lärare, språkstödjare och speciallärare tillsammans kan bidra till att öka kunskapen om och motverka risken för att både elever och lärare hamnar i språklig och pedagogisk sårbarhet. / The purpose of this survey has been to investigate and contribute knowledge about how a few teachers describe language development teaching for students in SFI teaching track 1 and how they believe that the special needs teacher with language, writing and reading development can function as support in that work. The survey was conducted on an SFI education on track 1, with four teachers and five teaching groups in courses A-D. The survey empirics are based on five observations, a Diamond ranking and a focus group interview. The survey has had a qualitative approach with a sociocultural theory and a teaching model of The ABC of SFI teaching as support and basis for the empirical analysis. The teachers describe that their language development teaching is based on the students' knowledge and that by practicing speaking, listening, writing, reading and understanding in a multimodal and translanguaging way, they work for a language development teaching. The results also show that there is a need to have access to a special needs teacher of language, writing and reading development at SFI, as this is a complex teaching situation for both teachers and students in the SFI education. It also shows that the students' heterogeneous language background calls for a high level of proficiency in teaching on the teacher, who must relate to many native languages and its impact on language acquisition in Swedish as a second language. The result also shows that the teaching model of The ABC of SFI teaching as support is used in the observed teaching to some extent, but there is a need to work to implement it further. The results of the survey show that both teachers, language supporters and special teachers together can contribute to increasing knowledge about and counteracting the risk that both students and teachers end up in linguistic and pedagogical vulnerability.

Flerspråkig didaktisk kompetens är ett ämne som diskuteras i forskning för förskolor och grundskolor på grund av att flerspråkiga barn har ökats i Sverige. Resultat från tidigare forskning visar exempelvis att lärare upplever att de inte har den nödvändiga kompetensen för att undervisa flerspråkiga barn. Av denna anledning undersöker vi i denna kvalitativa studie hur förskollärare upplever sitt arbete med flerspråkiga barn och vad förskollärare upplever som kompetens med flerspråkiga barn i förskolan. Studien behandlar frågorna: Hur upplever förskollärare sitt arbete med flerspråkiga barn i förskolan och vilka kompetenser upplever förskollärare i flerspråkigt arbete? För att besvara frågorna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som arbetar eller har arbetat aktivt med flerspråkiga barn. Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats för att analysera förskollärares flerspråkiga didaktiska kompetens. Resultatet visar att förskollärares upplevelser av sitt arbete med flerspråkiga barn och vad som anses vara kompetens grundar sig i två former av erfarenheter: 1) Erfarenheten som förskollärare: hur länge en förskollärare har arbetat med flerspråkig undervisning, 2) Erfarenhet som människa: vilka upplevelser individen har av sin egen historia av språkutveckling som kan användas i lärarprofessionen. Resultat visar även att deras upplevelser är nära förknippade med vilka krav på kompetenser samhället ställer i relation till lärarprofession. / Previous scientific research has discussed the topic of multilingual didacticcompetence for preschools and primary schools, due to the fact that thenumber of multilingual children has increased in Sweden. For example,results from previous research shows that teachers feel that they do not havethe necessary competence to teach multilingual children. Because of this, inthis qualitative study we investigate how preschool teachers experience theirwork with multilingual children and what preschool teachers experience ascompetence in working with multilingual children in the preschool. Thestudy addresses the questions: How do preschool teachers experience theirwork with multilingual children in preschool and what competencies dopreschool teachers experience in multilingual work? To answer thequestions, semi-structured interviews were conducted with five preschoolteachers who were working or have been working actively with multilingualchildren. The study takes a phenomenological and hermeneutical approachto analyze preschool teachers' multilingual didactic competence. The resultsshow that preschool teachers' experiences of their work with multilingualchildren and what is considered competence in the work are based on twoforms of experience: 1) Experience as a preschool teacher: how long apreschool teacher has worked with multilingual education, 2) Experience asa human being: what experiences the individual has of their own history oflanguage development that can be used in the teaching profession. Theresults also show that preschool teachers' experiences are linked to thedemands from the society on competence in relation to the teachingprofession.

I denna kunskapsöversikt är syftet att undersöka hur det sociala samspelet jämfört med ettpragmatiskt förhållningssätt kan främja språkutveckling i SO-undervisningen. Detta hargenomförts genom att jämföra olika vetenskapliga artiklar. Artiklarna vi valde att undersöka,hämtades från olika databaser, Ebsco, Eric och Google Scholar. Vi valde att bryta ner detsociala och det pragmatiska förhållningssättet i mindre lärandemetoder för att kunnaundersöka vad forskningen säger om språkutvecklande arbetssätt inom SO-undervisningen.Kunskapsöversiktens resultat och slutats visar att det sociala samspelet och det pragmatiskaförhållningssättet kompletterar varandra och går att koppla samman.

I dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera. För att en kommunikation ska kunna ske på ett bra sätt behövs en bred ordförståelse och rikt ordförråd. Syftet med studien i det här arbetet är att undersöka hur lärare och andra professioner runt eleverna arbetar språkutvecklande för att ge eleverna ett ökat ordförråd och ordförståelse samt om de använder sig av återkopplingsövningar för att stärka elevernas ordförståelse.Utifrån intervjuer med lärare, fritidspersonal och logoped samt genom en klassrumsundersökning i en åk 2 kommer syftet med studien undersökas. Resultatet av undersökningen var att ett av det vanligaste sättet att använda sig av ett språkutvecklande arbetssätt och ge eleverna ett brett ordförråd och rikt ordförråd var genom högläsning. Anledningen till det är att högläsningen ger möjligheten att gemensamt diskutera orden och betydelsen av dem samt att eleverna möter olika typer av texter där orden kan ha olika betydelser. Den vanligaste typen av återkopplingsövningar var genom att be eleverna återberätta information på olika sätt eller i olika sammanhang. Slutsatsen gällande återkopplingsövningar i klassrumsmiljö är att det är en viktig komponent för att se elevernas aktuella kunskaper. Däremot har den pågått under en för kort period för att se om eleverna har befäst några nya kunskaper. / Today, it is important to be able to communicate. For a communication to take place in a good way, a broad understanding of words and a rich vocabulary are needed. The purpose of the study in this work is to investigate how teachers and other professions around the students work with language development to give the students an increased vocabulary and word comprehension and if they use retrieval practice to strengthen the students' vocabulary. Based on interviews with teachers, teachers in after-school activities, and speech therapists as well as through a classroom survey in year 2, the purpose of the study will be investigated.  The result of the study was that one of the most common ways to use a language development approach and give students a broad vocabulary and rich vocabulary was through reading aloud. The reason for this is that reading aloud provides the opportunity to jointly discuss the words and the meaning of them and that the students encounter different types of texts where the words can have different meanings. The most common type of retrieval practice was by asking students to recount information in different ways or in different contexts.  The conclusion regarding retrieval practice in a classroom environment is that it is an important component to see students' current knowledge. However, it has been going on for too short a period to see if the students have consolidated any new knowledge.

Elever med språkstörning kan ha stora svårigheter att ta till sig undervisningen på grund av bristande språklig förmåga. Detta är något som tydligt kan ses i de samhällsorienterade ämnena då dessa innehåller ett mer abstrakt språk än elevernas vardagsspråk.    Det finns väldigt lite forskning att finna gällande lärares arbete med elever med språkstörning i SO-ämnena. Denna studies syfte är att undersöka just hur lärare kan arbeta med anpassningar och språkutvecklande undervisning för att utveckla ämneskunnandet för elever med språkstörning.  Detta görs genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex lärare på tre olika skolor. De ger sin bild av elever med språkstörningar idag för att arbetet ska kunna besvara hur lärare anpassar undervisningen, hur de ser på sin kompetens samt hur de arbetar språkutvecklande. I deras svar kunde man tydligt se kopplingar till speciellt den sociokulturella teorin och en språkinriktad undervisning, något som sedan arbetet tar upp. Resultatet som blir tydligt i studien är att bildstöd, grupparbete och digitala hjälpmedel är de största anpassningarna som de flesta lärare använder. Dock vill många lärare ha större kompetens kring språkstörningar och flera skulle önska att språkutveckla sin undervisning ännu mer men att de känner att de inte får stöd i detta arbete. Slutsatsen och diskussionen som uppkommer är att det inte finns ett tydligt rätt svar i hur dessa anpassningar påverkar eleverna då det i svenska källor pratas mycket om bildstöd medan internationella källor inte nämner det. Det kan därför vara så att vi överskattar vikten av de anpassningar vi har i Sverige. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning likt denna, både nationellt och internationellt, kring språkstörning inom SO-ämnena då det saknas mycket information vilket gör att det som lärare är svårt att veta hur man ska göra för att bäst nå dessa elever.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.

The curriculum for social studies is designed in a way where knowledge is assessed through the students’ expressive language skills. Much of the knowledge is also expected to be gained through reading. The purpose of this study is to examine what types of scaffolding teachers can create for students reading social studies nonfiction texts in grades 4–5. The study is based on observations and interviews with three teachers. The material was subsequently analysed based on characteristics in language development methods, showing that teachers do not emphasise the importance of language for learning when teaching. The results also show that students, to a small extent, are used as supporting resources for one another and that teachers themselves take up much of the talking space in the classroom. During structured oral text instruction teachers request short answers, that are evaluable rather than allowing time for interrogative and reflective discussions. The effect of the teacher centered teaching is that the students are passivate instead of challenged with cognitively demanding tasks where scaffolding can enable a potentially higher learning level.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I