Den här uppsatsen redovisar en kvalitativ studie som har gjorts av nyliberal planering och hållbar stadsutveckling i Stockholms stad. Genom att studera plan- och visionsdokument utfärdade av staden är syftet med undersökningen att utreda hur nyliberal planering kan förenas med hållbar stadsutveckling. I undersökningen ingår också att utreda vad hållbar stadsutveckling faktiskt innebär utifrån olika perspektiv på hållbar utveckling, perspektiven som studeras är ekologisk modernisering, traditionell ekologi, miljörättviseperspektivet samt social hållbarhet. Resultatet av undersökningen visar att för att hållbar stadsutveckling ska vara ett resultat av nyliberal planering krävs att utvecklingen samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt alternativt stärker stadens konkurrenskraft.  Det innebär att nyliberal planering är lättare att förena med hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom ekologisk modernisering men också att hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom traditionell ekologi samt social hållbarhet åtminstone till viss del kan förenas med nyliberal planering. Utifrån ett miljörättviseperspektiv visar sig nyliberal planering vara svårare att förena med hållbar stadsutveckling. Resultatet visar också att nyliberal planering inte på ett fullvärdigt sätt kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att alla aspekter inom hållbar utveckling ska tillgodoses krävs något mer än nyliberal planering.

No description available.

Ett vanligt förekommande drag i aktuella policys gällande stadsplanering är inriktningen mot att bygga tätt och funktionsblandat. Teorier om den täta staden menar att den fysiska närheten främjar socialt deltagande i samhället och att blandning av funktioner och bostadsformer kan generera socioekonomiskt utjämnande effekter. Dessa teorier har dock blivit kritiserade på olika sätt av forskning som menar att de saknar empiriska belägg. Med utgångspunkt i en fallstudie av Malmö stads förtätningsstrategier undersöker denna studie hur förtätning av bostadsområden kan påverka aspekter av den sociala sammanhållningen och social integration. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att förhålla sig kritiskt till generella antaganden om hur en tät stadsstruktur kan påverka sociala processer. För att förtätningsprojekt ska fungera socialt hållbart krävs goda och breda kunskaper om den lokala kontexten och invånarnas tillvaro inom bostadsområdet och i staden som helhet. Med väl grundad kunskap om vilka behov och värden som finns i ett bostadsområde tycks dock förtätningsåtgärder ha förutsättningar att komplettera med funktioner och platser som kan främja aspekter av social sammanhållning och social integration.

Om en ungdom varken har arbete eller studerar kan den här personen leva i ett utanförskap. Att leva i utanförskap innebär att leva i en marginaliserad ställning i samhället. Det finns flera former av utanförskapet. Ekonomiskt utanförskap, där individer saknar ekonomiska resurser. Politiskt utanförskap, där de är i utanförskap på grund av att de tillhör en marginaliserad grupp. Socialt utanförskap, är när en individ saknar kontakt med resten av samhället. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Västerås stad arbetar mot ungdomars utanförskap. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie där fallet har varit Västerås stads arbete mot ungdomars utanförskap. Material vi har baserat denna uppsats på, har vi samlat in genom ett antal intervjuer som vi har utfört med olika medarbetare inom Västerås stad som arbetar med ungdomar i utanförskap. Vi har även använt oss av ett stort antal olika officiella dokument som på något sätt innehåller utanförskap eller hur arbete organiseras.  Vi har använt oss av ett antal organisationsteorier i vår analys. Vi finner att det finns tydliga kopplingar mellan Brunsson och Ahrnes teori och hur Västerås stad organiserar arbetet mot ungdomars utanförskap. Arbetet mot ungdomars utanförskap är uppdelat på ett stort antal olika aktörer som alla har olika arbetsuppgifter. Detta leder till att det främsta verktyget mot utanförskap hos ungdomar är samarbete och samverkan.

<p>För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning.</p><p>Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade.</p><p>Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.</p>

<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

<p>Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences).</p><p>Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.</p>

För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade. Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter. Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences). Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.