The purpose of this thesis is to analyze and discuss negative stereotypes of Muslims and supposed Muslims in fictive images and theorize what impact such images have on Muslims’ concept of the self. The purpose is also to discuss what consequences this can have for the multi-cultural classroom. To fulfill this purpose, five questions were created. The first one was to examine what ethnicities and nationalities appeared amongst the perpetrators in two Swedish series of criminal fiction and if some appeared more frequently than others. The second question was to see how Muslim perpetrators was portrayed and the third question was to examine how other Muslim characters was portrayed. The fourth question was to see if there were any differences in the portrayal of Muslim characters over time. The answers of the initiating four question acted as the ground for the fifth and final question: How can the conceptualization of the self be affected by the images of Muslims and what didactical relevance might it have for the multi-cultural classroom? The studied material consisted of 85 movies from two Swedish criminal series, Wallander and Beck, which were produced during the 1990s, 2000s and 2010s.The reached conclusion is that the tendency for the filmmakers to portray Muslims as perpetrators is strengthened after 2001 and that Muslim characters often is portrayed as refugees, Islamic fundamentalists, criminals, and oppressed women. The study also shows that the film producers seem to be aware of the established negative stereotypes of Muslims and chooses to use them maybe to mislead the audience in order to amaze the viewer when the true perpetrators are revealed and/or to question the fairness of the stereotypes. The empirical material indicated that Muslim student’s self-image is affected by the conflict between the perceived reality and the negative image that prevails in Swedish society and the Muslim students experience a vulnerability in Swedish multicultural classrooms.

Syftet med denna studie är att analysera de föreställningar av afrikaner som funnits under 1960-talet samt i 2010-talet. Den valda frågeställningen är följande: Hur gestaltar läroböcker i historia, geografi och samhällskunskap Afrikas invånare i bild och bildtext? Hur förändras den gestaltningen under efterkrigstiden? Detta görs genom att undersöka läroböcker i historia, geografi samt samhällskunskap. Undersökningen behandlar svenska läroböcker och utförs med två olika sorters bildanalyser. Undersökningen visar att eurocentriska och koloniala föreställningar präglar det undersökta läroböckernas bildmaterial. Den ena bildanalysen utförs med hjälp av en kvantitativ metod, där de strukturer som finns synliggörs med hjälp av antalet bilder i läroböckerna och utifrån en kategorisering av bildmaterialet. Den andra är kvalitativt grundat, där bilderna analyseras på ett fördjupat plan. Detta är relevant för läraryrket, dels då varje lärare borde vara kritisk till det läromedel som finns på marknaden idag. En annan anledning är även att lärare borde i sin undervisning kunna redogöra för vilka strukturer samt föreställningar kring Afrika och dess invånare som funnits genom tiderna inom historieämnet. Uppsatsens resultat visar att i hur afrikaner oftast framställs som maktlösa, svältande samt i behov av hjälp från omvärlden. Det som denna studie bidrar med är att synliggöra vilka stereotypiseringar samt föreställningar som funnits under 1960-talet samt 2010-talets kring svarta afrikaner. De slutsatser som kan dras är att det funnits en ökad representation av kvinnor och barn i 2010-talets läroböcker, vilket kan vara ett resultat av en ökad jämlikhet. En genomgående stereotyp som återfunnits i läroböcker från 1960-talet samt 2010-talet, är att afrikaner gestaltas som maktlösa och i behov av hjälp. Det finns dessutom koloniala rester i läroböcker kvar än idag, där afrikaner oftast framställs som fattiga och i misär i jämförelse med västerlänningar.

Studien syftar till att synliggöra åtta förskollärares perspektiv i hur de väljer ut barnlitteraturen i förskolan samt hur de beskriver sitt tillvägagångssätt för att den ska representera mångfald. Studien synliggör även hur förskollärare beskriver sitt användande av barnlitteraturen i samtal med barnen för att motverka reproducering av stereotyper utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultatet visade att förskollärarna utgår ifrån barns erfarenheter och den rådande normen i barngruppen som kriterier när de väljer ut barnlitteratur. Ett tillvägagångssätt som förskollärarna använde sig av för att barnlitteraturen skulle innehålla mångfald var att se över vilka karaktärer som fanns representerade. Däremot framkom det att faktorer kunde begränsa barns möte av ett brett innehåll vilket berodde på fåtaliga utgåvor på biblioteket. Förskollärarna använde sig av boksamtal för att stötta barn i att ifrågasätta stereotypa normer. Slutsatsen i studien är att förskollärare bör se över innehållet i barnlitteraturen utifrån ett normkritiskt perspektiv för att se till att mångfalden representeras och att ingen blir exkluderad.

The aim of this qualitative study is to investigate the criticism female and male Idol participants receive from the Idol jury in the program Swedish Idol 2018, from a gender perspective. The study also investigates possible differences in the type criticism, depending on the Idol participants' sex. Using critical discourse analysis (CDA) as both theory and method, underlying messages in the Idol jury's criticism are revealed. The selection consisted of eight Idol participants: four female, two from Stockholm and two from Gothenburg and four male, two from Stockholm and two from Gothenburg. The jury´s criticism that the Idol participants received was analyzed based on the concepts stereotypes, sexualisation and naming.   The result shows that both male and female Idol participants are being sexualised and stereotyped in the Idol jury's criticism. However, the female Idol participants are expected to maintain a stereotypical feminine role, while the male Idol participants do not have to maintain a stereotypical masculine role. The Idol jury's namings show that female Idol participants are being categorised more than the male Idol participants. The Idol jury's criticism to the female participants has a great focus on the body as an object and sexual satisfaction, while the criticism to the male participants focuses more on detailed bodily characteristics.

<p>The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".</p>

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen. Under första delen av revolutionen var inställningen till revolutionen och demonstranternas mål positiv. Senare under året var tonen mer negativ. I början beskrevs demonstranter och folk som en enhet, senare särskilde reportagen ofta muslimer och kristna. Trots att Egyptens befolkning till 90 procent består av muslimer så kom kristna oftare till tals än muslimer. Resultatet av denna undersökning visar på tendensen att det i den svenska medierapporteringen fanns förhoppningar att ”de” (Egyptens folk) skulle bli mer som ”vi”(européer). För att komma fram till detta resultat har arton gestaltande reportage studerats med kritisk diskursanalys enligt Roger Fowler. Reportagen är strategiskt valda från specifika perioder i anslutning till tre nyckelhändelser - revolutionens inledning, valet och årsdagen. Den teoretiska ramen formas av postkoloniala teorier om ”vi” och ”de andra” samt dramaturgi, framför allt användandet av polemik och retoriska grepp.

The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".

Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering.  I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering.  Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.

The purpose of this study is to see a display on how family, gender and sexuality are produced in four same-sex parents’ stories about their children’s pre-school start. The question formulations that have been used were aimed to find out what expectations and concerns parents may have on the pre-school organization, if the parents have any saying regarding the organization, if the pre-school have worked with equality and how they have been treated as a family. The method used is a qualitative study based on interviews. Four lesbian women have been interviewed on their experiences of their children’s pre-school start and after finishing the interviews the content has been analyzed from different viewpoints found in the material. To back this study up theories as heteronormativity and stereotyping in general have been used. Heteronormativity is based on beliefs related to gender and sexuality. Even stereotyping is related to gender and sexuality but explains more an act performed, while heteronormativity is something prevailing. The conclusions reached in this study are that pre-schools are strongly characterized by heteronormativity, there are small ambitions of change of the organisation at the pre-school and the small changes that happen are moving forward slowly. The knowledge of rainbow families is low and the pre-school does not consider these questions before children from rainbow families start at their school. The change should occur before children from rainbow families start at the pre-school since children from other types of families need to meet this kind of questions in the organization. As long as the pre-school does not work with normative questions, children at pre-school will grow into heteronormative notions of family, gender and sexuality. As the pre-school work today, the children from rainbow families will keep on being invisible in the pre-school organization.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konstruerat bilden av romer inom ramen för tidningarnas nyhetsrapportering. Studien har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har ämnat att undersöka i vilka mediala sammanhang som romer förekommer i nyhetsrapporteringen och om förekomsten av dessa sammanhang kan anses ha förändrats efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. Den kvalitativa delen har syftat till att undersöka hur bilden av romer konstruerats inom några av de mediala sammanhang som identifierats och i vilken mån och på vilket sätt nyhetsrapporteringen kan anses ha präglats av stereotypisering av romer.  Det teoretiska ramverket är byggt på ansatser från den kritiska diskursteorin samt på begrepp som stereotypisering, andrafiering och diskursiv diskriminering. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att romer förekommer i sex olika mediala sammanhang, där det absolut vanligaste sammanhanget visade sig vara det om romers utsatthet. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar också att rapporteringen om romer ökat i fyra av de sex identifierade sammanhangen efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. EU-inträdet bedöms emellertid ha haft en viss påverkan på nyhetsrapporteringen, det så kallade ”romregistret” visade sig också vara en bidragande faktor till att rapporteringen om romer ökat på senare år. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att romer tenderar att konstrueras som de problematiska Andra och att nyhetsrapporteringen i viss mån kan anses vara präglad av stereotypisering av romer. Att romer sällan förekommer i en positivt präglad nyhetsrapportering bedöms, enligt det kritiska angreppssättet, försvåra möjligheten att åstadkomma social förändring.