Gustav Jonson's theory of the social heritage characterized social work in Sweden during the 1960s and onwards. The social policy issues debated then were about class society, labelling and alienation. After thirty years of professional work as a social worker, I find it interesting that the work still focuses on the theory of the social heritage and methods for breaking it. The aim of this study is to examine possible explanations to why this is so. The empirical material is taken from interviews with senior social workers. Issues examined are how they perceive social work and the theory of the social heritage. The results of the interviews have been processed based upon narrative analysis and reported in the form of meta-narratives. The stories provide a historical view of social work, encounters, situations and contexts. The final discussion is about how the social heritage is created, identified and carried forward. The conclusions show that the social heritage is a social construction created by the society and its inhabitants.The issue then, is to understand and to relate to this context, creating security control and balance in it. As a phenomenon, the social heritage can come to act as conservation and thus become a counterforce to change. Based on discussion and conclusions, it appears that efforts to break the social heritage are questionable. The study is a social psychological qualitative study worked with from a social constructionist perspective.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse hopp, egenmakt samt stigmatisering kan ha i en återhämtningsprocess från psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades och individuella intervjuer med deltagare ur Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel genomfördes. För att analysera empirin tillämpades en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande teman: att bli accepterad, hoppets förutsättningar samt normaliserande. Resultatet visade att hopp snarare var en produkt av återhämtningen än det var en bidragande faktor. Att bli accepterad främjade egenmakt och skyddade mot stigmatisering. Normaliserande faktorer som medmänsklighet och att se till de friska sidorna främjade egenmakt och bröt vanmakt. Uppsatsens resultat kan betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap, vilket är en grundförutsättning för en evidensbaserad socialtjänst där brukarperspektivet betonas. / The aim of the present study was to investigate the importance of hope, empowerment and stigma in a recovery process of mental illness. A qualitative method was used and individual interviews with participants from Dalarna University experience panel was conducted. To analyze the empirical data a qualitative content analysis was applied which resulted in the following themes; To be accepted, hope conditions and normalizing. The results showed that hope rather was a product of the recovery than it was a contributing factor. To be accepted promoted empowerment and protected from stigma. Normalizing factors like compassion and to emphasize the healthy sides promoted the empowerment and broke impotence. Thesis results can be considered as experience-based knowledge, which is a prerequisite for evidence-based social service where the user perspective is emphasized.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter personer med substansberoende inom alla vårdformer. Detta är en stigmatiserad patientgrupp som inte alltid upplever att de får vård på lika villkor som andra. En negativ inställning till denna patientgrupp är inte i enlighet med sjuksköterskans etiska kod och utgör ett hinder för god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att i sin professionella roll möta personer med substansberoende. Metod: En systematisk litteraturstudie av 10 studier med kvalitativ ansats. Sökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycINFO. De kvalitetsgranskades och sammanställdes med inspiration av en modell för syntesprocess. Resultat: Fyra huvudteman framkom: a) misstro och negativ inställning till personer med substansberoende, b) kunskapsbrist och organisatoriska brister, c) hinder för god omvårdnad samt d) sympati och vilja att upprätta en god relation. Konklusion: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever flera brister och hinder inom omvårdnaden av personer med substansberoende. Det bidrar till att vård inte kan utföras i enlighet med etiska riktlinjer. Det finns behov av mer utbildning, kunskap och stöd i sjuksköterskornas yrkesroll samt vidare forskning för att kunna hitta förbättringsåtgärder som stödjer sjuksköterskan och kan förbättra vården för personer med substansberoende. Nyckelord: substansberoende, sjuköterskor, upplevelse, attityder, stigmatisering / Background: Nurses meet patients with substance use disorders in all forms of care settings. This is a stigmatized group that does not always receive care on equal terms as others. Negative attitudes towards this group are not in accordance with nurses ethical code and is a barrier for good nursing care. Aim: The aim of this systematic review was to illuminate nurses’ experiences of in their professional role encountering patients with substance use disorders. Method: A systematic review of 10 qualitative studies was performed. The search was made in the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. The studies were scrutinized for quality and compiled with inspiration of a model for synthesis. Results: Four major themes emerged; a) distrust and negative attitudes towards patients with substance use disorders, b) lack of knowledge and organizational deficiency, c) barriers for good nursing care, and d) sympathy and will to establish a good relationship. Conclusion: The systematic review shows that nurses experience many barriers in caring for patients with substance use disorders. This leads to inability to provide care according to the ethical guidelines. There is a need for more education, knowledge and role-support as well as further research to find improvements that support nurses’ and could improve the care for patients with substance use disorders. Keywords: substance use disorder, nurses, experience, attitudes, stigma

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång. Deltagarna i studien kommer benämnas som medforskare, detta för att utan deras deltagande i intervjuerna hade inte denna studie varit genomförbar. Detta syftar inte till att de medverkande intervjupersonerna har bidragit på något annat sätt än genom intervjuer. Individernas psykiska ohälsa lämnas till dem att definieras då studien avser att undersöka upplevelsen av ett fenomen och inte hälsotillståndet. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer som utförts på en verksamhet som riktar sig till att tillhandahålla en arbetsträning för personer med psykisk ohälsa. Resultatet visade på att det råder en upplevd stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa i arbetslivet. Detta anses ha sin grund i en okunskap som därmed påverkar bemötandet i relation till arbetslivet och omgivningen. Under studien lyfts därför vikten av att öppet kunna kommunicera om sin ohälsa till arbetsgivare och kollegor. Betydelsen av en arbetsträning eller ett arbete framkommer i studien vara av stor betydelse.

<p>I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning.</p><p> </p><p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar. Eleverna efterfrågar vuxna som tror dem om gott, som tror på deras förmåga, som bryr sig om hur de mår och utvecklas, som får dem att känna sig dugliga och värdefulla. Vuxna som de kan lita på.</p><p> </p>

Vi kämpar för något, vi är förortssoldater. Det är ett alltmer förekommande fenomen att ungdomar i förorter runt om i Sverige samt internationellt startar upplopp och av olika anledningar skapar en motreaktion där de går till attack mot polisen. Syftet med denna uppsats är att lyfta samt ta del av ungdomar boende i Kronogårdens röst, samt får en djupare förståelse för ungdomarnas upplevelser kring polisens agerande tiden före samt under upploppet som var i Kronogården den 31/8 – 2/9 2016. Som avgränsning har vi valt att vända oss till ungdomar boende i Kronogården som deltagit aktivt eller varit närvarande under upploppet. Studien genomfördes i en hermeneutisk-femenologisk forskningsansats med kvalitativa intervjuer. Studiens empiri bygger på ett antal intervjuer med sex ungdomar i åldrarna mellan 16-24. Studiens resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning samt relevant utvalda teoretiska begrepp. De begrepp vi använder oss av i studien är makt, social sammanhållning och stigmatisering, detta för att kunna få en djupare förståelse för samt kunna tolka ungdomarnas upplevelser. I resultatet framkommer det att ungdomarna upplever att de blir trakasserade av poliser och orättvist behandlade jämfört med ungdomar boende i andra områden samt att upploppet var deras motreaktion, ett sätt att uttrycka sin frustration och göra sin röst hörd. Det framkommer även att det finns olika uppfattningar om polisen och dess bemötande samt agerande, beroende på om polisen arbetar inom närpolisen eller den utomstående polisen. Vidare visar även resultatet att området, Kronogården har en stor betydelse för ungdomarna där det finns en stark social sammanhållning och att ungdomarna upplever att media till stor del har bidragit till den negativ bild som finns om Kronogården och om ungdomarna som bor där. / We are fighting for something; we are soldiers of the suburb. It's a reoccurring phenomenon that the young people in the suburbs around Sweden and around the world starts riots and for different reasons it creates a reaction where they go to attack against the police. The purpose of this essay is to uplift and take a part of the voice of the youth from Kronogården, and furthermore get a deeper understanding of the experience that the young people got from law enforcement both during and after the riots on the 31/8 – 2/9 2016. As a demarcation we have chosen to focus on the youth living in Kronogården that have participated or were present during the riots. This study was conducted in Hermeneuticphenomenological research approach with qualitative interviews. The ground of the study is emphasizing the interviews from 6 young persons from the ages 16-24. The essay is analyzed with help from previous researched and relevant theoretic notions. The notions we use in this essay are power, social cohesion and stigma, so that we can get a deeper understanding and accurate interpretations of the young people's experiences. In the result it appears that the youth feel harassed and unfairly treated by the police in comparison to other young people living in other neighborhood's and that their action against the police is actually a reaction to the treatment from law enforcement. Their way of expressing a discontent and frustration and a way to get heard. It also appears to be several different perceptions about the police and their conduct, depending if it's the community police or an outside law enforcement. Furthermore it also show that the community Kronogården has an enormous impact both emotional and physical on the people, they have sense of belonging and a very strong cohesion between the residents and they feel that media is a huge contribution to the negative interpretation of both the young people that live there and of the community as a whole.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en växande folkhälsosjukdom globalt och nationellt. Suicid och suicidförsök är en allvarlig konsekvens av den psykiska ohälsan. Människor med psykisk ohälsa blir stigmatiserade av samhället såväl inom hälso- och sjukvård, vilket leder till att människor undviker att söka vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med psykisk ohälsa i alla verksamheter. Stigmatisering utgör ett hinder för god och jämlik vård. Utbildning leder till mindre fördomsfulla attityder. Sjuksköterskeutbildningen i Sverige är ett treårigt högskoleprogram som leder till yrkes- och kandidatexamen inom ämnet omvårdad. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga omfattningen av psykiatri och psykiatrisk omvårdnad inom svenska sjuksköterskeprogram på grundnivå. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultat från 24 av 25 sjuksköterskeprogram i Sverige. Omfattningen beträffande kurser inom psykiatrisk omvårdnad varierar mellan lärosätena. Det är upp till varje enskilt lärosäte att bestämma omfattningen, både gällande högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning. Procentandelen för kurser inom psykiatrisk omvårdnad i relation till utbildningens 180 högskolepoäng ligger mellan 3,1 till 11 procent. Slutsats: Omfattningen av utbildning inom psykiatri och psykiatrisk omvårdnad ser olika ut på respektive lärosäte. Klinisk betydelse: Den ojämna omfattningen kan påverka omvårdnaden för patienter i den kliniska verksamheten. / Background: Mental illness is a growing public health disease globally and nationally. Suicide and suicide attempts are a serious consequence of mental illness. People with mental illness are stigmatized by society and within health care, resulting in people avoiding to seek care. Nurses have a key role in interacting with patients and will encounter patients with mental illness in all settings. Stigma is an obstacle of equitable health care. Education leads to less prejudiced attitudes. Nursing education in Sweden is a three-year undergraduate program leading to a vocational and bachelor’s degree in Nursing. Aim: The aim of the study was to identify the extent of Psychiatric Nursing courses in Swedish nursing programs at the undergraduate level. Method: A cross-sectional study with a quantitative approach. Results: Results from 24 of the 25 nursing programs in Sweden regarding the scope of courses in psychiatric nursing. The extent varies between institutions, both in theoretical and clinical training, and it is up to each institution to decide the scope. The percentage of courses in psychiatric nursing in relation to the 180 credits is between 3.1 to 11 percent. Conclusion: The extent of Psychiatric Nursing courses varies in each institution. Clinical implications: The variation of these courses can affect the care of patients in the clinical practice.

Självstigmatisering är en komplex process som innebär att personer riskerar att ta till sig negativa stereotyper och attityder som riktas mot dem. Under de senaste årtiondena har intresset ökat kring självstigmatisering men det finns fortfarande lite forskningen kring fenomenet. Syftet med studien var att beskriva självstigmatisering hos personer med schizofreni. Studien utfördes som en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultatet visade att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar graden av självstigmatisering hos personer med schizofreni, bland annat antalet psykiatriska inläggningar och sjukdomens svårighetsgrad. Självstigmatisering visade sig också resultera i en negativ syn på sig själv och sina egna förmågor. Ytterligare kvantitativ forskning behövs, men det finns också ett stort behov av kvalitativ forskning som fokuserar på individens egna erfarenheter och upplevelser av självstigmatisering. Vården behöver bli bättre på att förstå och uppmärksamma självstigmatisering. Evidensbaserad omvårdnad behöver utvecklas utifrån omvårdnadsprocessens alla steg för att minska självstigmatisering. / Self-stigmatization is a complex process which implies that the person might internalize negative stereotypes and attitudes that are directed towards them. The interest for self-stigmatization has increased during the last decade, but there is still little research on the phenomenon. The aim of this study was to describe self-stigmatization amongst people with schizophrenia. The study was conducted as a literature study, where eight scientific articles were reviewed and analyzed. The results showed that the degree of self-stigmatization amongst people with schizophrenia was affected by a various of factors, including the number of psychiatric hospitalizations and the severity of the illness. Self-stigmatization also proved to result in a negative view on oneself and the own abilities. Further quantitative research is needed, but there is also a great need for qualitative research that focuses on individual’s own experiences. The health care needs to better understand and pay attention to self-stigmatization. Efforts in evidence-based nursing also needs to be developed based on all the steps in the nursing process to reduce self-stigmatization.

I vår kandidatuppsats har vi valt att utifrån intervjuer med unga män och kvinnor med invandrarbakgrund från tre olika bostadsområden, Andersberg, Vallås och Nyhem i Halmstad,belysa deras upplevelse av sitt bostadsområde och vilken betydelse bostadsområdet kan ha för deras interaktion med det omgivande samhället. Vi har i vår studie utgått från den fenomenologiska metodansatsen då vi fokuserar på deras egna upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in vårt empiriska material genom att använda oss utav en kvalitativ forskningsmetod då vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att respondenterna från Andersberg och Vallås anser att deras bostadsområde har en stor betydelse för dem eftersom de har bra relationer med varandra i sitt bostadsområde jämfört med det omgivande samhället och därför har de en stor inre interaktion med varandra i sitt bostadsområde. Till skillnad från unga män och kvinnor från Nyhem upplever de inte det på samma sätt, då deras bostadsområde inte har så stor betydelse för dem och deras yttre interaktion med det omgivande samhället är mycket bättre. / In our bachelor essay we have chosen to highlight by interviews with young men and women of immigrant background from three different neighborhoods, Andersberg, Vallås and Nyhem in Halmstad, we wan’t to highlight their experience of their neighborhood and the importance of their residential area and what significance that area has upon their interaction with the surrounding society. In our study we have used the phenomenological method approach since we focus on young people’s experiences. We have collected our empirical material through a qualitative research method since we performed nine semi structured interviews. The result we have reached shows that the respondents from Andersberg and Vallås feel that their residential area plays a big part since they have good relations with each other within the residential area in comparison to the surrounding society. Therefore, they have a large inner interaction with each other within the residential area. The young man and women immigrants from Nyhem have a different experience since their residential area does not play such a big part for them and their interaction with the surrounding society is much better.

Inledning: Brott definieras som ett beteende som strider mot lagar. Under 2014 var det 8940 personer som blev inskrivna på kriminalvårdsanstalter. Den formella bestraffningen orsakar utanförskap hos fängelsedömda. Syftet med undersökningen var att uppmärksamma tidigare fängelsedömdas upplevelser av att vara utsatta för stigmatisering. Ambitionen var att belysa hur stigmat påverkade den aktuella livssituationen för individen. Vårt delsyfte med undersökningen var att undersöka hur tidigare fängelsedömda försökte hantera eller minska känslan av att vara kringgärdad av stigma. Metod: För att besvara detta syfte intervjuades nio tidigare fängelsedömda män med medelåldern på 43 år. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjuerna. Resultat: Majoriteten av deltagarna hade upplevt stigmatisering och angav ett flertal svårigheter som försämrat deras livsvillkor. Deltagare hade genomgått en identitetsbekräftelse till följd av stigmat. Deltagarna beskrev att de på olika sätt försökte minska upplevelsen av att vara utsatt för stigma, bland annat genom att öka sin delaktighet i samhället. Diskussion: Stämplingsteorin av Howard Becker och teorin om stigmatisering av Erving Goffman har används för att förklara resultatet. Bland annat hur tidigare fängelsedömda upplever stigmatisering och hur detta förändrar deras självbild. Att de idag lärt sig hantera stigmat beror på att de lyckats förbättra sin självbild samt att de ingår i en gemenskap i organisationen KRIS. Slutligen anser vi att samhällets bild av den kriminella bör förändras för att underlätta återintegrationen för tidigare fängelsedömda. / <p>2016-06-01</p>