Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Attityder och upplevelse av stigmatisering inom hälso- och sjukvården kan påverka relationen i vårdmötet både positivt och negativt. För personer med psykisk ohälsa kan detta vara av särskilt betydelse. Syfte: I denna studie var syftet att undersöka patienters upplevelser av attityder hos vårdpersonal samt patienters upplevelser av självstigmatisering. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats utfördes. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo och 22 vetenskapliga originalartiklar valdes ut primärt. Efter granskning utgjordes ett definitivt urval av 13 artiklar. Hildegard Peplaus omvårdnasteori valdes som arbetets teoretiska referensram. Resultat: Negativa attityder skildrades i interaktionen mellan patient och vårdpersonal i form av brist på visat intresse och upplevelser av att bli ifrågasatt, inte bli lyssnad på eller bli tagen seriös. Maktskillnader i relationen och diskriminering beskrevs även som negativa attityder. Positiva attityder innefattade stöd och empati, erfarenheter av att bli tagen seriös, lyssnad på och sedd bortom sjukdomen. Självstigmatisering framställdes som olika aspekter av en negativ självbild präglad av rädsla och skam, vilket medförde att deltagarna tvekade på sina förmågor. Undanhållande av sin psykiska ohälsa och upplevelser av att bli märkt med etiketter var också erfarenheter av självstigmatisering. Slutsats: Verksamheter inom vården bör arbeta kontinuerligt med personalens bemötande och attityder för att skapa en god vårdande miljö för patienten. En miljö där patienten upplever goda attityder minimerar risken att denne drabbas av negativa konsekvenser, såsom en negativ självbild. För att också ge bästa möjliga omvårdnad bör patientens upplevelse tas i beaktande i omvårdnadsprocessen. / Background: Mental illness is a growing societal problem. Attitudes and experiences of stigmatization in health care services can have both positive and negative effects on the patient-staff-relationship. For people with mental illness, this can be of particular importance.  Aim: The purpose of this study was to identify patients’ experiences of attitudes among health care personnel, along with patients’ experiences of self-stigmatization. Method: A litterary study based on qualitative research was formed. PubMed, CINAHL and Psychinfo were used as databases for the literary search and 22 scientific originalarticles were chosen. After further inspection, the final selection consisted of 13 articles. Hildegard Peplau’s theory of nursing was chosen as the theoretical reference frame. Results: Negative attitudes were depicted in the patient-staff interaction in form of staff showing lack of interest and experiences of being questioned, not listened to or taken seriously. Power-imbalance and discrimination were also described as negative attitudes. Positive attitudes involved being given support and empathy, and experiences of being taken seriously, listened to and seen as beyond the disease. Self-stigma emerged in different aspects of negative self-image incused by fear and shame causing hesitancy of the participants’ abilities. The illness being withheld and feelings of being labeled also depicted experiences of self-stigma. Conclusion: In order to create a good caring environment for the patient, health care services should work continuously with attitudes of health care personnel. An environment where patients experience positive attitudes, decreases the risk of they being affected by negative consequenses, such as a negative self-image. In addition, in order to yield best possible nursing, the patients’ experiences should be considered in the nursing process.

This study aims to investigate if and how the Swedish Government represents ethnic stereotypes in an official discourse about how segregation in school will be reduced and prevented. Thus the material that I will analyse is the Swedish government's most recently delivered policy document, where solutions to reduce and prevent in school segregation from year 2018 until 2028 are explicitly proposed. The methodology that is adopted in this study is qualitative text analysis. Hence I will use pre-defined analytical tools to investigate how segregation is represented and also what norms are conveyed. Throughout the text analysis I will use previous research and theory about what ethnic stereotypes are to identify if and how ethnic stereotypes occur in the document. The results of the analysis is that a socioeconomic perspective dominates the discourse. Simultaneously traces of ethnic stereotypes also occur. The conclusion of this study is that although there is an explicit will to counter segregation in the Swedish government's official discourse, still traces of ethnic stereotypes occur in the policy document. Hence even in the case of the Swedish Social Democratic government implicit expressions of ethnic stereotypes occur, which might indicate the width of institutionalised ethnic stereotypes in society.

Bakgrund: Forskningen idag visar att psykisk ohälsa ökar globalt. I samhället kan vi se en stigmatiserande och diskriminerande attityd gentemot personer med psykisk ohälsa. Det framgår att denna patientgrupp har ett större behov av vård men att de känner sig orättvist bemötta och behandlade inom hälso- och sjukvården. Syfte: Litteraturöversikten ämnar beskriva attityder hos sjuksköterskor inom somatisk vård gentemot personer med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikten har en integrativ metod vilket innebär att både kvalitativa (9) och kvantitativa artiklar (2) har använts för resultatet. Artiklarna är tagna från databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Alla artiklar har genomsökts för att svara på litteraturstudiens syfte och har kvalitetsgranskats enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att ha en dömande attityd mot patienten, Undvikande attityder och Empatiska attityder. Slutsats: Diskriminerande och positiva attityder kan hittas hos sjuksköterskor. Däremellan fanns sjuksköterskor som bortprioriterar att vårda patienter med psykisk ohälsa relaterat till yttre och inre omständigheter såsom ansvarsuppfattning, vårdkultur, brist på tillgångar, maktlöshet, hopplöshet. Utbildning och erfarenhet kan enligt litteraturöversiktens resultat ge positiva attityder hos sjuksköterskan under rätt förutsättningar men samhällets syn på personer med psykisk ohälsa verkar vara en stark faktor som påverkar sjuksköterskors attityd. Sjuksköterskans attityd mot personer med psykisk ohälsa korrelerade med samhället hen levde i. / Background: Today's research shows that mental illness is increasing globally. In society, we can see a stigmatizing and discriminatory attitude towards people with mental illness. It appears that this patient group has a greater need for care, but that they feel unfairly treated and cared for in the health and medical care. Aim: The literature review aims to describe attitudes of nurses in somatic care towards people with mental illness. Method: This literature review has an integrative method which means that the result is based on both qualitative (9) and quantitative articles (2) from databases MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. All articles have been read thoroughly to correlate to the studys’ aim and their quality has been assessed with guidelines from the School of Health and Welfare in Jönköping. Result: Three main themes emerged: Having a judgmental attitude towards the patient, avoiding attitudes and empathetic attitudes. Conclusion: Discriminatory and positive attitudes can be found in nurses. In between, there are nurses who prioritize caring for patients with mental illness related to external and internal circumstances such as perception of responsibility, care culture, lack of assets, powerlessness and hopelessness. Education and experience can, according to the results of the literature review, give positive attitudes to the nurse under the right conditions, but society's view of persons with mental illness seems to be a strong factor that influences nurses' attitude. The nurse's attitude towards people with mental illness correlated with society lived in.

Psykisk ohälsa är något som blir allt vanligare och vanligare i vårt samhälle. Människor mår allt sämre. Att lida av en psykisk sjukdom kan vara oerhört tungt för personen och dennes familj. I vårt samhälle finns fortfarande en stigmatisering kring att lida av en psykisk sjukdom, även om detta har förbättrats de senaste åren. Dock finns en stereotyp bild kvar. Tvångssyndrom (OCD) är ett psykiskt tillstånd som är relativt okänt hos allmänheten. Detta trots att sjukdomen är vanlig. Tillståndet innefattar mycket mer än bara själva tvånget, och kan begränsa personen på många sätt i vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka personers upplevelser av att leva med OCD. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod. Genom systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed CINAHL och PsycInfo valdes åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll ut. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, vilken resulterade i fyra kategorier: att sträva efter kontroll och säkerhet, att hela ens tillvaro påverkas, att vilja vara som alla andra och söka förklaringar och vikten av förståelse och stöd. I resultatet framkom det hur svårt det var att leva ett fungerande liv, vad gäller jobb, skola, familjeliv. Även de mest grundläggande saker kunde bli en stor påfrestning på grund av tvånget och behovet att söka försäkran. Personer med OCD beskrev att samhället inte hade kunskapen samt förståelsen som behövdes. Därför förespråkar författarna till denna studie, ytterligare kunskap inom tillståndet OCD för att som sjuksköterskor kunna arbeta personcentrerat kring dessa personer, för att sprida kunskap i ämnet och få bort den tabubelagda stämpeln.

Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering. Stigmatisering av HIV smittade i sjukvården tas i uttryck på olika sätt. Patienterna i de analyserade artiklarna upplevde känslor av skam, diskriminering, förakt och avståndstagande. De berättade även om upplevelser av att vägras vård. Från vårdpersonalens sida förekom beteenden som ilska, rädsla, föraktfullt bemötande samt avsikt att skrämmas.Det är viktigt att genom reflektion och eftertanke skapa en medvetenhet hos vårdpersonal som möter denna patientgrupp, för att minska onödigt vårdlidande och möjliggöra en kvalitativ vård. För detta krävs även en hög kunskapsnivå hos vårdpersonalen, samt att möjlighet ges till givande och mellanmänskliga möten med dessa patienter. Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal måste också se och bekräfta patienten i hans eller hennes lidande, och se som sin främsta uppgift att lindra detta. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. I studiens resultat utkristalliserades två huvudteman: vårdrelation och lidande. I huvudtemat vårdrelation fann författarna två subteman: att uppleva tillit och stöd och att uppleva sig sårbar. I det andra huvudtemat, lidande, framkom fyra subteman: att nekas vård, att uppleva sjukvårdpersonals brist på kunskap, att uppleva sig stigmatiserad samt att uppleva att sekretess bryts. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av HIV-positiva patienters upplevelser av hur de blir bemötta i vården. Genom goda kunskaper om vilka beteenden som bidrar till ett gott respektive dåligt möte ökar sjuksköterskans förutsättningar för att upprätta en god vårdrelation och därmed minska patientens lidande.Diskussionen består av två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras analysmodellen och urvalet av artiklarna och i resultatdiskussionen diskuteras valda delar av resultatet utifrån en vårdvetenskaplig kontext och utifrån författarnas uppfattningar om de data som framkommit resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning. En litteraturöversikt av kvalitativa studier genomfördes för att belysa problemområdet. Studierna inkluderade kvinnor i åldrarna 25-77 som samtliga hade genomgått bröstkirurgi till följd av bröstcancer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde vi urskilja tre kategorier: Att stå inför fullbordat faktum, Bröstet som symbol och Att hantera situationen. Resultatet visar att förlusten påverkade kvinnorna negativ och de upplevde en känsla av att inte längre vara kvinnliga och önskvärda inför deras partner. Dessutom påverkades känslan av normalitet och kvinnorna verkade vara överens om att en bröstprotes eller bröstrekonstruktion var nödvändig för att undvika stigmatisering. Kvinnorna hade till en början svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen men med tiden kunde de uppleva förändringen som en positiv erfarenhet. En bredare kunskap hos allmänsjuksköterskor behövs för att både pre- och postoperativt kunna ge professionellt stöd och vägledning för den utsatta kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C.Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hepatit C är en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men även vid utbyte av kroppsvätskor. I Sverige bär cirka 40 000 personer på viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hälften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering då smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en känsla av ensamhet och otillräcklighet, dessa känslor kan intensifieras av osäkerhet, hjälplöshet och smärta. För att kunna förstå den hepatit C – smittades livsvärld behövs kunskapen om deras upplevelser. Syftet är således att beskriva den hepatit C-smittade personens upplevelser av att få diagnosen hepatit C samt upplevelserna kring hur det är att leva med denna virussjukdom.Vetenskapliga, kvalitativa artiklar valdes som kunskapskälla. Artiklar granskades, valdes ut och analyserades. Meningsbärande enheter lyftes ut och sammansattes till en ny helhet som strukturerades upp i teman och subteman. Resultatet visar att diagnosbeskedet upplevs på olika sätt, från lättnad till en känsla av att vara dödsdömd. Dessa reaktioner kan övergå till att hepatit C senare upplevs som en positiv vändpunkt i livet. Stigmatisering utgör en stor börda för den hepatit C- smittade personen. Stigmatiseringen ses som ett hot som hindrar den hepatit C- smittade personen att kommunicera virussjukdomen med sin omgivning. Okunskap och fördomar påverkar relationer, såväl till närstående som till arbetskollegor. Den hepatit C– smittade personen upplever själv okunskap om virussjukdomens smittvägar, vilket sliter på relationer till närstående. Upplevelserna i samband med diagnostiseringen kan härledas till krisreaktioner. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till detta så att anpassad kunskap kan förmedlas till patienten. Kunskapsbrist är en stor anledning till att en person med hepatit C stigmatiseras, resurser bör därför läggas på att informera allmänheten, personen med hepatit C samt dennes närstående. Gruppsammankomster bör utformas för den hepatit C-smittade personen och hans eller hennes närstående då denna oerhört viktiga relation många gånger rubbas och skapar lidande för patienten. Mer fokus borde inom vården ligga på patientens upplevelse av att få diagnosen hepatitC samt hans eller hennes upplevelse av att leva med virussjukdomen då detta många gånger är huvudorsaken till lidandet. Kunskap och ett öppet förhållningssätt krävs av vårdpersonalen för att främja välbefinnande, det kan uppnås genom ett självreflekterande förhållningssätt, utbildningsdagar eller kurser i exempelvis krisreaktioner samt diskussionsgrupper kring vårdvetenskaplig litteratur. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Abstrakt: Det är i mötet mellan utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl. a. Pierre Bourdieus, Norbert Elias, John L. Scotsons, Erving Goffmans och Max Webers sociologiska teorier som behandlar samspelet och relationerna mellan individer och olika samhällsgrupper. Författarens utgångspunkter baseras även på en mångårig yrkeserfarenhet som journalist.Undersökningen visar att finsktalande utrikeskorrespondenter generellt sett blir väl bemötta i Sverige även om att de kan bedömas tillhöra en invandrargrupp. Intervjupersonerna hade inte upplevt diskriminering och svenskarnas stereotypa föreställningar om finländare uppfattades inte som ett problem. Utrikeskorrespondenterna ansåg sig även ha bra status i det svenska samhället. Detta kan förklaras genom att de har en så hög position i samhället samt makt, genom sitt yrke, att detta påverkar det sätt på vilket de blir bemötta.Resultaten visar också att det har skett en positiv förändring på svenskarnas syn på Finland och därmed också på finsktalande utrikeskorrespondenter på grund av den ekonomiska utveckling som skett i Finland under de senaste åren. Bemötandet samtutrikeskorrespondenternas egna stereotypa föreställningar om svenskar och om Sverigeverkar dock, enligt undersökningen, inte ha någon större betydelse för hur utrikeskorrespondenternas produktion ser ut och således inte heller på den bild de förmedlar av Sverige till Finland. Dåligt bemötande syns mest i tv- och radioproduktion eftersom de ärkänslomedier.Produktioner påverkas däremot av utrikeskorrespondenternas hemmaredaktioner i Finland som har ett stort intresse av att publicera produktioner som förstärker gamla, negativa stereotypa föreställningar om Sverige. Hemmaredaktioner har till och med specifika nyhetskriterier endast för Sverige som t.ex. att kunna känna skadeglädje mot Sverige eller att kunna jämföra Finland och Sverige i nyhetsrapportering som om det skulle finnas en tävlingssituation mellan de två länderna.Undersökningen visar också att svenskar i allmänhet inte har ett intresse av att bliuppmärksammade i finsk media med ett undantag för de företag som har ekonomiskaintressen i Finland.