Introduktion: Nyligen utkomna rapporter visar en ökning i incidensen för nya HIV-infektioner i Thailand och HIV är fortfarande ett av de största hälsoproblemen. Anledningarna till denna utveckling är flera och HIV/AIDS-relaterad stigmatisering och diskriminering poserar som en av de största. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att undersöka karaktärsdragen gällande HIV/AIDS relaterad stigmatisering och diskriminering bland thailändska universitetsstudenter, samt att undersöka förekomsten av eventuella skillnader mellan könen. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes på ett universitet i Prathomthani provinsen, Thailand. Ett bekvämlighetsurval användes. 150 studenter, både män och kvinnor, deltog och svarade på frågor om karaktärsdragen gällande HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering. Resultat: En låg nivå av rädsla för smittöverföring och sjukdom observerades av majoriteten av studenterna, även om bristande kunskap gällande smittöverföring observerades. Både hög och låg associering med skam, skuld och dom rapporterades och mest utmärkande var frågorna för kvinnliga prostituerade och promiskuitet.  Även lågt personligt stöd för diskriminerande åtgärder och principer, och lågt stöd för upplevelse av samhällets inverkan av diskriminerande åtgärder eller politik rapporterades. Slutsats: Studenterna hade en låg nivå av rädsla för smittöverföring och sjukdom, dock uppvisades bristande kunskap gällande smittöverföring. Studenterna rapporterade hög nivå av skam, skuld och dom relaterat till kvinnlig prostitution. Resultaten implicerar behov av vidare interventionsprogram med fokus på kunskap. / Introduction: Resent reports indicate an increasing incidence rate of HIV in Thailand and it is still one of the main public health problems. The reasons for this development depend on many different factors where HIV/AIDS-related stigma and discrimination acts as one of the major ones. Aim: The aim of this study was to examine the characteristics of HIV/AIDS-related stigma and discrimination among Thai university students and to investigate if there is any difference in the characteristics with regard to gender. Method: A cross-sectional descriptive study was conducted at a university in Prathomthani Province, Thailand. A convenience sample was used. The 150 students, both male and female, participated to answer questions concerning the characteristics of HIV/AIDS-related stigma and discrimination. Results: Fear of transmission and disease was reported rather low level by the majority of the students, though inaccurate knowledge regarding transmission was observed. The level of shame, blame and judgment were low and high, most distinctive concerning women prostitutes and promiscuity. Low levels of personal support of discriminatory actions and policies, and perceived community support of discriminatory actions or policies were reported. Conclusion: The students had a low amount of fear of transmission and of the disease, though they still demonstrated a lack of knowledge regarding transmission. Women prostitutes related to shame blame and judgment were reported high level by the students. The results imply the need for further intervention programs focusing on information.

Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet.   Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras. Att vara svensk är därför ingenting lätt att bli då kategoriseringarna är starkt etablerade och svårförenliga med en blandad nationell bakgrund, något bristen på adekvat terminologi i det svenska språket belyser. Språkkunskaper, socialt engagemang och meningsfulla relationer visar sig ha en signifikant effekt på skapandet av sammanhang och tillhörighet. / This paper aims to identify the feeling of social belonging which individuals of non-swedish descent are experiencing in Sweden today. The relationship to Sweden and it’s citizens and which structural terms the individual is living after. To answer this qualitative semistructured interviews were performed and the subjective interpretation of reality was analyzed with an abductive method. The empirical material was viewed against a background made of social constructionism, stigmatization and the need of belonging for the creation of identity.   The results show that in Sweden there exists a structural discrimination based on ethnicity and an othering of individuals of non-swedish descent, an othering which has a ground in a preconception of a white definition of reality. This power imbalance forces the individual into a position as a deviant, which paradoxically is required for integration. To be swedish is therefore nothing which comes easy as the categories are tightly constructed and hard to integrate with a mixed national background, something the lack of adequate terminology in the swedish language portraits. Knowledge of language, commitment in various settings and meaningful relationships are shown to have a significant effect on the creation of context and belonging.

Following study is about the anorexic behavior and the pro-ana movement, which is a web-based subculture where the followers of this, stands for anorexia as an identity position and lifestyle, rather than a disease. The purpose of this study was that, from a sociological perspective give possible interpretations of the anorexic behavior, and interpret why some anorexics choose to be a part of and identify oneself with the pro-ana movement. The reason has been to conduce more knowledge and understanding of the topics, but also to contribute with a deeper perspective and sociological approach to the former research that is already available. To conduct the study, qualitative research has been used, and the chosen methodology was document analysis/text analysis. The collected empirical data consisted material from two pro-ana forums, four blogs and six twitter accounts, where all the users of those claimed to be supporters of the pro-ana. The empirical data has been interpreted by Howard S. Becker's theory of deviance, Erving Goffman's theory of stigma and his dramaturgical theory. In addition, previous research has also been used as a support. The study has shown that anorexics by being stigmatized for their deviant behavior may take different consequences for their actions. These are in the form of social isolation, concealment of behavior and resistance from the rest of society etcetera. Furthermore, the study also revealed that the major reason that anorectics choose to be a part of the pro-ana is because they are in need of interaction with likeminded people. Through membership the anorectics may get the status and attention they need, and at the same time take part of a community where they are not questioned, but rather perceived as fully normal.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.  En viktig slutsats i studien är att framtidsförväntningarna utgör en avgörande roll för upplevelsen av krav och prestation. Studiens övergripande slutsats är att oavsett i vilken miljö och livsfas kvinnorna befinner sig i upplevs krav att prestera i vardagen. Press upplevs vara ”normalt” tills tid för reflektion ges, i vårt fall samtalen vid intervjuerna, vilket påvisar den i samhället etablerade stressen. / Prestation, identitet, livsvillkor, kvinnor, genus, stress, arbetslöshet, krav, gymnasielever, mamma, stigmatisering

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen. I resultatet framträdde några centrala kluster. Dessa var försvarsmekanismer, tystnad som följd av stigmatisering, ambivalens och maktaspekter. Utifrån den insamlade datan drogs slutsatserna att brottsoffer utsätts för en emotionell påfrestning som de försöker hantera genom försvarsmekanismer, att brottsoffer tenderar att ha en låg känsla av sammanhang samt ett litet handlingsutrymme och en begränsad makt. Vidare drogs slutsatsen att det finns stereotyper om brottsoffer som kan leda till att brottsoffer stigmatiseras. Risken för stigmatisering leder till att brottsoffer tenderar att inte tala om brottet. Vidare kan brottet komma att ha negativa konsekvenser på brottsoffrets jag. / The purpose with the study is to examine peoples experiences of crimes to gain a greater understanding for crime victims situations. From the purpose has a question arised which is Experiences from being a crime victim. To seek an answer on the question has interviews been chosen as data collection method. The interviews have been taped, transcribed and analyzed through the IPA–model. Some central clusters did emerge from the result. These were defense mechanisms, silence as a result of stigma, ambivalence and aspects of power. From the collected data were the conclusions drawn that crime victims are exposed to an emotional strain that they are trying to control by defense mechanisms, that crime victims tend to have a low sense of coherence and a little discretion and a limited amount of power. The conclusion were also drawn that there are existing stereotypes about crime victim, which can result in that the crime victim gets stigmatized. The risk for the crime victim to become stigmatized leads to the fact that the crime victims don´t want to mention the crime. The crime can also result in negative consequences for the crime victims self.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem. Inga skillnader i attityd upptäcktes beroende på erfarenhet av psykisk ohälsa. Slutsatsen av denna studie visar en övervägande positiv attityd bland vårdpersonal gentemot personer med psykisk ohälsa. Studien visar även, om än i mindre utsträckning än i de artiklar vi jämfört med, att det fortfarande finns tendenser till stigmatiserande och diskriminerande attityder till personer med psykisk ohälsa kvar bland vårdpersonal. / The aim of this study was to examine health professionals’ (N=108) attitudes towards people with mental illness as well as differences in attitudes depending on the respondents level of education and previously experiences of mental illness. The study is a part of the project “Psykisk Ohälsa” that has a prospective longitudinal design. To measure attitudes towards people with mental illness the questionnaire Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s) was used. Recruitment of health professionals was made with help from the unit directors on 70 different psychiatric wards and health professionals that worked with people with mental illness on a daily basis was asked to participate. The result shows only minor differences in attitudes towards people with mental illness between different education levels.  Statistical significance differences between education level groups, was only found in one claim, where the respondents took a standpoint if the best way to manage people with mental illness was to keep them locked in. Results showed no differences in attitudes depending on experiences of mental illness. The conclusion of this study shows a predominantly positive attitude among health professionals towards people with mental illness. The study also shows, though to a lesser extent, that there are still tendencies to stigmatization and discriminating attitudes towards people with mental illness among health professionals.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan. Den tidigare forskningen som redovisas diskuterar debatten kring hedersrelaterat förtryck som dominerats av det kulturbetingade perspektivet. Detta problematiserades i den tidigare forskningen utifrån att det riskerar leda till att förstärka ett utanförskap genom att redan marginaliserade grupper stigmatiseras. De teoretiska referensramarna var det kulturbetingade perspektivet, byråkratins gränser för handlingsutrymmet och stämplingsteori. Resultatet visade att det kulturbetingade perspektivet problematiserades hos hälften av intervjupersonerna samt att två intervjupersoner upplever att det finns en risk att stereotypiseringen av hedersförövare leder till att unga utsatta riskerar att inte våga söka hjälp. Intervjuerna visade vidare att det inte är självklart vilket perspektiv man ska ersätta det kulturbetingade med. Vidare visade också resultatet att de största problemen som intervjupersonerna upplevde med arbetet idag är brist på resurser och långsiktighet. Ingen utav kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket innebär att det är svårt att mäta effekterna av arbetet. / The purpose of the following study was to examine how the authorities of the municipalities of Västerås, Surahammar and Fagersta are acting against honor related oppression. The questions at issue were; which perspective of honor related violence is used by the authorities, how is the action against honor related oppression proceeding, and what do the authorities themselves think about the outcome of the work. A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each municipality in charge of the task. The previous research used in the study presents a traditional view of honor related oppression dominated by a cultural perspective. This view was put into question based on the assumption that it could increase the sense of exclusion in already marginalized groups. The theoretical references used to interpret the results were the culture determined perspective, the bureaucracy’s impact on discretion and stigmatization. The results showed that three of the respondents found the culturally dominated perspective problematic. Two of the respondents assumed that stigmatization of honour offenders might prevent victims from seeking help. Furthermore the interviews showed that the authorities could not produce any alternative explanation of the honor related oppression. Lack of resources and few possibilities for long term follow ups were viewed as main obstacles in the work against honor related oppression. Neither one of the municipalities have evaluated their plans of action, why it’s hard to assess the outcome of the work.

I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning.   Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar. Eleverna efterfrågar vuxna som tror dem om gott, som tror på deras förmåga, som bryr sig om hur de mår och utvecklas, som får dem att känna sig dugliga och värdefulla. Vuxna som de kan lita på.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av en tolkningsram bestående av begreppen Interaktion, Stigmatisering, Identitet och Rollövertagande. Resultatet visar att respondenterna upplever att det finns en betydandebristande kunskap om ADHD hos omgivningen, vilket skapar en stigmatisering av personer med ADHD. Stigmatiseringen speglar respondenternas identitet. I interaktion med omgivningen gör respondenterna ett medvetet och påtvingat rollövertagande för att bli accepterade, vilket är ett resultat av omgivningens krav på att följa normer. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD is one of the most common neuropsychiatric impairments among Swedish children and is more common among boys than girls. Knowledge of ADHD in adults is not as extensive, however, more than half of the children who are diagnosed are experience parts of the symptoms after the age of 20 years. The study aims to examine how people with ADHD are affected by their environments perception of the diagnosis. The selected method for the study is qualitative approach and semistructured interviews. The results are based on interviews with six individuals diagnosed with ADHD. The results were analyzed using an interpretive framework consisting the concepts of Interaction, Stigma, Identity and Role taking. The results show that the respondents experience that there is a significant lack of knowledge of ADHD, in the environment which means that it creates a stigma associated with ADHD. Stigma reflects respondent’s identity. In interaction with the environment the respondents make a conscious and forced role taking to be accepted, which is a result of the environments demands of meeting standards.

This essay is about persons who have had social assistance and the individual’s experiences of social assistance. The focus is on how the individual develops in a new life situation and if and how they are motivated to get out of it. The essay has an individual perspective where the relation between society and the individual is important. The result is based on four qualitative interviews with a hermeneutic perspective. The result is also based on the individual’s subjective apprehensions and experiences of the social assistance. Those circumstances withdraws that there can not be any general conclusions made of the result that could be representative for a larger number of people. Important theoretical conceptions are social problems and divergent behaviour, stigmatization, labour and faithful moments. What I have wished to express in this essay is the people behind the social assistance conception and the numbers in studies about social assistance. It is about people with individual life destiny’s that in the Swedish sociality today have not been able to provide themselves and had to use society’s last safety net, social assistance. The society looks on people with social assistance have a historical negative background. Social assistance was developed from welfare and help to the poor. The historical stigma still exists in the Swedish society and it is still considered shameful not to be able to provide yourself. As an unemployed person with social assistance one can need more support and help than just to be paid money because these often have a weak connection to the labour market. The social studies in Sweden describes that the social services assignment is to liberate and develop the individuals and groups own recourses. This means that the social worker should not only make payments. They should also have an interest in the client in some other way. In this essay it is clear that this is not always the case. The most evident result about the individual’s motivation not to have social assistance is the will to support oneself and labour is an important part of the self image and identity.