Insynshandel är en vanligt förekommande företeelse på den svenska aktiemarknaden. Året 2015 genomfördes 9 996 insynstransaktioner av olika karaktär. Något som för många låter som en otillåten handling har enligt tidigare forskning visat sig vara hälsosamt för marknadseffektiviteten. Tidigare litteratur beskriver vikten av insynspersonens befattning för möjligheten att generera överavkastning. Olika befattningar har tillgång till olika information samtidigt som befattningar tillsätts efter individens kompetens. Detta är faktorer som antas påverka individens investeringsbeslut. Litteraturen diskuterar även skillnader mellan män och kvinnors förmåga att åstadkomma överavkastning. Man menar att kvinnor och män har olika arbetssätt vilket påverkar förmågan att vidhålla och utnyttja information. Denna uppsats syftar till att undersöka marknadens prissättning vid publicering av genomförda insynstransaktioner. Uppsatsen baseras på den svenska aktiemarknaden för att skapa en bättre förståelse för hur marknaden resonerar kring betydelsen för insynspersoners befattning och kön. En eventstudie genomförs för att studera en eventuell reaktion på marknaden vid publicering av insynstransaktioner. För att tolka och analysera eventstudiens resultat genomförs olika hypotestester samt en multipel regressions. Författarnas ansats är deduktiv och studien har utgått från en större mängd kvantitativ data som sedan testats mot teorin. Resultaten visar inga signifikanta skillnader i marknadens reaktion då män respektive kvinnors insynstransaktioner publiceras. Studien finner liknande resultat för insynspersonernas befattning. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden inte värderar insynspersonens befattning eller kön i samband med insynshandel. Studien finner inte heller några signifikanta samband mellan ackumulerad abnormal avkastning, insynspersoners kön och befattning. Således förkastas uppsatsens två hypoteser. / Insider trading is a common occurrence in the Swedish stock market. In 2015, 9 996 transactions were carried out of different types. According to previous research, something that to many sounds like an unlawful act has proven to be healthy for market efficiency. Earlier literature describes the importance of the insider’s position for the ability to generate excess return. Various positions have access to different information while positions are being appointed according to the individual's competence. These are factors that are believed to affect the individual's investment decisions. The literature also discusses differences between men and women's ability to achieve excess returns. It is believed that women and men have different working methods, which affect the ability to maintain and utilize information. The purpose of this thesis is examining market pricing when publishing insider trades. The study is based on the Swedish stock market to provide a better understanding of how the market values the insider position and gender. An event study is being conducted to study a possible reaction to the market. In order to interpret and analyze the results of the event study, various hypothesis tests and a multiple regression are performed. The authors’ approach is deductive and the study has been based on a bigger amount of quantitative data that has then been tested against the theory. The results show no significant differences in the market response when men and women’s insider trades are being published. The study finds similar results for the insider’s position. The conclusion is that the Swedish stock market does not value the insider’s position or gender in conjunction with insider trading. The study also finds no significant correlation between accumulated abnormal returns and insiders’ gender and position. Thus, the essay's two hypotheses are rejected.

No description available.

Denna studie undersöker omfattningen av finansiella mål och måluppfyllelse hos svenska börsnoterade företag. Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar börsnoterade företags delgivning av finansiella mål i sina årsredovisningar. Studiens delsyfte är att undersöka företagens måluppfyllelse av uppsatta finansiella mål, samt vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Studien undersöker företag inom industribranschen hos Nasdaq OMX Stockholm mellan år 2006 till 2015. Studiens urval består av 32 företag som genererat 320 årsredovisningar till studiens empiriska underlag. Studien visar att företagsstorlek och förändring av ekonomisk utveckling bestämmer omfattningen av finansiella mål som företag publicerar i årsredovisningen. Resultatet visar att omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen har en positiv effekt på omfattningen av finansiella mål. Däremot har svenskt ägande och styrelsens ägande en negativ effekt på omfattningen av finansiella mål. Finansiella mål som inkluderar kapitalstruktur och utdelning hade högst måluppfyllelse. Omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen hade ett positivt samband till måluppfyllelse, medan svenskt ägande och börsindex visade ett negativt samband. Måluppfyllelsen var även känslig för konjunkturförändringar.

Vädereffekten är en omdiskuterad anomali på aktiemarknaden som förklarar att förändring i prissättning på finansiella instrument kan ske på grund av att investerares humör påverkas av väder. Med hjälp av sex multipla regressionsmodeller som estimeras med minsta kvadratmetoden undersöker studien potentiella vädereffekter på Stockholmsbörsen under åren 1984–2016. Förutsatt att modellen inkluderar kontrollvariabler för månad-, veckodag och släpande avkastning, respektive om den förklarande variabeln definieras som förändring i väder från morgon till morgon, kan studiens resultat utpeka en statistiskt signifikant vädereffekt. Resterande fyra modeller som testas kan dock inte påvisa en statistiskt signifikant vädereffekt, vilket problematiserar påståenden om att vädereffekten existerar på Stockholmsbörsen. Resultatet i studien väcker frågor angående tidigare studiers val av modeller och tolkningar av deras resultat.

Uppsatsen studerar förvärv, mer specifikt serieförvärv, och utreder huruvida användandet av förvärv som tillväxtstrategi är ett vinnande koncept. Frågeställningen lyder: Är serieförvärv en vinnande strategi för stora, svenska bolag med ändamålet att skapa värde på aktiemarknaden? och studien fokuserar på bolagen som befinner sig på Stockholmsbörsens Large Cap-segment. Bolagens avkastning samt antal förvärv de genomfört under åren 2010-2019 är i fokus och analyseras med tidigare och vidareutvecklade teorier från främst Laamanen & Keil (2008) samt Chatterjee (2009). Bolagen delades upp i fyra grupper baserat på antal genomförda förvärv. Resultatet tyder på att serieförvärv är en framgångsrik strategi, men det talar även för att positiv aktieavkastning kan uppnås utan att förvärva. Studiens resultat indikerar att de bolag som ägnar sig åt förvärv mindre frekvent, 4-9 förvärv under en tioårsperiod, är de som presterar sämst. De mindre frekventa förvärvarna är också den enda gruppen som presterat sämre än Large Cap i helhet under samma tidsperiod. Uppsatsen bidrar därmed till att styrka tidigare forskning kring erfarenhet relaterat till förvärv samt ger insikt i hur frekvens av förvärv påverkar ett företags totala aktieavkastning.

Uppsatsen undersöker huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag som noterats av riskkapitalbolag, samt huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag som noterats av dess grundare. Vidare undersöker även uppsatsen huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag där olika typer av ankarinvesterare åtagit sig att teckna aktier i samband med en IPO. Uppsatsen har angripit frågeställningarna via ett kvantitativt tillvägagångsätt där data över ägarstrukturer före IPO:n, insynsägande samt ankarinvesterares teckningsåtaganden insamlats från respektive bolags prospekt. Bolagen som ingår i datamaterialet har avgränsats till bolag som genomfört en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1 januari 2018 till 31 december 2022. Uppsatsens resultat antyder att bolag som börsnoterats av riskkapitalbolag genererar lägre avkastning än marknadsportföljen. Vidare redovisar uppsatsen att bolag som noterats av dess grundare genererar högre avkastning än marknadsportföljen, samt att det inte verkar finnas ett samband mellan antalet ankarinvesterare och aktiens avkastning.

Uppsatsen undersöker hur Joel Greenblatts investeringstrategi The Magic Formula presterat på Stockholmsbörsen mellan mars 1993 och mars 2013. Formeln presenteras i Greenblatts bok "The Little Book that Beats the Market" från 2006 och sorterar ut de aktier som har bäst kombinerad ranking av två nyckeltal; Direktavkastning och Avkastning på Kapital. Aktierna bildar en portfölj, vars utveckling jämförs med index. Resultatet av undersökningen visar att The Magic Formula slår index på Stockholmsbörsen och har en högre riskjusterad avkastning. Slutsatsen blir således att Greenblatts investeringstrategi är effektiv på Stockholmsbörsen.

Recent research has highlighted the puzzling phenomenon of overnight stock returns vastly outperforming day returns. The anomaly has been fairly well documented but the underlying factors are still debated. This paper explores earnings announcements on the Nasdaq Stockholm stock exchange and the announcements effects on the overnight returns for individual stocks. Data from the stock price index OMXSPI and the OMXS30 constituents provide the empirical basis for our research. We hypothesize that earnings announcements have a positive contribution to overnight returns for individual stocks. Our quantitative regression study supports the hypothesis that the overnight returns are particularly strong during days when earnings reports are announced. These encouraging results provide motivation for extending the research to other markets where the phenomenon has been observed.

Ex-dag är benämningen på dagen när en aktie inte längre handlas med rätt till utdelning. Följaktligen justeras aktiepriset nedåt som en konsekvens av att rätten till utdelning försvinner. Enligt den effektiva marknadshypotesen (Fama, 1970) borde storleken på prisjusteringen och utdelningen återspegla varandra. När aktiepriset sjunker mindre än storleken på utdelningen uppstår en möjlighet till överavkastning, detta fenomen kallas för ex-dagseffekten. I litteraturen råder konsensus om att ex-dagseffekten är förekommande både i Sverige såväl som internationellt, däremot ges olika svar på vad som bäst förklarar orsakerna bakom fenomenet. I denna studie undersöks förekomsten av ex-dagseffekten mellan 2018–2022 genom att implementera och bygga vidare på Elton och Grubers (1970) metodologi. Vidare utvecklas redan existerande förklaringsmodeller genom att beakta free float som en potentiellt signifikant variabel. Vi resonerar att andelen fritt omsättningsbara aktier, free float, bär relevans i ett ex-dagssammanhang eftersom måttet påverkar bland annat likviditet och handelsaktivitet samt ger en indikation om ägarstrukturen. För att studera sambandet mellan free float och ex-dagseffekten genomförs en regressionsanalys med kontrollvariabler. Studiens resultat visar att det förekommer en signifikant ex-dagseffekt under mätperioden, i genomsnitt justeras aktiepriserna motsvarande 77,3% av utdelningen. Däremot ges inget signifikant stöd för det hypotiserade sambandet mellan ex-dagseffekt och free float, datan från regressionen visar att endast en liten del av variationen i ex-dagseffekt kan förklaras utifrån andel free float.

Undersökningen studerar hur vd-totalersättning har utvecklats i jämförelse mot övriga befattningshavares totalersättning, samt företagets prestation under perioden 2018–2021 för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under denna period drabbades världen av en pandemi som fick stora konsekvenser på näringslivet och samhället i stort. Det är inte ännu klarlagt vilken effekt denna pandemi fick på totalersättningar för vd och övriga befattningshavare. Därav undersöks totalersättningen till dessa grupper i studien. Företagets prestation mäts i form av avkastning på eget kapital samt totalavkastning. Utifrån den teoretiska referensramen formuleras en analysmodell som utgår från agentteorin samt två hypoteser om företagens prestation respektive covid-19:s påverkan på totalersättningar till vd och övriga befattningshavare. Hypoteserna testas med hjälp av OLS-regressioner. Resultatet visar ett negativt samband mellan totalersättning och avkastning på eget kapital för de första två åren som studien undersöker. Gällande de sista två åren ses inget statistiskt signifikant samband mellan totalersättning och avkastning på eget kapital respektive totalavkastning. Det negativa sambandet mellan totalersättningen till både vd och övriga befattningshavare samt avkastning på eget kapital är även statistiskt signifikant över en längre tidsperiod. Förhållandet mellan totalersättningen och totalavkastning är däremot svagt. Det konstateras att covid-19 inte hade någon negativ effekt på de två gruppernas totalersättningar och att pay-performance-känsligheten var låg under den undersökta perioden.