Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer. Dessa teorier har därefter kopplats ihop med empirikapitlet och utmynnade således i en analys. Författarna har i denna studie kommit fram till att stora svenska företag har svårt att genom fusion eller förvärv stärka konkurrenspositionen för att kunna växa i Europa och övriga världen. Detta grundar sig i att svenska företag och EU-kommissionen definierar de relevanta produkt- samt geografiska marknaderna på olika sätt, vilket lett till att svenska företag samt EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter skiljer sig åt. Svenska företag menar att det fortfarande skulle finnas substitut, rivalitet, förhandlingsstyrka hos köparna samt möjlighet till inträde på marknaden för övriga konkurrenter, medan EU- kommissionen hävdar motsatsen. Vidare gör företag gällande att de agerar som marknadsföljare på de marknader där målet är att utöka verksamheten. EU-kommission å andra sidan ser till graden av dominans på de marknader där företagen tillsammans skulle bli alldeles för starka, vilket leder fram till positionen som marknadsledare. Företag upplever inte att de genom fusionen skapar en marknadsstruktur där de får en monopolistisk situation. EU-kommissionen hävdar dock att denna form av fusion skulle leda till en så pass dominerande ställning att marknadsmakt och prisdiskriminering skulle kunna tillämpas. Kontentan av detta resonemang är att EU i nuläget inte är en öppen marknad med länder utan gränser och fri rörlighet för varor och kapital i fusionssammanhang. Det enda alternativet som finns för stora svenska företag idag är att gå samman med företag i Europa eller övriga världen.

<p>Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer. Dessa teorier har därefter kopplats ihop med empirikapitlet och utmynnade således i en analys. Författarna har i denna studie kommit fram till att stora svenska företag har svårt att genom fusion eller förvärv stärka konkurrenspositionen för att kunna växa i Europa och övriga världen. Detta grundar sig i att svenska företag och EU-kommissionen definierar de relevanta produkt- samt geografiska marknaderna på olika sätt, vilket lett till att svenska företag samt EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter skiljer sig åt. Svenska företag menar att det fortfarande skulle finnas substitut, rivalitet, förhandlingsstyrka hos köparna samt möjlighet till inträde på marknaden för övriga konkurrenter, medan EU- kommissionen hävdar motsatsen. Vidare gör företag gällande att de agerar som marknadsföljare på de marknader där målet är att utöka verksamheten. EU-kommission å andra sidan ser till graden av dominans på de marknader där företagen tillsammans skulle bli alldeles för starka, vilket leder fram till positionen som marknadsledare. Företag upplever inte att de genom fusionen skapar en marknadsstruktur där de får en monopolistisk situation. EU-kommissionen hävdar dock att denna form av fusion skulle leda till en så pass dominerande ställning att marknadsmakt och prisdiskriminering skulle kunna tillämpas. Kontentan av detta resonemang är att EU i nuläget inte är en öppen marknad med länder utan gränser och fri rörlighet för varor och kapital i fusionssammanhang. Det enda alternativet som finns för stora svenska företag idag är att gå samman med företag i Europa eller övriga världen.</p>