Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartiklar och av undervisande lektorer på socionomprogrammen. Inom socionomprogrammen diskuterades det även bland elever om hur pass förberedda de kände sig inför det kommande yrkeslivet som socionom. Många studenter tycktes förespråka praktiska moment under sin utbildning. Med anledning av studenternas syn på praktiska förberedelser används i studien det teoretiska ramverket Learning by Doing utifrån dess lämplighet att tillämpa praktisk kunskap för att stärka inlärning hos individen. Denna bakgrund ligger till grund för studiens syfte, att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur pass förberedda socionomstudenter under termin sex upper sig vara inför sitt framtida yrkesliv. Utifrån ambitionen att kvantifiera studenternas känslor och bereda tillgång till en större mängd data användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Totalt valde sex universitet att medverka, vilket resulterade i totalt 103 respondenter, vilket har bidragit till studiens resultat. Studiens resultat visade på intressanta fynd. För det första fanns ingen association mellan tidigare erfarenhet och respondenternas känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet. För det andra fanns det en association, likt det teoretiska ramverket och tidigare forskning, mellan studenternas verksamhetsförlagda utbildning och deras förberedelse för det kommande yrkeslivet. För det tredje testades även respondenternas association mellan erhållen kunskap inom myndighetsutövning och professionella samtal, vilket resulterade i att det fanns en association mellan respondenternas kunskap och känslan av förberedelse. Slutligen visade studiens tester rimligtvis på att desto mer kunskap studenterna uppgav sig fått från utbildningen, desto mer förberedda kände de sig. Sammantaget och utifrån studiens resultat föreslås ytterligare praktiska moment inom utbildningen för att stärka socionomstudenters känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet.

Studien syftade till att bidra med (1) generell kunskap till diskursen om högre utbildning genom att undersöka varför studenter väljer att utbilda sig på högre nivå samt (2) fördjupad kunskap om betydelsen av self-efficacy för studenters syn på och upplevelse av högre utbildning. I den kvantitativa forskningsdesignen användes en survey-metod med enkäter (N = 186) för att samla in data. Generell self-efficacy definieras som individens tilltro till sin förmåga att organisera och genomföra handlingar som krävs för att uppnå specifika prestationer. Denna tilltro till den egna förmågan har positiva samband med studieprestationer och beteenden. I arbetslivet är self-efficacy en av de viktigaste personliga resurserna och uppmärksammas alltmer inom utbildning. Utöver generell self-efficacy undersöks tilltron till den egna förmågan ur domänspeficka dimensioner. Inom utbildning specificeras tilltron till akademisk self-efficacy och är instrumentell och uppgiftsfokuserad. Det handlar inte om tilltron till generella färdigheter som problemlösningsförmåga utan snarare om att hantera specifika uppgifter i en akademisk kontext. Resultaten från deskriptiva analyser visar att anställningsbarhet verkar vara det starkaste motivet till studenternas inträde i högre utbildning. Därefter kommer motiv som kan liknas vid bildning – enligt det Humboldtska idealet. Dessutom tenderar akademisk self-efficacy att öka över tid efter antal lästa terminer medan liknande samband inte observeras för generell self-efficacy. Att generell self-efficacy var betydande vid förklaring av variansen i akademisk self-efficacy stämmer överens med tidigare forskning. Det verkar som om ett neoliberalt marknadsideal har påverkat enskilda studenter och deras motiv för att söka sig till högre utbildning. Kompetensen som studenterna utvecklar under studietiden tenderar att i hög grad vara uppgiftsfokuserad. Med tanke på den låga genomströmningen i svensk högre utbildning och self-efficacy teorins positiva samband med studieprestationer skulle svenska lärosäten gynnas av att främja både generell och akademisk self-efficacy hos sina studenter.

For a long time, inclusion or inclusive education (IE) has been high on the agenda both internationally and in Sweden, not least since the signing of the Salamanca Declaration in 1994 and the ratification of the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities in 2006. These call for inclusion to be the norm and are guided by the principle that all pupils, regardless of needs, feel that their social, emotional and academic needs are being met. Since the introduction of Lgr11 (2011), the most recent Swedish curriculum, special educational needs (SEN) should be seen as arising out of educational environments and methods that are not adapted enough to be accessible to a wide diversity of pupils. Despite a significant body of research into inclusive education, several researchers raised that few studies focused on the pupil perspective, few were collaborative and few focused on all pupils, that is to say, their focus lies only on pupils with SEN. Arguably, selecting certain groups to investigate goes against the ethos of inclusion and risks missing information from pupils experiencing difficulties that are not yet identified.  When considering factors impacting feelings of inclusion, many studies have raised the importance of socio-emotional functioning alongside academic self-concept. This collaborative study looks at how included pupils in a free school in Stockholm feel, with a focus on whether there is a difference between the pupils’ perception of inclusion depending on whether they have self-reported SEN or not, what grade they are in and their gender. This is measured using a new instrument, the ‘Perception of Inclusion Questionnaire (PIQ) - student version’, which is also being validated as a tool for measuring inclusion in Sweden. Results indicate clearly that pupils with SEN feel significantly less included than their typically-developing peers across all three scales, emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept. In addition, grade has an impact, with pupils in Grade 8 having lower feelings of emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept than in Grade 5. This difference was apparent for all pupils but the effect was greater in pupils with SEN. Gender returned insignificant results on all three scales. Another interesting result is that more pupils self-report actual or suspected SEN than the school reports, indicating that there are a number of pupils with difficulties who would be overlooked in studies that do not include all pupils. The Swedish version of the PIQ for Students has been validated.

The purpose of this study is to examine the historical consciousness and the use of history among pupils in 6th grade, in Swedish elementary school. To do this, the aim is to answer the following questions: Which types of history use are to be found among 6th graders, and how are these expressed? What historical consciousness/historical thinking do 6th graders display, and how is this expressed? What interest do 6th graders have in history? The method used in this study is a survey, which has been answered anonymously by 60 pupils in four different classes, from four different elementary schools, and in four different Swedish suburbs. The final analysis is based on theories on historical thinking/historical consciousness, uses of history, and history cultures, described by important historians, such as Rüsen, Ammert, and Karlsson. The study has led to the conclusion that, although a large majority of the pupils say that they are interested in history and think it is relevant, very few of them can mention uses of history outside the school context. The answers do not reveal a notably developed historical consciousness, even though there are signs expressing historical consciousness to a limited extent. One of the main characteristics of historical consciousness among the pupils is their use of concepts for historical change, such as development and consequence.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94. / The purpose of my paper is to investigate how some pupils in the comprehensive school look upon student influence and their own possibilities to have any influence at school, and how this possibility takes shape. With the aid of qualitative interviews with eight 6th graders from two different classes at a comprehensive school in Sweden I have investigated how the pupils view the matter of student influence. The results show that they expect to have very limited influence at school. My conclusion is that they do not have the amount of influence they are entitled to according to Skollagen, and Lpo 94.

Bakgrund Enligt lärare för en högskoleutbildning för en generell examen finns ett upplevt återkommande problem med att studenter som läser ett treårigt kandidatprogram inte förstår hur kurser hänger ihop med varandra och att kurser kan vara behörighetsgivande. Hur ser egentligen problemet ut ur studenters perspektiv? Kan det som lärare beskriver bekräftas av studenter? Hur ser de på sin programtid, hur tar de till sig information om sina studier och hur skulle de vilja få den informationen? Syfte Syftet med forskningsstudien är att bidra med kunskap om vilken typ av information studenter vid en högskoleutbildning behöver under sin programtid. Studiens två frågeställningar är: Vilken information behöver studenter för att de ska förstå sin egen programtid? Hur kan lärosäten utforma information för att stödja studenters förståelse för sin egen tid vid programmet? Metod Metoderna för insamlande av empiri var enkät, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. De tre årskurserna på Informationsdesignprogrammet vid Högskolan Dalarna tillsammans med dokument som studiehandledningar, kursplaner, utbildningsplan och informationssidorna som finns tillgängliga för studenterna, har utgjort empirin för studien. Totalt utfördes sju intervjuer med studenter från dessa årskurser. Resultat Studien identifierade två huvudsakliga teman i relation till hur studenterna uppfattade programmet, ”Kontext/Identitet” och ”Förståelse/Relevans”. Återkommande uttryck för oförståelse av hur programmets innehåll hänger samman och en osäkerhet kring dess slutmål. Slutsatser Studenter behöver att utbildningens innehåll kopplas till programmets slutmål och mot kommande arbetsliv. Programmet upplevs som väldigt brett och svårt att greppa och att vissa kurser behöver en tydligare relevans för att öka förståelsen, engagemanget och motivationen. Studiehandledningen är ett centralt dokument som borde delvis standardiseras och innehålla specifik information. En interaktiv lösning över programmet med filtreringsfunktion behövs. / Background According to teachers for a higher education for a general degree, there is a perceived recurring problem that students who study a three-year bachelor's program do not understand how courses are connected to each other and that courses can be qualifying. What does the problem really look like from a student's perspective? Can what teachers describe be confirmed by students? How do they view their program time, how do they absorb information about their studies and how would they like to receive that information? Aim The purpose of the research study is to contribute knowledge about the type of information students in a higher education program need during their program time. The study's two questions are: What information do students need in order to understand their own program time? How can higher education institutions design information to support students' understanding of their own time in the program? Method The methods for collecting empirical data were questionnaires, semi-structured interviews and document analysis. The three years of the Information Designprogram at Dalarna University, together with documents such as study guides, syllabi, study plan and the information pages that are available to the students, have formed the empirical basis for the study. A total of seven interviews were conducted with students from these year groups. Results The study identified two main themes in relation to how students perceived the program, "Context / Identity" and"Understanding / Relevance". Recurring expressions of misunderstanding of how the content of the program is connected and an uncertainty about its end goal. Conclusion Students need the content of the education to be linked to the final goals of the program and to future working life.The program is perceived as very broad and difficult to grasp and that some courses need a clearer relevance to increase understanding, commitment and motivation. The study guide is a central document that should be partially standardized and contain specific information. An interactive solution over the program with filtering function is needed.

Gruppdynamik, självkänsla, motivation och läslust är några av de grundstenar sompositiva upplevelser av andraspråksinlärning bygger på (Gass & Selinker, 2008)(Löthagen & Staff, 2009). Min intention är att undersöka huruvida pedagogiskt dramaintegrerat i svenska som andraspråksundervisningen, kan användas som verktyg för attuppnå dessa förutsättningar. Denna studie är empirisk, där eleverna i en klass somstuderar svenska som andraspråk på grundnivå, delkurs 2 (3) inom komvux, under enperiod på tio veckor haft dramaundervisning en gång i veckan. Resultatet utgår fråndessa elevers upplevelser av denna period med pedagogiskt drama integrerat i svenskasom andraspråksundervisningen. Följaktligen är detta en kvalitativ, fenomenologiskstudie av andraspråkselevers upplevelser av denna erfarenhet. För datainsamlinganvändes ljudinspelningar av intervjuer i fokusgrupper som sedan transkriberades ochanalyserades. Resultatet av denna studie visar att drama kan utgöra ett verktyg för attfördjupa elevernas förståelse av litteraturundervisningen inom ramen för svenska somandraspråk på vuxenutbildningen. Vidare framläggs att pedagogiskt drama har enpositiv inverkan på samspelet i elevgruppen samt att pedagogiskt drama medför atteleverna upplever arbetet med skönlitteratur mer lustfyllt. / Group dynamics, self-esteem, motivation and a love of reading are some of thecornerstones on which positive experiences of second language learning are built (Gass& Selinker, 2008) (Löthagen & Staff, 2009). My intention is to investigate whethereducational drama integrated into Swedish as a second language teaching can be used asa tool to achieve these conditions. This study is empirical, where the students in a classstudying Swedish as a second language at primary level, part course 2 (3) withinkomvux, had drama lessons once a week for a period of ten weeks. The results arebased on these students' experiences of this period with pedagogical drama integratedinto Swedish as a second language teaching. Consequently, this is a qualitative,phenomenological study of second language learners' experiences of this experience.For data collection, audio recordings of interviews in focus groups were used, whichwere then transcribed and analyzed. The results of this study show that drama can be atool for deepening students' understanding of literature teaching within the frameworkof Swedish as a second language in adult education. Furthermore, it is presented thateducational drama has a positive impact on the interaction in the student group and thateducational drama means that the students experience the work with fiction more joyfully.

Contexte. Depuis dix ans, en France comme au Québec, le nombre d’adolescents présentant un trouble du spectre de l’autisme sans déficience intellectuelle [TSA SDI] en milieu secondaire ordinaire s’est considérablement accru. Alors que les études internationales et les plans d’action gouvernementaux soulignent la nécessité d’impliquer directement ces jeunes dans les protocoles de recherche, leur parole est très rarement prise en compte dans le milieu francophone. Or, leur appréhension du monde singulière et leurs difficultés de compréhension sociale peuvent constituer des obstacles à leur épanouissement social et scolaire, particulièrement à l’adolescence. Objectif général. Ancré dans une approche écologique où les participants sont reconnus comme experts et coproducteurs de la connaissance, ce travail a pour objectif de comprendre leur vécu de l’inclusion scolaire au secondaire. Méthodologie. 26 adolescents avec TSA (de 13 à 17 ans) et leurs parents ont collaboré à cette recherche, en France (n=17) et au Québec (n=9). Tous ont participé à un entretien semi-dirigé et complété des questionnaires (Échelle des qualités des relations amicale (EQRA) et Profil des perceptions de soi à l’adolescence (PPSA) pour les jeunes ; Questionnaire des forces et difficultés (SDQ) et fiche signalétique pour les parents). Résultats. Analyse des questionnaires. L’analyse par regroupements hiérarchiques a mis en évidence trois profils de représentations amicales (EQRA) se distinguant principalement au niveau de la camaraderie et de l’aide reçue par l’ami. Concernant la perception de soi (PPSA), ce sont majoritairement les dimensions sociale, amicale et corporelle qui différencient les 4 profils d’adolescents. De plus, la présence d’une aide humaine en classe et les accompagnements visant l’amélioration des compétences sociales (séances de groupe ou individuelles) apparaissent corrélés aux représentations de soi et des relations amicales. Malgré des scores d’impact et de fardeau parental jugés modérés à élevés, l’analyse des 4 profils parentaux (SDQ) montre que les comportements prosociaux du jeune, le fait pour la mère de travailler à temps plein et le fait d’avoir soi-même un diagnostic de TSA sont corrélés à des représentations parentales plus satisfaisantes. Analyse thématique des entretiens avec les adolescents. La gestion des aspects sensoriels, le comportement jugé immature de leurs pairs et la fatigue liée à charge de travail importante sont identifiés comme les principaux obstacles au bien vécu de l’inclusion. À l’inverse, la participation à un programme d’études internationales, le fait d’être guidé par une passion et la présence d’un ami dans l’établissement sont jugés particulièrement aidants. Bien que fortement dépendante du regard des pairs, leur identité autistique est généralement bien assumée, notamment en dehors du milieu scolaire. Perspectives. Ainsi, la transition des jeunes TSA vers la vie adulte constitue l’un des enjeux majeurs pour les années à venir et doit être anticipée très en amont. Il s’agit de permettre aux adolescents d’acquérir l’autonomie et les compétences nécessaires pour plaider leur propre cause dans l’environnement postsecondaire puis professionnel. Ce travail souligne enfin l’importance d’abandonner l’approche centrée sur les déficits au profit d’une approche capacitante, qui favorise l’empowerment des adolescents et aborde les TSA sous l’angle de la neurodiversité. / Background. In the last years, an increasing number of students diagnosed with high functioning autistic spectrum disorders (HFASD) was able to attend mainstream high schools in both France and Quebec. Despite international studies and governmental recommendations to involve directly youth with HFASD in research, their own perspective is rarely taken into account in francophone research settings. Yet, their singular perception of the world and their difficulties with social understanding can be obstacles for their academic and social fulfillment, especially during adolescence. Objective. Grounded in an ecological approach where participants are acknowledged as experts and knowledge co producers, our work aims at understanding how they cope with mainstream education in high schools. Methods. 26 teenagers with HFASD (13-17) and their parents collaborated in this research, in France (n=17) and in Quebec (n=9). Both youth and parents took part in semi-structured in-depth interviews and completed questionnaires (Adolescents: Friendship Qualities Scale (FQS) and Self-Perception Profile for Adolescents (SPPA); Parents: Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and personal information sheet). Results. Questionnaire analysis. Cluster analysis identified three adolescent profiles for friendship representations, mainly distinguished regarding two dimensions: companionship and help/aid from the friend. Three dimensions (social acceptance, close friends and physical appearance) differentiate self-perception into a 4-group typology (SPPA). Moreover, the presence of a teaching assistant in class and the social skills training support (individual or group sessions) are correlated positive with self and friendship representations. Despite moderate to high scores of impact and parental burden (SDQ), results indicate that satisfying parental representations are positively correlated with adolescent’ prosocial behaviors, full-time job for mothers and diagnosis of ASD in parents. Thematic analysis of teenagers’ interviews. Managing school sensory aspects, perceived immature behaviors from their peers and tiredness resulting from to important workload are identified as the main obstacles for their wellbeing in high school. On the contrary, being included in an intensive or international academic program, being driven by a passion or a clear objective and having a friend in the school environment appear to be important enablers for inclusion success. Although strongly dependent of peers’ representations, the autistic identity is generally well lived and accepted, especially outside of high school. Prospects. Transition from adolescence to adult life will constitute one of the major challenges for youth with HFASD in the next few years and has to be anticipated as soon as possible. This preparation would allow the adolescents to gain autonomy and practical skills to understand their needs and strengths and be able to speak for themselves in a professional environment. Finally, our work highlights the urge for moving from a deficit-led approach to a neurodiversity paradigm, promoting empowerment of individuals and considering ASD as a valuable contribution to human diversity.

Cette thèse reconstruit la participation des jeunes et les articulations culturelles des jeunes dans les écoles ouest-allemandes à travers une collection de plus de 7 500 journaux scolaires archivés à la Bibliothek für Bildungsgeschichtliche Forschung (BBF) de Berlin. Afin d'aider à façonner la communauté scolaire et d'apprendre à agir de manière démocratique, les journaux scolaires ont été introduits après 1945 par les Alliés en collaboration avec le conseil des élèves, en particulier dans les écoles secondaires. Ce faisant, certaines préformes réussies du passé ont été poursuivies. Pour la première fois, cet ouvrage retrace l'évolution des journaux scolaires dans la première moitié du XXe siècle, puis se concentre sur les développements des années 1950 et 1960. A partir du milieu des années 1950, les rédacteurs en chef des journaux de l'école ont revendiqué avec succès leur indépendance vis-à-vis du conseil des élèves, dont les possibilités de codécision ont été désillusionnées à un stade précoce. Contrairement au conseil des élèves, les journaux scolaires ont témoigné de possibilités de co-design et d'articulation à établir nettement moins problématiques et plus fructueuses et ont ainsi contribué au développement de cultures scolaires plus fortement influencées par la libéralisation et la participation. Il est présenté dans le présent document pour les thèmes de formation au cours de la période couverte : en vue (1) de la discussion sur la technologie et les développements scientifiques et techniques pendant la Guerre froide, (2) de l'occupation avec les Etats-Unis et son influence culturelle, et (3) des confrontations avec les développements culturels des jeunes. L'ouverture croissante de l'école aux expressions culturelles des jeunes est examinée tant au niveau de la thématisation que sur le plan matériel sous la forme d'une analyse des artefacts. A cet effet, la communication symbolique sur les pages de titre des journaux scolaires sera analysée. Les efforts productifs présentés pour la liberté d'opinion dans les écoles illustrent également l'importance des journaux étudiants pour la relation enseignant-élève et le développement de structures participatives dans les écoles. Les travaux confirment la pertinence des journaux scolaires pour la reconstruction des cultures des jeunes ou des cultures des pairs dans les écoles et en tant que source productive pour les jeunes et la recherche scolaire. Les journaux scolaires sont également un phénomène international et transnational. Pour des recherches plus approfondies, ce document fournit un premier rapport de recherche complet pour l'Europe occidentale ainsi qu'une présentation pour la RDA et les Etats-Unis. / Die Arbeit rekonstruiert jugendliche Mitgestaltung und jugendkulturelle Artikulationen in westdeutschen Schulen entlang eines umfassenden Bestandes an Schülerzeitungen. Zur Mitgestaltung der Schulgemeinschaft und zum Erlernen demokratischer Handlungsweisen wurden Schülerzeitungen von den Alliierten zusammen mit der Schülermitverantwortung (SMV) insbesondere an Gymnasien eingeführt. Erstmals wird hier auch die Entwicklung der Schülerzeitungen in der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts nachgezeichnet. Schülerzeitungen zeugten gegenüber der Schülermitverantwortung (SMV) von deutlich unproblematischer und erfolgreicher zu etablierenden Mitgestaltungs- und Artikulationsmöglichkeiten und trugen zur Entwicklung von stärker durch Liberalisierung und Partizipation geprägte Schulkulturen bei. Dies wird für prägende Themen in der behandelten Zeit dargestellt: mit Blick auf (1) die Diskussion von Technik und naturwissenschaftlich-technischen Entwicklungen während des Kalten Krieges, (2) auf die Beschäftigung mit den USA und ihrem kulturellen Einfluss sowie (3) auf die Auseinandersetzungen mit jugendkulturellen Entwicklungen. Die zunehmende Öffnung der Schule für jugendkulturelle Ausdrucksweisen wird sowohl thematisch als auch auf materieller Ebene untersucht. Dazu wird u. a. die symbolische Kommunikation auf Titelblättern von Schülerzeitungen analysiert. Die dargestellten produktiven Bemühungen um Meinungsfreiheit in der Schule verdeutlichen auch die Bedeutung von Schülerzeitungen für das Lehrer-Schüler-Verhältnis. Die Arbeit bekräftigt die Relevanz von Schülerzeitungen für die Rekonstruktion von Jugendkulturen bzw. peer cultures im schulischen Raum sowie als ertragreiche Quelle für die Jugend- und Schulforschung. Schülerzeitungen sind darüber hinaus ein internationales und auch transnationales Phänomen. Für weitere Forschungen wird daher zudem ein erster umfassender Forschungsbericht zu Schülerzeitungen in Westeuropa, in der DDR und in den USA gegeben. / This doctoral thesis reconstructs youth participation and youth-cultural articulations at West German secondary schools. After 1945, the Allies introduced student newspapers along with student councils in order to foster the acquisition of democratic behaviors and codetermination of the school community. This project first offers a thorough documentation of the development of student newspapers in the first half of the 20th century, and then focuses on their development in the 1950s and 1960s. By the mid-1950s, the editors of the student newspapers had claimed independence vis-a-vis student councils. Student newspapers, meanwhile, bespoke far less problematic, and more successful, potentials for participation and youth-cultural articulation. They thereby contributed to school cultures more strongly influenced by liberalization and participation. The following defining themes from the era are presented in these articles: (1) the discussion of technology and natural science/technical developments during the cold war, (2) engagement with the USA and its cultural influence, and (3) involvement with youth-cultural developments. The increasing opening of schools for youth-cultural forms of expression is examined on both thematic and material levels. In addition, newspaper elements such as the symbolic communication in title pages will be analyzed. The productive efforts toward freedom of opinion in schools show the importance of school newspapers in terms of the teacher-student relationship and the development of participatory structures in schools. This project underlines the relevance of school newspapers for the reconstruction of youth cultures and peer cultures in schools in addition to being sources for youth research and school research. Moreover, school newspapers are an international and transnational phenomenon. Areas for further research are indicated in a literature review for Western Europe a consideration of the GDR and the USA.