Syftet med denna uppsats var att analysera policys och handlingsplaner angående brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete från Örebro kommun och Västerås stad för att sedan se hur dessa dokument liknar varandra samt skiljer sig åt. Uppsatsen ska även redovisa vilken utsträckning som samverkan påverkar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Bakgrunden till studien redovisar de nationella förändringar som har skett i Sverige angående polismyndigheten samt det brottsförebyggande arbetet. Studiens empiri alltså de offentliga dokumenten är inhämtad via kommunernas egna hemsidor. Både internationell samt nationell forskning har använts som underlag för denna studie. Teoretiska perspektiv om samverkan har använts som teoretiskt underlag för denna studie vilket är grunden för diskussionen i denna uppsats. Då har teorier om tvärsektoriell samverkan och samverkan mellan kommuner och myndigheter nyttjats. Analysverktyget som har använts är Carol Bacchis WPR-ansats som användes för att analysera policydokumenten och handlingsplanerna. I denna studie så avgränsas ansatsen till tre frågor som är mest relevanta till just denna analys. Slutsatser i denna studie visar att samverkan och ett kunskapsbaserat arbete är de centrala verktygen för ett fungerande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Slutsatser visar även att det finns få lokala skillnader mellan dessa kommuner vilket kan bero på nationella riktlinjer. Det krävs dock ett ännu effektivare arbete och en bättre resursfördelning då det finns stora brister i det lokala brottsförebyggande arbetet. En mer effektiv interkommunalsamverkan kan vara lösningen på de problem som representeras i materialet.

This essay is a quantitative study of Swedish municipal labour market policy. The essay uses methods and theoretical constructs from evaluation theory in general and policy evaluation I particular to assess whether the labour market policies and priorities of Swedish municipalities are effective in increasing labour market participation and decreasing dependency on social security handouts. The material used is statistic variables from all or most of Sweden municipalities relating to the costs, organisation, and prioritized methods of their respective labour market departments as well as results indicators in the form of statistics on employment, dependency on social welfare and entrance into the labour market.  The correlations between these variables are calculated using the IBM SPSS statistics programme, which provides the essay with several statistically significant as well as statistically insignificant correlations. The statistically significant findings of the essay and thereby its overall results suggest that investments in adult education, lowered taxes, a competitive business climate, allowing private adult education providers, a focus on matching those unemployed towards the labour market, practise working in the private sector, active job-application initiatives and guidance counselling are the key pieces of municipal labour market policy. Combined with an organisation of the labour market units of the municipalities together with its units for financial aid and integration of immigrants, these policies and priorities seem to generally amount to a better situation on the local labour market.

Fallskärmsfällning av trupp har nyttjats sedan början av 1930-talet. Under andra världskrigettog utvecklingen fart ochdet ingårsedan dess som en naturlig del i de flesta länders militärastyrkor. I Sverigeförekommer förmåganendastvidnågra få enheter med främstunderrättelseuppgifter. De flesta andra länder har det på större bredd.Syftet med vår forskning är att undersöka om breddad fallskärmsförmåga inomFörsvarsmakten kan leda till ett bättre resursutnyttjande av Försvarsmaktensförbandmotdenframtida utvecklingen.Vi ville ävenundersöka om cheferhar möjlighet attagerautanförboxen och att det kan leda till en bättre hushållning med resurser mot angivna mål.Med en hermeneutisk ansats har vigenomfört en kvalitativ forskning genom intervjuer,faktainhämtning kopplat till utbildningsamt studier av militärhistorien.Fördelarna med fallskärmsförmåga på fler förband kan vara att snabbare kunna förflytta demlängre. Flera förband borde kunna innehaförmågan, kraven är inget hinder. Förmågan bidrarsannolikt till ökad förbandsanda och ger därmed attraktionskraft. Det som idag hindrar enbreddning av fallskärmsfällning är troligen att man inte tänkt tanken, analyserat det djupareeller sett möjligheterna.Vi anser att fallskärmsförmåga i dess enklaste form kan leda till att förband kan lösa fleruppgifter och på alternativa sätt. Det kan vara ett sätt för Försvarsmakten att effektivisera sinafå resurser. Vår rekommendation är att Försvarsmakten genomför en analys av möjligheternaattge några fler förband fallskärmsförmåga.

Public organizations can collaborate, cooperate or coordinate efforts to reach politically set goals. For the Migration Agency and higher education institutions such as universities, cooperation is required to manage the process when an international student from a third country has chosen to study in Sweden at a Swedish university. The purpose of the essay was to investigate the complex phenomena that different public organizations can face when anorganizing process takes place. The essay is a study in what is described as ”Government” in which the cooperation between authorities is central. The essay's methodology is based on aqualitative study with social constructivism as an analysis tool in the understanding of how organizations are constructed. The qualitative study consisted of seven semi-structured interviews with staff from the Swedish Migration Agency and Universities. These individuals have been able to highlight the different institutional logics that delimit and unite activities. The theoretical ground is based on new institutional theory with a starting point in institutional logics and boundaries. The institutional logics of bureaucratic logic, political logic and market-oriented logic have resulted in finding answers to the fact that there are two dominant parts that becomes visible in the collaboration between the Swedish Migration Agency and universities, where international students are the organizational field. The study has shown that there is: a) the control mechanism at the Swedish Migration Agency and b) the global university. What has been demonstrated is that the control mechanism at the Swedish Migration Agency has a clear bureaucratic logic with influence from a political logic. The global university can be seen as a hybrid organization where the bureaucratic logic is visible with the influence from the political logic. What separates the control mechanism at the Migration Agency and the educational institutions is that, in addition to a bureaucratic logic with influence from a political logic, the educational institutions also show tendencies towards a market-oriented logic. The market-oriented logic contains features of New Public Management with competition and efficiency. The result is that Swedish universities can thus be described as hybrid organizations in their work with international students and the migration process. / Offentliga organisationer kan samverka, samarbeta eller samordna insatser för att nå politiskt uppställda mål. För Migrationsverket och lärosäten krävs samarbete för att hantera processen när en internationell student från tredje land har valt att studera i Sverige vid ett svenskt statligt lärosäte. Syftet med uppsatsen var att undersöka de komplexa företeelser som olika offentliga organisationer kan mötas inför när en organiseringsprocess sker. Uppsatsen är en studie i det som beskrivs som centralstyrning där samverkan mellan myndigheter är det centrala. Uppsatsens metodik bygger på en kvalitativ studie med socialkonstruktivismen som analysverktyg i förståelsen för hur organisationer konstrueras. Den kvalitativa studien har bestått av sju stycken semi-strukturerade intervjuer med personal från Migrationsverket och lärosäten. Dessa personer har kunnat belysa de olika institutionella logikerna som avgränsar och förenar aktiviteter. Den teoretiska grunden bygger på nyinstitutionell teori med avstamp iinstitutionella logiker och gränser. De institutionella logikerna byråkratisk logik, politisk logik och marknadsorienterad logik har medfört att finna svar på att det finns två dominerande delar som blir synliga i samarbetet mellan Migrationsverket och lärosäten där internationella studenter är det organisatoriska fältet. Studien har visat på att det finns a) Kontrollmekanismen hos Migrationsverket och b) Det globala universitetet. Det som påvisats är att kontrollmekanismen hos Migrationsverket har en tydlig byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik. Det globala universitetet kan ses som en hybridorganisation där den byråkratiska logiken är synlig med påverkan från den politiska logiken. Det som skiljer kontrollmekanismen hos Migrationsverket och lärosäten åt är att lärosäten förutom en byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik, även visar tendenser på en marknadsorienterad logik. Den marknadsorienterade logiken innehåller drag från New Public Management där konkurrens och effektivitet finns. Det resulterar i att svenska lärosäten i arbetet med internationella studenter och migrationsprocessen således kan beskrivas som hybridorganisationer.

Vår studie är inspirerad framförallt genom vår utbildning på en sida och tidigare forskningen på den andra, där vi som studenter och framtidens medarbetare i offentlig sektorn försöker belysa den objektiva verkligheten av offentliga verksamheten. Studieresultat är samling av empiriska erfarenhet och subjektiva åsikter bland anställda inom två kommunen där vi lyckades få svar av tjänstemän med olika befattning och på olika andvarsnivåer bl.a. Förvaltningscheferna, verksamhetscheferna, enhetscheferna och olika slag medarbetarna som deltog i intervjuer och genom enkätformulär, men samtidigt vi avstår att blanda våra egna åsikt och funderingar. Studie behandlar olika aspekter som vi bemöter inom dagens offentlig organisering och tillhörande verksamhet, men samtidigt presenterar positiva och negativa detaljer. Vi kommer att skriva om, hur styrning påverkar verksamhet, men samtidigt hur ledning kan skapa motivation, positiv arbetsklimat, förtroende och samverkan inom organisation och i samarbete med andra. Offentlig anställda och deras erfarenhet, synpunkt och idé är centralt för våra studie där vi kommer skapa och belysa mönster mellan teorier, vetenskapliga artiklar och insamlad studiedata. Studien presenterar vardagliga hierarkiska och byråkratisk strukturell ordning, arbetsförhållning, arbetsvillkor, social och professionell förhållningsätt. Offentlig verksamhetsorganisering är komplex och kräver att flera olika faktorer sammankopplas framförallt formell och informell arbetsstruktur som genom styrning, ledning och operativ verksamhet genomför beslut och åtgärd för medborgarnas välfärd.

En historisk översikt visar på att det skett förändringar i det svenska samhället när det kommer till arbetsmarknaden. Kvinnor har kommit att ta en större plats och är överrepresenterade i offentlig sektor, även på chefspositioner. Kvinnliga chefer visar en högre grad av stress än vad männen gör. Kvinnor och män upplever stress olika, där kvinnor stressar både över familjelivet och arbetslivet. Därav skapas ett intresse för att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka upplevelsen av stress. Studiens syfte är att undersöka om kvinnliga chefer i offentlig sektor upplever en högre grad av stress än manliga chefer, samt om faktorerna arbetsmiljö, oavlönat arbete och chefskap påverkar graden upplevelse av stress. Studiens teoretiska referensram presenterar teorier om könsordningen, stress där obetalt arbete ingår, arbetsmiljö och chefskap. Studien är en kvantitativ undersökning där enkäter skickats ut till 170 chefer i offentlig sektor i Sverige. Lika många kvinnor som män och svarsfrekvensen uppkommer till 44 respondenter. Studiens resultat visar att det inte finns några skillnader när det kommer till kvinnliga och manliga chefers upplevelse av stress i offentlig sektor. Det fanns inte heller något samband med faktorn chefskap. Däremot har det visat sig att arbetsmiljön är en bidragande faktor till upplevelsen av stress. Det finns även en liten indikator på att oavlönat arbete påverkar graden av stress. Studiens resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och teorier förutom när det kommer till skillnader mellan kvinnor och män. Studiens slutsats är att chefer i offentlig sektor oavsett kön upplever stress i relation till arbetsmiljö.

I vår uppsats har vi undersökt orsaker till korruption i två specifika fall inom offentlig förvaltning. Dessa benämner vi som "Göteborgsfallet", allmänt känt som "muthärvan i Göteborg" samt "Sigtunafallet" vilket är ett fall mellan Socialdemokraterna och byggbolaget PEAB. Som underlag har vi haft tidningsartiklar och rapporter. Analysen av fallen har skett med hjälp av metodologiska analytiska verktyg. Vidare har vi använt oss av tematiska studier utifrån syfte och frågeställningar. Vi kom fram till att korruption förekom, att institutionella faktorer spelade in och att dessa möjligen förstärktes genom New Public Management till följd av att förvaltningarnas tidigare starka normer försvagades.  Med två fallstudier kan inga generella slutsatser fattas. Däremot kunde ändå institutionella strukturer förklaras som bidragande faktorer till korruptionen. Allt kan dock inte skyllas på New Public Management. Speciellt utmärkande var en tystnadskultur i Göteborgs-fallet, som gjorde att man inte slog larm eller kanske till och med uppfattade handlingarna som tillåtet. I Sigtuna-fallet fanns det en form av vänskapskultur och en uppfattning om att man ökar effektiviteten. Uppluckringen av regler och normer inom offentliga förvaltningar kan öka incitamenten för korruption. Desto vanligare denna form av mer eller mindre sofistikerad korruption blir, ju större blir acceptansen för det. Till detta kommer att kontrollsystemen i kommunerna inte är utvecklade för en ny verklighet samt att påföljderna är ganska milda.

In this study, a case study is carried out regarding street-level bureaucrats in public sectors. We examine how street-level bureaucrats experience discretion, how they relate to it, use it and whether there are any differences in discretion. Further the perception of it within the profession, if so in what ways. This is then studied from a power perspective, where selected power phenomena are relational and institutional power. The study is conducted with 5 qualified interviews with police officers in external service in the police areas Älvsborg, Skaraborg and Gothenburg (City and South). Through selected theories such as Lipsky's theory of local bureaucrats and Foucault's theory of power perspective, the study captures important perspectives concerning the research area. Together with collected empirical data and selected theories it appears that street-level bureaucrats experience discretion relatively freely, however, in accordance with current regulations within the profession, which can sometimes contribute to them feeling limited. The study presents that street-level bureaucrats influence each other in their use of discretion through social interaction. Generally, they relate equivalently in their use of discretion due to the patterns of behavior within the profession. They perceive, experience and relate in the same way to discretion in general, regardless of police area - though there are differences presented in how street-level bureaucrats experience discretion, depending on the degree of position they hold within the profession, as well as minor internal differences between different police areas.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.

In this thesis, I examine whether there has been an increase in negative campaigning and trait attacks in Sweden, and whether some of the drivers of negative campaigning found in the United States two-party system - that is, the factors that motivate parties or candidates to attack their opponent’s policies or character traits - are active likewise in the Swedish multi-party system. Based on the results of a quantitative content analysis of Swedish parliamentary election manifestos 1970-2022, I conclude that there has been no increase in negative campaigning and trait attacks in Sweden. Furthermore, out of the three well-established drivers of negative campaigning found in the United States’ two-party system, only one (ideology) was found to be active likewise in the Swedish multi-party system. It seems that contextual factors, such as the character traits of the party leaders at the time of the campaign, the social and political environment at the time of the campaign, and the parties’ party cultures in general - indeed challenging factors to operationalize and hence measure - play a large role in influencing the use of negative campaigning, at least in Sweden.