CVD (Chemical Vapour Deposition) is an advanced technique for depositing a coating on a substrate. CVD implies that a solid phase is deposited on a normally heated substrate surface using a reactive, gaseous mixture. The reaction gas mixture must be carefully chosen to prevent homogeneous nucleation in the gas phase. As the solid phase is formed, gaseous by-products are formed and they must be removed from the CVD system. The thermally activated CVD process requires a deposition system which can regulate the total pressure and mass flows of the separate gas components as well as maintain a sufficiently high temperature to initiate a chemical reaction on the substrate surface. In this thesis a new CVD system was constructed to meet these challenges. Initially it will be used to deposit hard, wear resistant coatings but by changing the gases, it is possible to explore other chemical systems. The CVD system functions well up to a deposition temperature of 1100 ºC as long as the CVD processes are thermally activated. Apart from manual operation, a LabView control interface was implemented that can automate process steps by reading recipe files as csv (comma-separated variables). In this way complex coating architectures can be deposited. The aim of this thesis is to give a detailed description of the hardware set-up and of the software developed for it. Provided in this work are also a few examples of W and WN (tungsten nitride) coatings, including a multi-layered structure to show the potential of complex structures. Since the system also contains a titanium precursor, a TiN (titanium nitride) coating is presented to conceptually show the flexibility of the equipment. / CVD är en avancerad teknik för att lägga en tunn film runt ett substrat. CVD innebär att en fast fas bildas på den normalt uppvärmda substratytan från en reaktiv gasblandning. Gasblandningen är väl vald att inte förorsaka homogen kärnbildning i gasfasen. När den fasta fasen bildas så bildas också gasformiga biprodukter som måste pumpas ut ur systemet. Den termiskt aktiverade CVD processen kräver ett system som kan styra total trycket och massflödet av de individuella gaskomponenterna samt hålla en tillräcklig temperatur för att initiera kemiska reaktioner på substratytan. I denna avhandling presenteras ett CVD-system byggt för att möta dessa utmaningar. Initialt kommer systemet att deponera hårda, slittåliga skikt men genom gasbyte byte av gas kan andra materialsystem utforskas. CVD-systemet kan deponera andra typer av filmer upp till en deponeringstemperatur på 1100°C så länge som CVD-processerna är termiskt aktiverade. Utöver manuell styrning har ett styrprogram i LabView implementerats för att medge automatisering av processtegen genom att läsa av receptfiler i csv-format. På det här sättet kan mer komplicerade skiktarkitekturer deponeras. Målet med detta arbete är att ge en detaljerad beskrivning av uppställningen samt mjukvaran som framställts. Ett antal exempel på W- (volfram) och WN-skikt (volframnitrid) presenteras tillsammans med en multiskiktslösning för att visa potentialen för komplicerade strukturer. Eftersom systemet även har tillgång till en titankälla presenteras ett TiN-skikt (titannitrid) för att konceptuellt demonstrera utrustningens flexibilitet.

Abstract The aims with this report are to document the upgrade and development of new software for the distance laboratory at Blekinge Tekniska Högskola. The work has been focused on implementing the identification number in a microcontroller, to read its data from a so called look-up table and to be able to control digital components through a serial bus (SPI). The look-up table is a list of data from which the software reads data for the different types of printed circuit boards in the hardware component of the distance laboratory is in focus. The results of the report are an implemented, upgraded version of the software and all three aims has been accomplished. Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att utveckla och uppgradera en ny mjukvara till distanslaboaratoriet på Blekinge Tekniska Högskola, genom att implementera adressen till en microcontroller, att läsa dess data från en så kallad look-up table, samt att kunna styra digitala komponenter med en seriell buss (SPI). Fokus i programmeringen har legat på look-up table, vilket är en datalista som mjukvaran läser funktionsdata från för de olika korttyperna i matrisen. Resultatet är en implementerad, uppgraderad version av mjukvaran och alla tre målen har gått att genomföra.