The aim of this study is to examine how the political change in the migration policy has changed since the migration crisis in 2015. The premise to analyse this change will be how four political parties in Sweden; the Swedish Social Democratic Party, the Green Party, the Liberals and the Center Party, have expressed their political opinion about migration policy in two different parliamentary debates. The method for this study is a qualitative text analysis and with the help of this method, key concepts have been identified. Additionally, relevant information has been selected from the parliamentary debates and have been included in this study.The results of this study have been analysed by previous research and theories in order to reach a conclusion. The study concludes that the migration policy in Sweden has gone from being generous to being more coarse. Further, it is revealed that the Swedish Democrats entry to the Swedish Parliament was an external stimuli which probably was an underlying factor to the change in migration policy in Sweden.

Allt sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010 har det politiska klimatet tillika det politiska landskapet i Sverige kraftigt påverkats och förändrats. Sverigedemokraterna betraktas av vissa som ett rasistiskt och högerpopulistiskt parti, som lyckats förankrat sig hos arbetarklassen. För varje riksdagsval har stödet för Sverigedemokraterna bland arbetarklassväljarna ökat, vilket resulterat i att arbetarrörelsens ställning i svensk politik försvagats. För arbetarrörelsen som b l a utgörs av Landsorganisationen (LO) och Socialdemokraterna har denna försvagning skapat ett ideologiskt skavsår. Denna uppsats ämnar undersöka LO-förbundens förhållningssätt gentemot det ökade stöd för Sverigedemokraterna som finns bland förbundens medlemmar. För att besvara forskningsfrågan har fem samtalsintervjuer med förtroendevalda representanter från fyra av LO:s förbund genomförts. Resultatet visar att en förklaring till att medlemmar röstar på Sverigedemokraterna beror på att förbunden misslyckats med att berätta för medlemmarna om deras grundläggande värden, ideologi och den svenska modellen. Vidare framkommer att det råder en viss okunskap bland förbundens medlemmar om hur samhället fungerar. För att motverka att stödet för Sverigedemokraterna fortsätter öka är förbundens främsta strategier utbildningsinsatser samt att påvisa att Sverigedemokraternas politik missgynnar LO:s medlemmar. Denna uppsats pekar på hur viktigt det är att ständigt föra diskussioner om värderingar, ideologier och arbetsvillkor för vilken samhällsutveckling vi vill ha.

Den eviga debatten kring public service roll i svensk demokrati har under vintern blossat upp rejält på nytt i och med Sverigedemokraternas utspel om att kalla in bolagens chefer till Kulturutskottet och Linus Bylunds uttalanden om att straffa partiska och osakliga journalister. Denna studie syftar till att utröna vad Sverigedemokraternas vision för public service är och hur den förhåller sig till övriga politiska partier, det förvaltningsrättsliga systemet och normativa teorier om medier. Studien undersöker detta genom en kvalitativ textanalys som inledningsvis fokuserar på Sverigedemokraternas vision av public service för att därefter även gå vidare och undersöka public service ur de tre andra perspektiven i syfte att ta reda ta reda på hur Sverigedemokraternas vision förhåller sig till dessa. Analysen ger för handen att den Sverigedemokratiska visionen – i komprimerat format – handlar om ett public service-bolag som i grunden behövs för att fylla viktiga funktioner i termer av demokrati och samhällsnytta som marknaden inte kan tillhandahålla. Bolaget ska ha ett grundläggande samhällsuppdrag och ett brett kulturuppdrag med storslagna svenska dramaproduktioner. Bolaget ska ha ett högt förtroende bland allmänheten, vara underställd omfattande granskning och bedriva ett extensivt nordiskt samarbete. Till en av de mest intressanta kontrasterna som uppstår kan nämnas hur det hos Sverigedemokraternas ledamot i förvaltningsstiftelsen, Linus Bylund, går att se likheter med det normativa sovjet-kommunistiska perspektivet. Det framgår även att Bylund konsekvent ger uttryck för en mer radikal och kollektivistisk linje jämfört med partiet. Detta är något som väcker stora frågor kring huruvida detta är att anse som en mer oslipad version av partiets syn på public service eller om Bylund driver public service i en egen riktning. / The perpetual debate concerning the role of public service broadcasting in Sweden has once again resurfaced. This time as a result of the Sweden Democrat’s request to summon the directors of the public service companies to the Parliament’s Committee on Cultural Affairs and Linus Bylund’s comments about punishing biased and unobjective journalists. The aim of this study is to examine the Sweden Democrat’s vision for public service broadcasting and how it relates to other political parties, administrative law and normative theory. The study examines this by a qualitative analysis of a wide range of documents including parliamentary bills, broadcasting licenses and academic literature containing normative media theories. The analysis shows that the Sweden Democrat’s vision – in summary – is about a public service company needed for fulfilling important functions in terms of democracy and public welfare that the private market is not capable of providing. The company shall have a basic societal mission and a wide cultural mission with grand productions of Swedish drama. The company shall have high trust among the public, be under comprehensive scrutiny and conduct an extensive Nordic cooperation. One of the most interesting findings when comparing the different perspectives is the similarities between Linus Bylund, who is the Sweden Democrats commissioner in the foundation that owns the public service companies, and the normative Sovjet-communist perspective. It is also apparent that Bylund seems to be constituting a more radical and collectivistic view compared to the party. This raises questions as to whether this is a cruder version of the party’s view or if Bylund is moving Swedish public service broadcasting in a direction of his own.

The purpose of this study is to analyze the Sweden Democrats’ cultural policy by using two high profile cases in two different counties. The questions can be summarized as follows: What types of discourses can be found within the debates on the county- and national level about the Sweden Democrats’ cultural policy in general and their view on the so-called arm’s length principle in particular? What actions are taken in counties with a Sweden Democrats leadership?What type of role does culture politics play as an instrument for different actors? By using critical discourse analysis, I analyze the debates regarding socio-cultural practice, drawing on a perspective of sociological neo-institutionalism. The result of this study shows that there is a cultural- freedom discourse and a democratic discourse hegemony contested by a rightwing populist discourse and a cultural heritage discourse. This hegemony still maintains the arm’s length principle, while the rightwing populist discourse and the cultural heritage discourse challenge it’s meaning. This has led to institutional changes in form of research about the state cultural freedom and the arm’s length principle from the department of culture.

This paper examines the Church of Sweden’s changing approach to same-sex marriage from a queer theoretical and queer theological perspective. A discourse analytical method examines the previous discourse and how it has come to change over time. The analysis takes place among the statements that priests, bishops, and other theologians have expressed in the public debate, the Church’s theological committee and the church meetings that take place every year. The study also addresses the changes and explanations of the new Church Handbook based on a theological statement. The queer theoretical basis is based on Michel Foucault and Judith Butler's foundations for the theory and culminates in two explanatory models. The study's stated aim of investigating the Discourse of the Church of Sweden also lands in how the Swedish Church responds to National Socialist and value conservative forces in society such as the Sweden Democrats.The Church of Sweden’s policy to flag with the rainbow flag and meet homophobic expressions in both the society as in its own ranks.

During the parliamentary elections in Sweden between 2006 and 2018 has the Sweden Democrats success increased enormously. The party went from 2,93% in 2006 to 17,53% in 2018, which is a rapid increase. The aim of this essay is to examine Sweden Democrats and the party’s successes by analyzing existing research within the same topic and if the research explanations for the increased election results have changed over time. A qualitative text analysis will be used in order to explain the Sweden Democrats’ increased election results. The text analysis is a systematized analysis. The essay's analysis is divided in three different time intervals, the first interval is between the years 2010-2013, the second interval is between the years 2014-2017 and the last interval is between the years 2018-2021. In each of these three intervals there will be five different researches that’s going to be analyzed. The analysis of the essay concludes for instance that the Sweden Democrats increased success depends on sociocultural problems, media exposure and the voter’s dissatisfaction with the established parties.

The purpose of this thesis is to investigate the phenomenon of populism in Sweden among the Sweden Democrats and the Left Party, as well as their youth unions young Swedes and young left. The study applies the tool VDP analysis in which it is used as an instrument on the parties and their youth unions to identify ideas that mainly constitute their policy. To define populism, one uses Cas Mudde's definition as well as the four subtypes of populism: Complete populism, Exclucionary populism, Anti-elitist populism and Empty populism. The criteria for the different subtypes are tested with the help of the information from the VDP analyzes in order to apply a subtype and to identify differences between moderators and youth associations. The study shows that the Sweden Democrats' survey criteria for complete populism are similar to their youth union. The Left Party and the Young Left result is in criteria for anti-elitist populism. The study also shows that parties and youth unions do not differ in populist subtypes, but youth unions tend to stand out more in their policies compared to their parent parties. / Studies syfte är att undersöka fenomenet populism i Sverige hos Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, samt deras ungdomsförbund Ungsvenskarna och Ung Vänster. Studien tillämpar verktyget VDP-analys som används som ett instrument på partierna och deras ungdomsförbund för att identifiera de idéer som huvudsakligen utgör deras politik. För att definiera populism använder sig studien av Cas Muddes definition samt de fyra subtyperna tunn-centrerad populism, anti-elitistisk populism, exkluderande populism och fullständig populism. Kriterierna för de olika subtyperna prövas med hjälp av informationen från VDP-analyserna för att dels applicera en subtyp, dels för att identifiera skillnader mellan moderparti och ungdomsförbund. Studien visar att Sverigedemokraterna uppfyller kriterierna för fullständig populism likt deras ungdomsförbund. Vänsterpartiet och Ung Vänster uppfyller kriterierna för anti-elitistisk populism. Studien visar också att partierna och ungdomsförbunden inte skiljer sig i populistisk subtyp men ungdomsförbunden tenderar att sticka ut mer i sin politik jämfört med deras moderpartier.

Following thesis investigates the intertwined relationship between the rise of gang-violenceand right-wing populist parties, more specifically the True Finns and the Sweden Democrats. The purpose of this essay being, how the True Finns and the Sweden Democrats usegang-violence to legitimize xenophobia. Analysis are done by using a CDA-approach, the threedimensional model by Norman Fairclough. Materials used in this discourse analysis are material from the parliament, material from the parties websites and public media prior to the general elections in 2022 and 2023. The theoretical tools for analyses in this thesis rely oncombined theories from previous studies in Trygghet as issue ownership and discourses used by the Swedish Democrats and True Finns to legitimize their ideological standpoints. Through combining the theoretical framework and Fairclough’s threedimensional analysis,the empirical findings were analyzed to find which discourses are used when referring to gang violence to legitimize xenophobia. Main results of the analysis found that the parties use similar discourses when talking about gang violence, related to safety, a promised fullness to come and a feared doomsday to legitimize xenophobia. However there were also some culturally bound differences in how the parties legitimized xenophobia when discussing gangviolence. The main conclusion of the study was that some of the findings matched the theoretical framework, while some did not.

The purpose appears to examine the Swedish Moderate Party and their political development regarding migration politics between 2010 and 2022 with the aim to discover if voting maximization and adjust politics from that view, or if holding on to earlier beliefs exceed. Election manifesto, party programs and post-roll analyzes from the Moderate Party will constitute the material and be analyzed with the help of rational choice and utility maximization through four different political strategy arenas. In the discussion a comparison of the result of the analysis with the migration politics in a party program from 2011 by The Swedish Democrats, which the Moderate Party has lost several voters to in the last couple of years, to see if the migration politics of the Moderate Party has developed closer to The Swedish Democrats standing point.

Senaste decennierna har Sverigedemokraternas (SD) väljarstöd ökat framgångsrikt, inte minst bland personer med utländsk, inklusive utomeuropeisk, bakgrund. SD:s väljare skiljer sig från övriga i valmanskåren med avseende på politiska attityder – förtroende för politiker, institutioner, nationalism, synen på invandring och placering på vänster-högerskalan – och sociala skiljelinjer – utbildningsnivå, inkomst och yrkestillhörighet. Personer med utländsk bakgrund är en växande väljargrupp i Sverige, även som SD-väljare och sympatisörer. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka vad som utmärker SD-sympatisörer från andra partiers sympatisörer inom grupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund med avseende på politiska attityder och socioekonomiska egenskaper. Detta har undersökts genom deskriptiv statistik och regressionsanalyser med data från den nationella SOM-undersökning 2021. Resultaten av bivariata regressionsanalyser visar att SD-sympatisörer med utländsk och utomeuropeisk bakgrund skiljer sig från andra partiers sympatisörer med samma bakgrund avseende graden av förtroende för politiker och myndigheter och ideologisk orientering. De är i högre grad för minskat antal flyktingar och tillhör gruppen arbetare. I multivariat regressionsanalys kvarstår de statistiskt signifikanta sambanden mellan förtroende för myndigheter, ideologisk orientering och yrkestillhörighet för gruppen med utländsk bakgrund. För den utomeuropeiska gruppen var sambanden inte längre signifikanta. Eftersom grupperna är underrepresenterade i forskning och väldigt heterogena behövs studier med tydligare differentiering i framtiden.