Studien avhandlar civil-militära relationer med en teori sprungen ur kontexten inhemsk militär intervention. Forskningsfältets rådande paradigm utmanas av Rebecca L. Schiffs konkordansteori, vilken här prövas i en kvalitativ fallstudie med två empiriska fall ur den svenska kontexten. Brister i den tidigare tillämpningen av konkordansteorin adresseras genom Sveriges unika kombination av historiska, kulturella och sociala förutsättningar. Fallen representerar nutida ytterligheter av det svenska folkets förtroende för Försvarsmakten – bottennoteringen 2008 respektive toppnoteringen 2017 – och har valts i syfte att undersöka hur teorin kan förklara utvecklingen av de civil-militära relationerna i de aktuella fallen. Studiens resultat visar att konkordansteorin är möjlig att applicera i en svensk nutida kontext och att den bidrar med förklaringskraft till utvecklingen i de civil-militära relationerna, men också att den är generaliserbar till fall som delar dess grundläggande karakteristik. / This study focuses on civil-military relations with a theory originated from the context of domestic military intervention. The prevailing paradigms of the research area are challenged by Rebecca L. Schiff's concordance theory. This theory is tested in a qualitative case study with two empirical cases from a Swedish context. Deficiencies in earlier applications of concordance theory are addressed through Sweden's unique combination of historical, cultural and social conditions. These cases represent contemporary extremes of the public’s confidence in the Swedish Armed Forces. The lowest score in 2008 and the top score in 2017, have been selected with the aim of exploring how the theory can explain the development of civil-military relations in these cases. The findings of this study show that concordance theory is applicable in a Swedish contemporary context. It contributes with explanatory power to the development of civil-military relations and it is also generalizable to cases that share its basic characteristics.

The purpose of the study was to investigate how male employees experienced the Swedish Armed Forces as a workplace regarding gender equality and how they experienced the importance of having female colleagues. The method had a qualitative approach that consisted of semi-structured interviews. The sample involved five male Officers in the Swedish Armed Forces located in two places in Sweden. The interview material was analyzed by a thematic analysis method. The results were presented on the basis of the main categories: Internal gender equality work, external gender equality work and the importance of women in the Swedish Armed Forces. The main findings showed that the respondents experienced Swedish Armed Forces as an equal workplace based on the fact that they never experienced the opposite. They experienced that the Swedish Armed Forces actively are working with gender equality, both internally and externally. The respondents also said that their female colleagues are of great importance in order for Swedish Armed Forces to do their job. The conclusion is that male employees experience Swedish Armed Forces as a gender equal workplace while other studies showed that female employees did not. Therefore needs further research to understand why there is a difference in men's and women's experience / Syftet med studien var att undersöka hur manliga anställda vid Försvarsmakten upplevde sin arbetsplats gällande jämställdhet samt vilken betydelse de upplevde att kvinnliga kollegor har på den mansdominerade arbetsplatsen. Metoden hade en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fem manliga anställda officerare i Flygvapnet inom Försvarsmakten, på två olika orter i Sverige. Materialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: Internt jämställdhetsarbete, externt jämställdhetsarbete samt kvinnors betydelse i Försvarsmakten. Resultatet visade att de manliga anställda upplevde Försvarsmakten som jämställd då de själva inte hade upplevt motsatsen. De upplevde att Försvarsmakten är tydlig med sitt ställningstagande gällande jämställdhet, både internt på arbetsplatsen och externt ut mot samhället i form av exempelvis reklamkampanjer. Respondenterna uppgav att kvinnliga kollegor var av stor betydelse för att Försvarsmakten ska kunna leverera goda resultat. Både för att de anställda ska representera samhällets befolkning, samt då män och kvinnor arbetar bättre tillsammans. Männen menade också att kvinnor kan vara helt avgörande i det operativa arbetet, kanske främst utomlands. Slutsatsen säger att manliga anställda vid Försvarsmakten upplevde arbetsplatsen som jämställd medan tidigare forskning som intervjuat kvinnor i liknande frågor inte gör det. Därför behövs ytterligare forskning för att förstå varför upplevelsen skiljer sig bland män och kvinnor.

The Swedish Armed Forces is Sweden’s second to largest government agency, employing more than 20 000 people. Today, only a fifth of the personnel is female. This, even though women have had full access to the organisation since 1989, and the basic military training has been gender neutral since 2010. The Swedish Armed Forces is aiming to achieve equality by recruiting more women, but they have not been successful in their pursuit.   With a theoretical background in Moss Kanter’s and Hirdman’s feminist theories, as well as critical discourse analysis, control documents were analysed using Fairclough’s three-dimensional model. We chose three campaign images intending specifically to recruit young women to the Swedish Armed Forces. By pursuing focus group interviews with young women eligible for basic military training, focusing on the campaign images, we found that physical and biological differences between men and women are very potent in the young women’s perception of the Swedish Armed Forces and their campaigns. Focus group interviews were analysed using content analysis.   Based on the completed analyses, we could derive that the Swedish Armed Forces is constructing two different types of equality: quantitative and qualitative. The definition of the two differs extensively. Quantitative equality is more detailed, giving it a central and more prioritised position in the agency. The vague concept of qualitative equality is also considered in the focus group discussions, where the young women favor clarity and directness.

Introduktion: Syftet var att undersöka hur Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig vid distansarbete. Den globala trenden med ökat distansarbete, som förstärktes av Coronapandemin, har gjort distansarbete till ett aktuellt ämne. Officeren är skolad i det militära ledarskapet, anpassat efter krigets krav. På grund av Försvarsmaktens uppgifter återfinns förutsättningar för distansarbete först på stabsnivå, men även där påverkas förutsättningarna av nuvarande tekniska lösningar samt krav på sekretess. Denna studie fokuserar på möjligheter och utmaningar när militärt ledarskap appliceras på distansarbete. Metod: Data insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med marinofficerare, medan armé, flygvapen och försvarsmaktsgemensamma stridskrafter avgränsades bort. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på materialet. Resultat: För att utöva Försvarsmaktens ledarskapsmodell lyckas chefer bättre om de fysiskt befinner sig på samma plats som sina underställda. Distansarbete över tiden skulle inte vara möjligt, dock del av tid, under förutsättning att den personliga relationen byggts upp tidigare. Vid distansarbete krävs ökad tydlighet i kommunikation gällande uppgifter och ledarskap. Diskussion: Fjärråtkomst till IT-system och utvecklade arbetsmetoder skulle möjliggöra för yrkesofficerare och reservofficerare att utföra stabsarbete på distans. Men för att ledarskapet ska fungera behöver chefer utbildas och tränas i att leda på distans, vilket nu inte sker. Kulturen samt Försvarsmaktens huvuduppgifter har lett till att distansarbete sällan förekommer. Annan forskning på ledarskap vid distansarbete antyder samtidigt att de förutsättningar som finns med Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig väl för distansarbete. / Introduction: The aim of the study was to investigate how the Swedish Armed Forces’ leadership model functions in telework. The global trend of increased teleworking, reinforced by the Covid-19 pandemic, has made telework a hot topic. Officers are trained in military leadership based on the requirements of war. Due to the tasks of the Armed Forces, it is not until at staff level conditions for telework are found. And even there, the conditions are restricted by security demands and present technical solutions. This study focuses on possibilities and challenges when military leadership is applied on telework. Method: Data was collected through seven semi-structured interviews, limited to naval fleet and marine officers, excluding army, air force and joint forces. A qualitative content analysis was conducted on the data collected. Results: In order to practice the Swedish Armed Forces’ leadership model, leaders will perform better if they are physically in the same place as their subordinates. Full time telework would not be possible. However part of time it would be, provided an interpersonal relationship has been established prior to starting. For teleworking, greater clarity is required in communication regarding tasks and leadership compared to working under normal circumstances. Discussion: Remote access to IT-systems and developed methods would enable teleworking for career officers and reserve officers while performing staff duties. But, in order for leadership to function, officers need training in leading telework, and such training is not being done at present. The Armed Forces’ core tasks and culture has resulted in teleworking scarcely being used. At the same time, other research on leadership for telework suggests that the conditions in place with the Swedish Armed Forces’ leadership model are well suited for teleworking.

Voice over IP (VoIP) is a relatively new technology that enables voice calls over data networks.With VoIP it is possible to lower expenses, and increase functionality and flexibility. FromSwedish Armed Forces point of view, the security issue is of great importance, why the focus inthis report is on the security aspect of the two most common open-source VoIP-protocols H.323and SIP, some of the most common attacks, and counter-measures for those attacks.Because of the level of complexity with a network running H.323 or SIP, and the fact that it hasyet to stand the same level of trial as of traditional telephony, a VoIP-system includes manyknown security-issues, and probably at present many unknown security flaws. The conclusion is that it takes great knowledge and insight about a VoIP-network based onH.323 or SIP to make the network satisfyingly safe as it is today, and is therefore perhaps not asuitable solution for the Swedish Armed Forces today for their more sensitive communications. / Voice over IP (VoIP) är en datakommunkationsteknik som möjliggör röstsamtal överdatanätverk. Med VoIP är det möjligt att sänka kostnader, utöka funktionalitet och flexibilitet.Från Försvarsmaktens perspektiv är säkerhetsfrågan med VoIP av stor vikt, därför läggs speciellfokus för denna rapport på säkerhetsaspekten av de två största öppna VoIP-protokollen H.323och SIP, några av de vanligaste attackerna, och åtgärder mot dessa attacker. Eftersom uppbyggnaden av ett H.323- eller SIP-baserat nätverk är komplext och inte allsbeprövat i samma utsträckning som traditionell telefoni, innehåller det många kända säkerhetshåloch förmodligen för närvarande många okända säkerhetsbrister. Slutsatsen är att det krävs mycket stor kunskap och insikt hur ett VoIP-nätverk baserat på H.323eller SIP fungerar för att göra nätverket tillräckligt säkert i nuläget, vilket gör det till en tveksamttillfredställande lösning för Försvarsmakten idag för deras kommunikation av känsligare slag.

When it comes to steering large and complex organisations like the Swedish Armed Forces and others in the public sector, it can be both complex and challenging. People and processes are bound to function in an advanced environment. A well balanced steering model is essential to accomplish assigned duties.  While the main part of the public sector is steered by “Management by Objectives” the Armed Forces uses “Mission Command” as a management philosophy. This study aims to examine what differences and similarities there are between these two management models. Could either part learn something from the other? The study is carried out as a qualitative text analysis of the chosen literature for Management by Objectives and Mission Command. The comparison of the two models is based on two opposing theorys. The first is Webers bureaucracy theory about strict hierarchical organizations. The other is Fiedlers theory that an organization have to adapt to the present conditions by constantly reorganizing to find the optimal form for the moment, the Contingency theory. Based on these two theories we have created a model for the comparative analysis.  The chosen texts regarding Management by Objectives are, two of the Swedish Governments official investigations, and for the Mission Command, the two leading doctrines of the Swedish Armed Forces. The result from the qualitative text analysis is the foundation of the comparative analysis which measures the models against different aspects grounded in the two theories. Even though the two models have much in common we have also found several distinguishing features. One of the most striking differences is how well adjusted Mission Command is for leading activities with great command intensity in short time periods while Management by Objectives is the preferred method for a more systematic control focusing on performance monitoring in a longer time perspective. Our view is that both the public sector and the Armed Forces could take benefit in learning from each other by adopting parts of each other’s management models based of the character of the present task to be performed. / Styrning av stora organisationer såsom den svenska Försvarsmakten och övriga offentliga sektorn kan vara komplex och utmanande. När många människor och processer ska fungera tillsammans i en avancerad miljö, är en fungerande styrmetod avgörande för att lösa ställda uppgifter.  Försvarsmakten använder sig av ledningsfilosofin uppdragstaktik medan övrig offentlig sektor till stor del styrs med mål- och resultatstyrning. Studien syftar till att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet och uppdragstaktik i Försvarsmakten. Kan de två metoderna dra lärdom från varandra? Studien undersöker begreppen på normativ nivå. Arbetet är genomfört som en kvalitativ textanalys av utvald litteratur för mål- och resultatstyrning respektive uppdragstaktik. Jämförelsen av de två styrmodellerna tar sin utgångspunkt i Webers teorier om byråkratier med strikt hierarkiska och regelstyrda arbetssätt och Fiedlers tankar om ett styrsätt som ständigt anpassas efter rådande omständigheter, den så kallade Contingency synen. Med stöd av dessa båda statsvetenskapliga teorier har vi skapat en analysmodell för jämförelsen av de två olika styrsätten. I fokus för jämförelsens huvudfokus ligger två stycken av Statens offentliga utredningar rörande styrningen från Regeringskansliet samt på den militära sidan, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för gemensamma operationer. Dessa texter kompletteras även av en skrift om mål- och resultatstyrning från Statskontoret samt en lärobok från Försvarshögskolan, då båda dessa skrifter tillför bredd och djup till de båda valda styrmodellerna. Resultatet ur innehållsanalysen ligger till grund för jämförelsen utifrån den framtagna analysmodellens aspekter. Även om de båda jämförda styrmodellerna har mycket gemensamt har vi också funnit tydliga särdrag. Mest påfallande är hur uppdragstaktiken lämpar sig väl för ledningsintensiva kortare aktiviteter medan mål- och resultatstyrning gör sig bra för en mer systematisk, kalenderbunden styrning med tydligt fokus på uppföljning. Vi vill hävda att de båda jämförda verksamhetsområdena skulle kunna vinna på att lära av varandra och utnyttja delar från styrmodellerna beroende på aktuell verksamhets utstäckning i tid och bedömd ledningsintensitet.

Sedan Försvarsmakten påbörjade sin akademisering av officerskåren, dels med officersprogrammet på Försvarshögskolan och med ett uppdragsutbildningsprogram i samarbete med bland annat Halmstad universitet så har det skrivits och producerats många uppsatser med fokus på plutonchefernas situation. I de studierna har huvudsakligen plutonchefernas chefer eller andra i deras omgivning intervjuats. Den här uppsatsen bidrar med perspektivet från plutoncheferna själva, de unga officerare och specialistofficerare som är mitt i lösandet av befattningen. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för de unga plutonchefernas situation. Diskussionen förs ur perspektivet vad organisationen, Försvarsmakten, kan göra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för plutoncheferna att lösa sin arbetsuppgift. Den här uppsatsen bekräftar bilden av vad tidigare studier visar och det råder en samsyn om hur komplex situationen är för nytillträdda chefer.  Studiens resultat visar att de unga har drivkraft och ambition att lösa uppgiften som plutonchef men att det saknas viss kunskap. Resultaten visar även att befattningens innebörd är otydlig i hela organisationen och Försvarsmakten skulle behöva tydliggöra produktionsorganisationen i vardagen och överväga att definiera innebörden och förväntningarna av att vara plutonchef i tre perspektiv: plutonchef i grundutbildning, plutonchef för kontinuerligt anställda soldater (GSS/K) och krigsplutonchef, det vill säga plutonchef i krigsorganisationen som är under utbildning och den som truppför enheten vid övning, kris eller krig. Studien visar även att organisationen är medveten om vilken kunskap och erfarenhet de unga har och inte har för att lösa befattningen som plutonchef när de examineras men att planen för att utveckla den kunskap som krävs behöver överses. Detta ställer krav på hur stödet utformas kring de unga cheferna i form av ett genomtänkt arbetslag samt stöd och handledning från plutonchefernas chefer, i normala fall kompanicheferna. / Since the Swedish Armed Forces began to academies the officers' corps, the officer program at the Swedish Defence University and also during complementary education program in collaboration with, among others, Halmstad University, many essays have been written focusing on the situation of platoon commanders. In those studies mostly the platoon commanders’ superiors or others around them have been interviewed. This paper adds the perspective of the platoon commanders themselves, the young officers and non-commissioned officers who are in the midst of resolving the position. The purpose of the study is to investigate and create an understanding for the situation of the young platoon commanders. The discussion is based on what the organization, the Swedish Armed Forces, can do to create the best possible conditions for the platoon commanders to solve their task. This paper confirms the picture of what previous studies show and there is a consensus on how complex the situation is for newly appointed platoon commanders.  The results of the study show that the young have the drive and ambition to solve the task as platoon commander but that some knowledge is lacking. The result also shows that the definition of the position is unclear throughout the organization and the Swedish Armed Forces would need to clarify the organization used to produce units in basic training and consider defining the meaning and expectations of being platoon commander in three perspectives: platoon commander in basic training, platoon commander for employed soldiers and pluton commander in the organization during war, which is the one who commands the unit in training, crisis or war. The study also shows that the organization is aware of the knowledge and experience that the young have, and not have, solving the position as platoon commander when they are examined, but that the plan to develop the necessary knowledge needs to be reviewed more carefully. This places demands on how the support is designed around the young commanders in the form of a well-thought-out team as well as support and supervision from the platoon commanders’ superiors, normally the company commanders.

Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

This study has examined how young people who are in their final year of upper secondary school experience and perceive the Swedish Armed Force's advertisements by finding what the Swedish Armed Forces has chosen to represent in the two selected commercials that the study examines. Using the theory of representation along with denotation and connotation in a detailed image analysis of images taken from the respective commercials, representations have been extracted. These representations that have been found from the image analysis includes; tradition, defense, “action and the soldier” as well as “camaraderie and fellowship”. In order to get answers on how the high school students experience and perceive the representations, a focusgroup has been carried out where the students have been given different basic questions according to each theme to discuss afterwards. The theory of encoding and decoding has been used to analyze the results that have occurred based on what the high school students have answered to the various questions. The theory has been used to understand how the Armed Forces has encoded their representations and how high school students decode them if they assume a negotiating position, an opposition or if they agree with the various representations that the Armed Forces may have represented in the commercials. The results have shown that high school students mostly have a negotiating position. They can understand what is represented, however, it is mixed in what position they take. The theme of tradition, however, they could only see in relation to the graduation. Opinions and how they perceive the representation are different depending on the person, but in general it has been similar to each other. What happened and was mentioned relatively often was a form of fear for life. That is, they can risk their lives in the Armed Forces, which led to an oppositional position in certain representations. In general, high school students appreciated the Armed Forces more after seeing the commercials. High school students take a some what advantageous position around the community and educational opportunities.

Today’s society is adapting to reduce the climate footprint which is why the Swedish Armed Forces is expected to revise its use of fossil fuel. The choice of fuel is not obvious, and this report aims to examine the possibilities and limitations for a few renewable fuel’simplementation in the Swedish Armed Forces. Based on Moche Kress logistics concept an analyzing tool were created. The analyzing tool is based on the category’s economy, industry/engine technology, technology/characteristics, inventory, storage facilities and transports. Methods used is a mixture of document collection and interviews with an expert in the area of alternative fuels and combustion engines. The renewable fuels analyzed are FAME, HVO, biogas and DME. Results of the analysis show that FAME has a relative low cost for production, only requires small-scale modifications in engines, the domestic production is expected to expand and is interoperable with the current supply chain. The biggest limitations are the bad qualities regarding cold temperatures and can’t be stored longer periods of time. HVO has a bit higher production cost but has good qualities even in colder temperatures, high energy density, can beused in all diesel engines after an approval from the manufacturer and can be implemented incurrent infrastructure as well as supply chain. Raw materials consist on the other hand largely from palm oil production. Biogas has a relatively high production cost, low energy density, requires extensive renovations/installations of engines/fuel systems and can neither be implemented in current infrastructure nor supply chain. Positive features are its good qualities in cold temperatures and big part domestic production. DME also has good qualities in cold temperatures but requires a new injection system and a new tank, can’t be implemented in neither current infrastructure nor supply chain and is not produced anywhere globally today. Based on the results from the analysis HVO were concluded as the most realistic alternative for the Swedish Armed Forces. Further conclusions were that FAME is not the best alternative and neither biogas nor DME were estimated as a realistic choice today. The last conclusion of the analysis is that none of the alternatives had possible self-sufficiency in Sweden as of now. / Mot bakgrund av att samhället ställer om till att bli mer klimatpolitiskt hållbart förväntas ett drivmedelsbyte vara aktuellt för Försvarsmakten. Vilket drivmedel som är aktuellt för detta är inte självklart och detta arbete syftar till att undersöka vilka förutsättningar ett antal förnybara drivmedelsalternativ har för implementering i Försvarsmakten. Utifrån Moche Kress logistikkoncept togs ett analysverktyg fram som utgår från kategorierna ekonomi, industri/motorteknik, teknologi/egenskaper, lagerhållning/tillgänglighet, infrastruktur för lagerhållning och transporter. Empiri samlades därefter in via en dokumentinsamling samt intervjuer med en expert inom alternativa drivmedel och förbränningsmotorer. Alternativen som analyserats är FAME, HVO, biogas och DME. Resultat av analysen var att FAME har en relativt låg produktionskostnad, enbart kräver mindre anpassningar i motorer, har inhemsk produktion som förväntas expandera och kan implementeras i befintlig försörjningskedja. Största begränsningarna är att det har begränsade köldegenskaper samt låg lagringsbeständighet. HVO har en något högre produktionskostnad men goda köldegenskaper, högt energiinnehåll, kan nyttjas i samtliga dieselmotorer efter tillverkarens godkännande och kan implementeras i befintlig försörjningskedja respektive infrastruktur. Råvaror kommer dock till stor del från palmoljeproduktion. Biogas har en relativt hög produktionskostnad, lågt energiinnehåll, kräver omfattande renoveringar/installationer av motorer/bränslesystem och kan inte implementeras i varken befintlig försörjningskedja eller infrastruktur. Det har dock bra köldegenskaper och hög andel inhemsk produktion. DME har bra köldegenskaper, men kräver nytt insprutningssystem och ny tank, kan inte implementeras i dagens försörjningskedja eller infrastruktur och produceras ingenstans i världen idag. Utifrån analysens resultat bedömdes HVO som det mest realistiska alternativet för Försvarsmakten. Utöver det bedöms inte FAME som mindre fördelaktigt, och biogas respektive DME som orealistiska alternativ i dagsläget. Den sista slutsatsen av analysen var att inget alternativ medger självförsörjning i Sverige idag.