Syftet med denna studie är att undersöka hur genus, familjekonstellationer och funktionsvariation framställs i utvalda matematikläromedel för grundskolan årskurs 2, 5 och 7. Läromedelsanalys har gjorts på 50 sidor vardera i sex stycken läromedel, från serierna Matte Direkt och Favorit Matematik. Med hjälp av förutbestämda symboliska attribut har en kvantitativ metod använts för att genomföra läromedelsanalysen. När läromedelsgranskningen försvann 1991 blev det alla lärares professionella ansvar att välja ut läromedel för att eleverna ska uppnå uppsatta mål. Därför har vi valt att göra en läromedelsanalys på matematikböcker för låg-, mellan- och högstadiet. Tidigare forskning som presenteras i studien framhåller att läromedlen är mansdominerande, dock skiljer sig studiens resultat från det då majoriteten av böckerna visar på en kvinnligdominans genom bild och text. Tidigare forskning stämmer överens med studiens resultat när det berör funktionsvariation och familjekonstellation. Båda kategorierna får ytterst lite utrymme samt att kärnfamiljen framställs som idealet för en familj.

Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft är hög på arbetsmarknaden och det blir allt viktigare för organisationer att kunna attrahera nya potentiella medarbetare och behålla kompetenta medarbetare. Utbudet av arbetsgivare ökar och på senare år har konkurrensen ökat ytterligare då internationella arbetsgivare kommit in på marknaden. Genom att systematiskt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke och marknadsföra vad man som arbetsgivare kan erbjuda vid en anställning ökar det chanserna att positionera sig bland konkurrenter och ses som en attraktivare arbetsgivare. Den strategi som ligger till grund för detta antagande heter Employer Branding. Employer Branding har under de senaste två decennierna fått en betydande roll för många organisationer. Strategin har främst används och forskats på av organisationer i den privata sektorn. Organisationer i den offentliga sektorn har nu i större utsträckning än tidigare börjat använda sig av strategin för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Denna studie har som syfte att undersöka en organisation som verkar i den offentliga sektorn för att få djupare förståelse för hur de arbetar idag, hur deras arbete uppfattas av den tillfråga målgruppen i studien och hur de vidare kan förbättra sig för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Den teoretiska referensramen, som denna studie har berör Employer Branding samt nuvarande presentation från den undersökta organisationen för att skapa en utgångspunkt och öka förståelsen för ämnet. I studien genomförs en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med potentiella medarbetare för organisationen. Resultatet av intervjuerna analyserades tillsammans med tidigare forskning och information från den teoretiska referensramen. I analysen återfinns mönster av vad som anses vara attraktivt hos arbetsgivare och vad den undersökta organisationen gör bra och vad de kan förbättra. Studien avslutas med en redogörelse av vad det finns för förbättringsmöjligheter hos den studerade organisationen för att bli en mer attraktiv arbetsgivare samt en diskussion om var kommande forskning bör fokusera.

Sveriges generationsväxling på arbetsmarknaden kommer innebära nya rekryteringsbehov för samtliga arbetsplatser. Inom den offentliga sektorn lär det behövas rekrytera upp mot en halv miljon medarbetare fram till år 2020. I dagsläget råder det redan brist på medarbetare inom den offentliga sektorn och kan behöva anpassa sin employer branding strategi för att attrahera nya potentiella medarbetare. Nya potentiella medarbetare som ska inträda på arbetsmarknaden inom snar framtid är högskolestudenter. Eftersom den offentliga sektorn har begränsningar i att konkurrera genom högre löner, krävs det istället satsningar på symboliska attribut så som organisationskultur och värderingar. Syftet är undersöka utifrån högskolestudenters perspektiv hur den offentliga sektorn kan använda sig utav employer branding och dess brand attribut för att attrahera nya potentiella medarbetare. Detta uppnås genom en utförd kvalitativ studie där tio högskolestudenter intervjuas. Denna metod användes för att fånga respondenternas uppfattning och erfarenheter vad gäller den offentliga sektorn som en potentiell arbetsgivare. Studien har bidragit med att den offentliga sektorn bör utvärdera dess employer branding och de egenskaper som utlovas och om dessa verkligen hålls. Brister detta så brister även den sociala identifieringen som en gång skapade attraktion och detta skapar ett initiativ till dåliga rykten. Vidare har viktiga attribut identifierats så som värderingar, organisationskultur, arbetsförhållanden, karriärutvecklingsmöjligheter men också lön har fått en plats bland de viktigaste attributen. Högskolestudenters inställning gentemot den offentliga sektorn baseras både på egna erfarenheter och familj eller vänners erfarenheter samt sociala medier. Det blir därför viktigt att det som utlovas faktiskt hålls eftersom rykten bland en individs sociala krets/sociala medier kan påverka attraktionen av nya potentiella medarbetare. / Sweden’s generation shift in the labor market will entail new recruitment needs for all workplaces. In the public sector, it is necessary to recruit up to half a million employees by 2020. At present, there is already a shortage of employees in the public sector and may need to adapt their employer branding strategy to attract new potential employees. New potential employees who will enter the labor market in the near future are college students. Since the public sector has limitations on competing through higher wages, instead it is required to make investments in symbolic attributes such as organizational culture and values. The purpose is to examine from the perspective of college students, how the public sector can use employer branding and its brand attributes to attract new potential employees. This is achieved through a qualitative study in which ten college students are interviewed. This method was used to capture respondents’ perception and experience of the public sector as a potential employer. The study has contributed that the public sector should evaluate its employer branding and the characteristics that are promised and whether these are really kept. Failure to do so also impairs social identification that once created attraction and this creates an initiative for bad rumors. Furthermore, important attributes have been identified such as values, organizational culture, working conditions, career development, but also that salary has become among the most important attributes. College students’ attitude towards the public sector is based on both their own experiences, family or friends’ experiences and social media. It is therefore important that what is promised is actually kept because rumors among an individual’s social circle/social media can affect the attraction of new potential employees.