Under de senaste decennierna har dokumentation intagit en allt större roll i förskolans vardag. Samtidigt har ett ökat fokus på lärande och kunskap skrivits fram i de senaste revideringarna av förskolans läroplansmål. Utifrån denna historiska bakgrund och genom en överblick av tidigare forskning formulerades syftet med denna studie: att undersöka hur tillfrågade förskollärare och pedagogistor resonerar kring deras val i dokumentationsprocessen för att belysa vad som berättas om förskolan genom dokumentationsarbetet. Inhämtningen av det empiriska materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer med 3 förskollärare och 2 pedagogistor från Skåne och Småland. Empirin analyseras utifrån ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv och med Ferraris teori dokumentalitet, samt med hjälp av begreppet diskurs som ett sätt att undersöka hur språket formar vår verklighet. Studiens resultat visar att bilder och videoinspelningar är de främsta metoderna som används för att fånga upp det projekterande arbetet i förskoleverksamheten. Projektarbetet är det som ligger till grund för dokumentationsunderlaget för det systematiska kvalitetsarbetet. Omsorg beskrivs, i relation till dokumentation, som en naturligt förekommande del i förskolans verksamhet vilket påverkar omsorgens position i dokumentationen. En faktor som påverkar pedagogernas val i dokumentationsprocessen är bland annat upplevda förväntningar från ledningen. Som även tidigare forskning visat belyser resultatet i denna studie svårigheter att dokumentera omsorg och att den ofta förkläs i beskrivningar av målformuleringar eller värdegrundsarbetet i förskolan. Genom detta framgår det att omsorg som eget område tenderar att osynliggöras i dokumentationen och därmed i det systematiska kvalitetsarbetet.

Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur rektorer i sin ledarroll organiserar och planlägger, samt följer upp det systematiska kvalitetsarbetet i deras verksamma förskolor. Studien är byggd på en kvalitativ forskningsmetod, där den empiriska insamlade datan består av genomförda intervjuer med rektorer. Med stöd av rådande styrdokument för förskolan och tidigare forskning undersöktes rektorns roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Denna centrala roll som rektorer besitter lyser dock i många fall med sin frånvaro i litteraturen, vilket är en av anledningarna till att vi ville undersöka detta fenomen närmare. Resultatet av studien visade hur ett gott ledarskap, där ett systematiskt kvalitetsarbete prioriteras, kan bidra till en positiv utveckling av förskolans verksamhet. Rektorerna ansåg att det var viktigt att ha en god relation till personalen för att kunna stötta dem och skapa engagemang. Dock framkom det även ett flertal utmaningar, bland annat att “få med alla på tåget”, med vilket rektorerna upplevde hur det kan vara svårt att få personalen att förstå innebörden och vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Trots dessa utmaningar kunde vi tyda att rektorerna var mycket medvetna om detta och hade god kompetens för att kunna föra verksamheten framåt, genom organisering och planläggning samt uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar och menar att de hanterar direktiv för undervisning i Lpfö18. Vilka spår av förskolans tradition går att se i förskollärarnas förståelse av begreppet undervisning? Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag och sin yrkesroll i förhållande till undervisning? Hur ser förskollärarna på sitt arbete med utvärdering av undervisning? Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades om detta. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett läroplansteoriskt perspektiv. Även läroplanskoder och ramfaktorer används i analysen. Studien knyter an till tidigare forskning som bland annat handlar om undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Analysen visar att undervisning alltid varit en del av förskolans tradition och att omsorg ses som betydelsefullt av förskollärarna. De anser att trygghet är en förutsättning för all undervisning i förskolan. Vidare menar de att förskollärarrollen idag är ett komplext uppdrag som innefattar många delar, bland annat ansvar och ledarskap för undervisning. Slutligen visar analysen att bedömning i förskolan är en komplicerad process. Förskollärarna förväntas följa upp undervisningen, men det finns inga tydliga direktiv för hur detta ska utföras eller vad som ska utvärderas. Fokus i utvärderingar handlar om förskollärarens undervisning. En risk är att den bild av verksamheten som synliggörs i utvärderingarna inte överensstämmer med vad som sker i verkligheten och att det som förskollärarna själva vill fokusera på, trygghet/omsorg, blir osynligt.

Studiens förväntade kunskapsbidrag är att tillhandahålla en uppfattning om hur rektorer organiserar uppdraget för specialläraren med inriktning matematikutveckling i skolans organisation. Studien förväntas även bidra med insikter om hur rektorer ger speciallärarens mandat att utveckla matematikundervisningen och ge möjlighet att ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen i matematik.  Syftet med studien är att utforska och analysera rektorers syn på speciallärarens mot matematikutveckling roll på organisationsnivå i det systematiska kvalitetsarbetet, och grupp- och individnivå kring matematikundervisningen. Genom att intervjua rektorer och speciallärare med inriktning matematikutveckling ges en heltäckande bild av hur rektorns ledarskap påverkar speciallärarens roll med inritning matematikutveckling och mandat i skolorganisationen.  Studien har de teoretiska utgångspunkterna grundats i system-, organisationsteori och specialpedagogiska perspektiv. Denna kombination av teorier ger en möjlighet att analysera hur rektorn använder speciallärare med inriktning matematikutveckling i skolans organisation.  Studien har en kvalitativ ansats med metoden semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna genomfördes med sex rektorer och sex speciallärare med inriktning matematikutveckling på sex olika skolor. Samtliga sex skolor har samma huvudman.  Rektorer och speciallärare med inriktning matematikutveckling arbetar inom samma skola. Intervjuerna är transkriberade och analyserade utifrån tematisk analys.  Resultaten visar att rektorerna spelar en avgörande roll i att definiera och stödja specialläraren med inriktning matematikutveckling, bidrag till systematiska kvalitetsarbetet av matematikundervisningen och specialpedagogiska insatser för elever i behov av stöd. Rektorerna och speciallärarna identifierar både framgångsfaktorer och utmaningar i samverkan mellan speciallärare med inriktning matematikutveckling och matematiklärare. Framgångsfaktorerna inkluderar strategisk användning av speciallärarnas kompetens för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten på undervisningen. Utmaningarna relaterar till brist på resurser och behovet av ökad kompetensutveckling. Rektorernas stöd anses vara kritiskt för att speciallärarna ska kunna bidra till skolans systematiska kvalitetsarbete och därmed utveckla matematikundervisningen, vilket är avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer som främjar elevers matematikutveckling. I studien undersöks rektorers syn på speciallärarens roll i matematikundervisningen, med fokus på specialpedagogiska synvinklar. Resultatet visar vikten av samverkan för att utveckla matematikundervisningen och skapa inkluderande lärmiljöer. Resultatet visar även att rektorns stöd för speciallärarnas möjlighet att förbättra matematikundervisningens inkluderande strävan är avgörande. Studiens resultat visar att det finns strategier för hur rektor, speciallärare med inriktning matematikutveckling och matematiklärare kan samverka på organisations-, klass- och individnivå för att uppnå en inkluderande matematikundervisning med särskilt fokus på elever i behov av stöd.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras. Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Kulturens betydelse av effektivitet och framgångsrikt kvalitetsarbete kan inte nog belysas. Studien kan ge inspiration till ledare och organisationer, främst inom socialtjänsten, att förena systematiskt kvalitetsarbete och arbetet med kultur.  Fortsatt forskning bör ha fokus på ledarskapets betydelse avseende organisationskultur, men det saknas även forskning som visar hur förbättringskultur skapas som stäcker sig över organisations- och professionsgränserna. / The present study has examined the cultural and systematic quality work in social services. The main purpose was that through the application of cultural and force field analysis study how well prepared a unit in social services is to follow the intentions of systematic quality work in social services. The study was conducted based on the PDSA cycle as a variant of action research and was based on a case study in the Individual and family services in Hammaro municipality. The results were analyzed on the basis of a force field analysis, where with and counterweights were identified. My results show that overall there was a positive attitude towards systematic quality work, but that the culture did not suggest the same. In summary, the unit has poor conditions follow the intentions of systematic quality work. If they must be incorporated into the device's positive attitude persist, lead an active presence, employees involved and the culture is changing. The value of the study lies in the fact that in Sweden today there is an ongoing effort to implement or revise management system for systematic quality work in social services. The importance of culture of efficiency and successful quality work can not be elucidated. The study may provide inspiration for leaders and organizations, primarily in the social services, to reconcile systematic quality work and work culture. Further research should focus on the importance of leadership organizational culture, but there is also a lack of research that shows how improvement culture is created that extends across organizational boundaries and profession.

Vi har genom två fall undersökt hur utbildningschefer, förskolechefer och förskollärare ser på förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Vi vill med denna undersökning få en uppfattning om förskolechefers utmaningar och möjligheter utifrån deras uppdrag. Studiens syfte är att bidra till att öka kunskapen om förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Detta utifrån utbildningschefers, förskolechefers och förskollärares variation av uppfattningar om möjligheter och utmaningar kopplade till uppdraget. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och analysera resultatet utifrån en fenomenografisk forskningsansats som lägger fokus på informanternas variationer av uppfattningar om fenomenet. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilka alla spelats in med diktafon. Våra informanter var två utbildningschefer, två förskolechefer och två förskollärare, från två olika kommuner. Allt vårt material har sedan transkriberats och analyserats. Detta för att få fram ett resultat som har varit relevant utifrån vårt syfte. Resultatet visar att samstämmigheten gällande utmaningar och möjligheter för förskolecheferna är stor i de både fallen trots olika organisationsstrukturer. De möjligheter vi identifierat i våra två fall visar på att de ibland sammanfaller med utmaningar i informanternas intervjusvar. Det är ekonomiska ramar, styrdokument och kommunövergripande mål som uppfattas både som utmaningar och möjligheter. De utmaningar som förskolechefen i fall 2 upplever som störst just nu är rekrytering av förskollärare och i fall 1 att hitta nya sätt att vara fysiskt närvarande i verksamheten.

Att möta elever i svårigheter blir allt vanligare i dagens skola. För att möta denna utveckling framgångsrikt, framhåller flera forskare en vinst med ett specialpedagogiskt förhållningssätt som genomsyrar verksamheten.Det råder dock delade meningar om huruvida problem med beteende och inlärning ska tillskrivas funktionsnedsättningar hos eleverna eller brister i den pedagogiska verksamheten. Ahlefeld Nisser (2009) menar i sin avhandling att de elever som är i behov av särskilt stöd är relativt få, men att ungefär 20% av samtliga elever befinner sig i en gråzon. Dessa elever skulle ha större möjlighet att nå kunskapskraven om skolans undervisning genomsyrades av ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Syftet med den aktuella studien är att undersöka i vilken utsträckning den undersökta koncernen systematiska kvalitetsarbete utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats och datainsamlingen har genomförts med hjälp av en enkät. Enkäten tillverkades i enkätprogrammet Survey & Report för att sedan exporteras till analysprogrammet SPSS. Resultatet visar att medelvärdet på upprättat index indikerar att flertalet respondenter instämmer mellan "låg" och "hög grad" i påståendena angående uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar också att de undersökta grupperna, rektor, biträdande rektor och specialpedagog inte skiljer sig signifikant i uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet.

I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) presenteras det i kapitlet “Uppföljning, utvärdering och utveckling” de skyldigheter förskolan och förskolans personal har för att systematiskt kartlägga och följa upp barnens utveckling och lärande. Under vår tid på förskollärarutbildningen har vi under bland annat verksamhetsförlagd utbildning observerat osäkerhet kring områdena dokumentation och kvalitetsarbete hos pedagogerna i förskolan. Syftet med studien är att närma sig de tankar och reflektioner några förskollärare har kring den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Även hur de praktiskt genom olika verktyg dokumenterar i förskolan, de faktorer som påverkar deras dokumentations- och kvalitetsarbete samt relationen mellan dem.I studien utgår vi ifrån två infallsvinklar på dokumentation i förskolan: ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Dessa två infallsvinklar kan simplifieras som att utvecklingspedagogiken synliggör vad barnen lär sig, och den intra-aktiva pedagogiken synliggör hur barnen lär sig. Men de två infallsvinklarna är inte enbart olika, utan även lika på vissa sätt. Ett exempel på en sådan likhet är att de båda lyfter reflektionen som en viktig del av dokumentationen.Vi utgår utifrån vårt syfte ifrån en kvalitativ forskningsansats och en fenomenografisk metodansats. I studien har vi använt oss av forskningsmetoden semi-strukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare och en verksamhetsledare som i grunden är förskollärare. Intervjuerna varierade i längd från 10 minuter till strax över 50 minuter, och vi har analyserat det insamlade materialet utefter en fenomenografisk analysprocess.Resultatet visar fyra distinkta synsätt på den pedagogiska dokumentationens innebörd i förskolan; att dokumentera med barnen, att dokumentera barns utveckling, att dokumentera med reflektion och att dokumentera för att föra verksamheten framåt. De mest framträdande faktorer som förskollärarna anser påverkar deras arbete med dokumentations- och kvalitetsarbetet är kompetensutbildningen, tidsbristen, förskolechefen och svårigheten med att mäta kvalitet i förskolan. Lärplattan beskriver respondenterna som det mest använda redskapet i förskolan för att dokumentera. Slutligen beskriver de den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet som beroende av varandra, och relationen som oundviklig.Vi drar slutsatsen att för att få ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete krävs det ett fungerande dokumentationsarbete, oavsett synsätt på dokumentation. Det krävs tid för att få öva på att använda dokumentation som ett redskap, och en struktur i arbetslaget för att det inte ska kännas som en betungande del av ens yrkesvardag.

Studiens syfte är att kartlägga attityder och mönster i uppfattningar om begreppen kvalitet, mätning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien svarar på frågan vilka uppfattningar det finns hos nyckelpersoner i skolans utvecklingsarbetes runt begreppen kvalitet och mätning i förhållande till skolutveckling. Studien svarar också på om uppfattningarna kan leda till svårigheter eller problem utvecklingsarbetet att förbättra skolans kvalitet. Undersökningen är kvantitativ och har genomförts genom en webbenkät som riktades mot förstelärare och skolledare i grundskola och gymnasium. Studiens resultat visar mönster som har gemensamma drag med den utvecklingsform som benämns effektiva-skolor-modellen. Där ses mätvärden som viktiga och med dem som utgångspunkt söker man en ”best practice” som är generaliserbar för skolan. Studien visar också mönster som överensstämmer med skolutvecklingsmodellen där bedömningar av utbildningens kvalitet har fler utgångpunkter än mätvärden. I samma mönster finns upp-fattningar som värdesätter kollegiets betydelse för utveckling och överensstämmer med en verksamhetsinriktad skola.    Studien pekar på problem med att skolor drivs av mätfokus och lägger stor del av sin tid och energi på processer som tar resurser från kärnverksamheten. Andra problem är upplevda svårigheter i att bedöma utbildningens kvalitet samt upplevda svårigheter att få analysen att generera förbättringar av utbildningens kvalitet. Samma mönster visar och att mätning väger tyngst och är viktigast i utvärderingsarbetet. Resultaten kan användas för långsiktiga strategier runt kompetensutveckling samt för att hantera svårigheter i det systematiska kvalitetsarbetet. / The study aims to identify attitudes and patterns of perceptions concerning the concepts of quality and measurement. The study investigates the question of what the perceptions are of key functions in the school's development process, relating to concepts of quality and measurement in relation to school improvement. The study also answers about perceptions that can lead to difficulties or problems in the work of improving school quality. The study is quantitative and has been implemented through a web survey sent to teachers in career program and school-leaders in primary and secondary education. The study results show patterns that have features in common with the development of the form called effective-schools-model. Based on grades as the most dignified values, researchers and schools strive to find a "best practice" that is generalizable. The study also shows patterns consistent with models on development in schools, in which assessments of the quality of education have a better variety of information than the grade ratings. The same patterns are also perceptions that values ​​college collaboration to the development. The study indicates that the problem of the schools driven by focuses on measurement and puts much time and energy on documentation processes that take resources from the core of teaching. The study also demonstrates the problem through perceived difficulties in assessing the quality of education and to get the analysis to lead to improvements in the quality of education. At the same time the study shows that measuring grade ratings is the most important factor in the evaluation work. The results can be used for long-term strategies around skills development and to address difficulties in the systematic quality work.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur personalen som arbetar på fritidshemmet uppfattar sina möjligheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid utifrån läroplanens mål och syfte för verksamheten. I strävan att komma fram till detta har vi valt att ta stöd av läroplansteoretiska begrepp såsom formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning ställd till fyra olika skolor, varav två kommunala och två privata i Mellansverige. Enkäten innehöll även tre öppna frågor vilket innebär att vår undersökning också har inslag av en kvalitativ metod. Svaren på enkätundersökningarna har vi valt att redovisa i form av diagram samt att tematisera i följande kategorier: resurser, kvalitetsarbete, samverkan och övrigt.   I resultatet och av vår analys framkommer det att personalen som arbetar på fritidshemmet anser att de har den kunskap som krävs för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid men att ramfaktorer som tid, budget, lokaler, personal samt storlek på barngrupper försvårar processen med att realisera läroplanens mål och syften. Vår studie lyfter fram glappet mellan de mål och syften för fritidshemmets verksamhet som formuleras på en nationell nivå och det som uppfattas vara möjligt att genomföra på lokal nivå.