Studien har genomförts för att undersöka hur gymnasieskolor med praktiska yrkesförberedande program arbetar med tillbudsrapportering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom intervjuer med skolledare och en inspektör från Arbetsmiljöverket har vi fått fram resultat om hur arbetet är tänkt att fungera på skolorna enligt lagar och planer. Vi har sedan genomfört en enkät med 30 lärare på de undersökta skolorna för att få en bild av hur mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som är förankrat hos den underställda personalen.

<p>Studien har genomförts för att undersöka hur gymnasieskolor med praktiska yrkesförberedande program arbetar med tillbudsrapportering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom intervjuer med skolledare och en inspektör från Arbetsmiljöverket har vi fått fram resultat om hur arbetet är tänkt att fungera på skolorna enligt lagar och planer. Vi har sedan genomfört en enkät med 30 lärare på de undersökta skolorna för att få en bild av hur mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som är förankrat hos den underställda personalen.</p>

Uppdraget för detta examensarbete består i att utveckla en användarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet är att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer på ett framgångsrikt sätt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. Utgångspunkten för detta arbete är att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som är en prototyp av en utvärderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiområdet på AB Volvo. Målsättningen är att stödja designarbetet så att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk måluppfyllnad ingår i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvärdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter från VPS assessment in i en generell designprocess. Resultatet från analysen utgör en grund för vidareutveckling av en användarcentrerad designprocess. Slutsatser som dras från arbetet är att aspekterna från VPS assessment som integrerats i en generell designprocess kan bli ett stöd för produktutvecklaren i att utforma ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean samt uppfyller lagstadgar och föreskrifter i Arbetsmiljölagen. / The mission of this thesis is to develop a user-centered design process for the design of ergonomic workstations that follows the guidelines and philosophy for Lean. The aim is to study the philosophies and management tools for Lean, Regulation of the Working Environment Act and other regulations and ergonomic guidelines that can be successfully integrated into product development processes. The starting point is to conduct a qualitative analysis of a prototype of an evaluation model for the Volvo Production System (VPS) developed by ergonomic experts at AB Volvo. The aim is to support the design process so that guidelines for Lean, legal requirements in the Work Environment Act and ergonomic requirements are naturally included in the typical phases of a design process; pre-study, definition of requirements specification, concept development, evaluation and detailed design. The qualitative analysis that was performed resulted in an integration of a number of aspects of Volvo's evaluation model VPS assessment of an overall design process. The results of the analysis was used as the foundation for the development of a user-centered design process. The conclusions drawn from the work is that aspects of VPS assessment can naturally be integrated into a generic design process in the concept development phases for designing ergonomic workplaces that meet guidelines for Lean as well as legal requirements of the Work Environment Act. / Lean & Green forskningsprojekt

Under 2000-talet ökade långtidssjukskrivningarna och de psykiska diagnoserna anmärkningsvärt, gentemot 1980-talet då fortfarande belastningsskador var de vanligaste orsakerna till sjukdom. Denna förändrade belastning ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet. Sedan 2011 har Västerbottens läns landsting (VLL) en hälsocertifieringsprocess som ska syfta till att arbeta systematiskt med främst den psykosociala hälsan. I den här studien undersöktes och analyserades hur denna process fungerar som metod för att understödja det systematiska arbetet med att främja psykosocial hälsa och förebygga psykosocial ohälsa. Processen innehåller dels en enkät för att mäta den psykosociala hälsan samt en efterföljande processinriktad metod för att uppnå systematik i det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Den teoretiska utgångspunkten har tagit grund i det salutogena förhållningssättet med nära sammankopplade teorier. Metoden för datainsamlande är semistrukturerade intervjuer med fyra chefer och fyra medarbetare på lika många arbetsplatser – två certifierade och två ännu icke-certifierade arbetsplatser. Resultatet visar att enkäten i huvudsak är väl fungerande. Processen fyller ett syfte i det psykosociala arbetsmiljöarbetet och har bidragit till utökade diskussioner och ett fortsatt eller utökat systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträff är ett viktigt forum för att arbeta med processen och den bör fortsätta att utvecklas. För minskat motstånd vid implementering bör medarbetare involveras tidigare i processen. Målet om känslan av sammanhang bör även vara ett arbetssätt under vägen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Begreppet hälsofrämjande behöver redas ut och information om vad företagshälsovård och hälsofrämjande arbetsgrupp kan bistå med bör förtydligas. En arbetsmiljöutbildning för medarbetare bör övervägas och en översyn av hur AFS (2015:4) förhåller sig till hälsocertifieringsprocessen och VLL:s checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö bör utföras.

Purpose: The purpose of this study was to investigate how the attitude to close call reporting around construction workers and officials. Method: Through a survey to constructions workers and interviews with officials, the attitude and knowledge about close call reporting have been compiled and evaluated. Results: The survey showed that the knowledge about the purpose of why close calls should be reported is missing at many construction workers and that many of them lack knowledge of what a close call stands for. The survey and interviews also showed that close call reporting is not prioritized because of attitude and lack of time. Conclusions: To improve incident reporting, the supervisory staff has to ensure that skilled workers know what close calls are. The main contractor should either require that all subcontractors have the knowledge about close calls when they start in the workplace or that this is reviewed at enrollment. This requires clearer enrollments in the projects and to maintain the reporting, more commitment from the management is required.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett redskap och en grund av information som ska kunna användas av platschefer och alla andra som genomför beställningar av maskiner och verktyg. Genom att skapa en inköpsmall- och redskap för vibrationsexponering kan bättre fysisk arbetsmiljö uppnås för yrkesarbetarna i produktionen. En förbättrad arbetsmiljö bidrar dels till att yrkesarbetarnas hälsa förbättras men även till att samhället i stort förbättras. Detta genom att pengar frigörs från uteblivna sjukdomar, skador, försäkringsbetalningar och lidande. Informationen som har lagt grunden för denna rapports teoridel har mestadels tagits fram genom att studera litteratur inom området vibrationer. Denna information är det som har använts för att kunna dra slutsatser om vad den framtagna mallen kan ha för effekter vid användning. Detta har skett både genom studerandet av elektroniska källor som webbsidor, tidskrifter och dokument samt genom tryckta exemplar av litteratur inom ämnet. En dokumentanalys har även gjorts för att kunnat samla in all den nödvändiga informationen till framtagandet av mallen. De dokumenten och fakta som till största del har lagt grunden för framtagandet av mallen är Arbetsmiljöverkets poängmetod och vibrationskalkylator. Mallen som skapats resulterade i listor som är tänkt att användas när inköp av verktyg eller maskiner ska göras. I dessa listor finns verktyg och maskiner rangordnade från bäst till sämst med fokus på deras vibrationstal. Mallen innehåller förutom produktnamn fem till kategorier. Dessa kategorier är pris, vikt, vibrationstal, insatsvärde uppnått och gränsvärde uppnått.  Genom att använda den framtagna vibrationsmallen kommer det bli enklare att göra och motivera val om vilka verktyg och maskiner som ska köpas in. Dessa val kommer bidra till en förbättrad arbetsmiljö med fokus på vibrationsexponering för gemene yrkesarbetare. Genom att göra dessa val kan det även påvisas att arbetsgivarna som skapar bättre arbetsmiljöer för yrkesarbetarna gynnas ekonomiskt. Detta är på grund av att mycket av de kostnaderna kopplade till sjukfrånvaro, sjuknärvaro och sjukersättningar inte kommer uppstå. Investeringarna som görs för val av bättre verktyg och maskiner med fokus på vibrationsexponering kan ofta betalas tillbaka med två gånger den investerade summan. / The purpose with this report is to create a guiding tool and information bank who can be used by site managers and other purchasing executives who are in charge of the purchases of tools and machines. Through the effects of a purchases guide for tools and machines it is possible to accomplish better working environment for the professional workers in production. An uplift in the working environment causes the workers’ health to be better but also helps society in general. This happens because when costs on healthcare shrinks and money can be distributed on other necessary services.  The information used in this report has been collected through literature studies. The information has been collected in order to draw conclusions of what the effect of a purchasing guide could have on the working environment for professional workers. The search for this information has both taken place on the internet with electronic sources like websites, magazines, documents and printed material.  A document analysis has also been carried out. The document analysis has provided all the necessary information of the tools and machines to create the purchasing guide. The documents with the most influents on the guide is documents taken from The Swedish Work Environment Authority. The guide that has been created resulted in list of tools and machines that can be used to simplify the purchasing phase and make it easier to make decisions that benefits the working environment. The different tools in the list is ranked from lowest to highest with vibration number as parameter. The guide resulted in different categories that makes the decision making easier. The categories listed in the guide is product name, price, weight, vibration number, action value and limit value.  Through the use of the tool and machine guide it is going to be easier to motivate various choices of what tool or machine is going to be ordered. This is going to have a positive effect on the working environment. Through the use of this guide is it even possible for the employer to gain money because the investment pay back itself over time. It has been shown that it pays back more than double the amount of the investment. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Arbetsmiljö är en viktig beståndsdel i varje organisation oavsett storlek. Syftet med studien var att identifiera upplevelser av svårigheter vid implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete inom mindre organisationer. I dagsläget är SAM inom mindre organisationer ett relativt outforskat område då de inte fångas upp av myndigheter förens de överstigit tio anställda. För datainsamlingen användes en kvalitativ en forskningsmetod där sju respondenter, två kvinnor och fem män, deltog i enskilda intervjuer via digitala hjälpmedel. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analys som visade på tre huvudteman uppfattning, orsaker och utmaningar. Resultatet visade på att tid, kunskap och otydlighet var tre faktorer som respondenterna upplevde som problematiska vid implementering av SAM. Respondenterna visade på ett stort intresse och engagemang till att börja arbeta med SAM.

Syfte: Byggbranschen är den verksamhets som drabbas utav mest arbetsolyckor och arbetsskador och detta kan vara ett resultat utav bristande arbetsmiljöarbete. JM Entreprenad är ett bygg- och anläggningsentreprenad där arbetsmiljön är en högt prioriterad fråga. Trots detta sker det arbetsolyckor och brister i arbetsmiljöarbetet. Denna rapport kommer därför att undersöka företagets systematiska arbetsmiljöarbete och komma med förslag till ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Metod: För att uppnå målet med studien har en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder använts. Information samlades delvis in i form av en enkät bestående av 15 anonyma respondenter som representerar JM Entreprenads yrkesarbetares upplevelser kring det systematiska arbetsmiljöarbetet på företagets byggarbetsplatser. En dokumentstudie genomfördes för att hitta en koppling mellan SAM och sänkt olycksfrekvens. Olycksstatistik från SCB och AFA-försäkring analyserades för att ta reda på anledningar till att arbetsolyckor fortfarande sker på byggarbetsplatser. Observationerna fokuserade på yrkesarbetarnas förhållningssätt till viktiga aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat: Systematiska arbetsmiljöarbetet är en del av det vardagliga arbetet på företaget, det finns tydliga rutiner för hur arbetet skall gå till. Enkätundersökningen visade att 100 % respondenterna är nöjda med det systematiska arbetsmiljöarbetet i dagsläget medan 6,7 % har angett att det finns brister i arbetet. Brister går att förbättra genom att bland annat förbättra kommunikationen mellan företaget och inhyrda underentreprenörer. Platsledningen bör föregå med gott omdöme för att bidra till en tillfredställande arbetsmiljö som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Konkreta bevis och studier på huruvida införandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet har påverkat olycksfrekvensen positivt eller negativt har inte hittats. Statistik visar att den mänskliga faktorn ofta spelar stor roll vid olyckor, därför ligger mycket av ansvaret av det systematiska arbetsmiljöarbetet på individen. Konsekvenser: Nedanstående rekommendationer sammanfattar de slutsatser som har konstaterats utifrån studien: Kommunikation om företagets arbetsmiljöarbete mellan underentreprenörer och JM Entreprenad bör förbättras. Brister i den mänskliga faktorn bör kunna reduceras genom att införa tätare pauser för att säkerställa koncentrerat arbete, att arbetsledarna inte skall låta en yrkesarbetare som är till exempel extra trött en dag arbeta med riskmoment. Skyddsronder bör inkludera fler parter. Arbetsberedningen bör involvera fler parter, detta för att alla inblandade aktörer på byggarbetsplatsen skall få en mer översikt och förståelse för arbetet runt omkring dem. Begränsningar: Denna studie har genomförts på fem byggarbetsplatser på JM Entreprenad och detta ingick i studiens avgränsning och gör undersökningen smal. För att få en mer övergripande bild av företagets arbetsmiljöarbete hade fler av företagets byggarbetsplatser kunnat undersökas. Studien är begränsad till att endast undersöka produktionen på dessa fem byggarbetsplatser.

Hälsopromotion inom arbetslivet bygger på att skapa nya villkor som främjar hälsan. Detta kan ske genom att antingen påverka faktorer i den omgivande arbetsmiljön eller genom påverkan av arbetstagarnas levnadsvanor. Problemet som tas upp i detta arbete är att dagens systematiska arbetsmiljöarbete endast riktar in sig mot risker som redan finns inom företaget, istället för att arbeta med att främja personalens hälsa för att på så sätt hålla dem friska så att de kan prestera på bästa sätt. Syftet med detta examensarbete var därför att inom olika företag granska delar av deras systematiska arbetsmiljöarbete, med fokus på skyddsronder, utifrån ett hälsoinriktat perspektiv för att se om hälsopromotion skulle kunna bli en del av skyddsronderna i framtiden. Som grund till resultatet i studien användes tre olika företag. Från dessa företag intervjuades VD eller avdelningschef samt företagens skyddsombud. Dessutom samlades skyddsprotokoll från de olika företagen in. Resultatet som framkom utifrån de svar som gavs i intervjuerna och det som kunde utläsas från skyddsprotokollen var att inga specifika hälsopromotiva aspekter togs upp i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Det fanns heller ingen kunskap om vad hälsopromotion innebar hos de medverkande företagen men under intervjuerna kunde ändå det hälsopromotiva tänket ses i vissa svar. De intervjuade företagen ansåg själva att hälsopromotion skulle kunna bli en del i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Detta genom utbildningar, föreläsningar och målsättningar där företagshälsovården kunde komma att spela en stor roll. En god arbetsmiljö utgörs av gemenskap, aktiv friskvård, eget ansvar, bra fysisk arbetsmiljö och välfungerande ledarskap. Därmed finns stora förhoppningar om att hälsopromotion som en del av dagens skyddsronder skulle kunna hjälpa företag till att bli en hälsosammare arbetsplats med friska, hälsosamma och välmående arbetstagare. / Workplace health promotion is based on creating new conditions that promote health. This can be achieved by either affecting the factors in the work environment or through the effects of the lifestyle of the workers. The problem addressed in this work is that today’s systematic work of environmental management only focuses on risks that already exist within the company, instead of working with promotion of health of the employee and thereby keep them healthy so that they can perform optimally. The aim of the thesis was to examine existing safety inspections from a health oriented perspective from different companies with the goal to see how today's systematic work of environmental management is integrated within their work plan. Furthermore to examine if health promotion could be a part of the systematic work of environmental management in the future. To get information for the study three different companies were contacted. The manager and the safety supervisor from each company were interviewed and the safety protocols from the different companies were collected. Based on the answers from the interviews and the information gathered from the safety protocols, no specific health promotion aspect could be found in today's systematic work environmental management. The participating companies had no knowledge of the implication of the health promotion aspect, but during the interviews some health promoting ways of thinking was seen in the answers from the respondents. According to the interviewed companies, health promotion could be a part of today's safety inspections through education, lectures and by setting goals where occupational health services could play a major role. A healthy work environment is based on companionship, health preservation, individual responsibility, good physical work environment and effective leadership. There is great hope that health promotion as a part of today's safety inspections could help businesses to become better with healthier employees.

The work environment has been constantly changing since the beginning of time. A lot has happened since the time of the industrialism and the first work environment law came into force in sweden. The focus was first on the physical factors as there was a lot of industry and craft work. This was because there were a lot of industry and craft work. But in connection with the development of society the work environment and it´s rules had to be changed several times in order to be able to maintain a pleasant work environment. But how much focus has actually been placed on the psychosocial factors since the workenvironment law came into force in Sweden? The numbers of the sickleave is at a very high level and are also longer than before. The mental illnes in society continues to increase. What is the employer’s responsibility when it comes to the working environment? Is the regulations clear enough or are they still open for interpretation? Many employers still suffers from ignorance and the workers doesn’t know about their rights. Is there really enough talk about the psychosocial problems today or do they need to be highlighted further? This has become a major social moment at the present time. According to the workenvironment law, the employer must take all necessary measures to prevent bad health at work. But how far does that responsibility actually reach?