Cheferna inom vård och omsorg i offentliga organisationer har hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag. Ofta finns rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men de är bristfälliga och används inte. Syftet var att undersöka hur första linjens chefer i primärvården upplevde sin psykosociala arbetsmiljö samt deras förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. En tvärsnittsstudie där samtliga 126 första linjens chefer från fyra landsting i primärvården deltagit, med svarsfrekvens 51%. I studien har enkät QPS Nordic 34+ använts samt 10 kompletterande frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete. Analys delvis med referensdata och Pearsons korrelation. Cheferna hade en hög arbetsbelastning och arbetet tenderade att hopa sig. I jämförelse med referensdata 3,2 var chefernas medelvärde 4,02. De upplevde gott stöd, bra klimat och hade goda kunskaper för arbetsuppgifterna, men 32,8% av cheferna ansåg att de inte alls eller bara lite var insatt i AFS 2015:4. Avseende om arbetsbelastningen gav utrymme för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete svarade fyra femtedelar av alla chefer inte alls eller i viss mån. Trots det goda stöd som cheferna upplevde är det viktigt att förebygga hög arbetsbelastning, då varaktig stress kan leda till ohälsa. Förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete begränsas också av deras arbetsbelastning och kan innebära negativa konsekvenser för medarbetarna.

Arbetsmiljöverket fick ett särskilt uppdrag av regeringen, att arbeta med kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Några av de viktigaste insikterna som kom fram i det arbetet var att:Det krävs ett genusperspektiv för att synliggöra vad som ger arbetsrelaterad ohälsa.Kvinnor och män har olika villkor och arbetsmiljörisker eftersom svensk arbetsmarknad är uppdelad.Män och kvinnor gör ofta olika saker, även inom samma yrke, vilket innebär olika belastningar.Både män och kvinnor i kvinnokodade sektorer råkar ut för arbetsrelaterad ohälsa. Det är inte en fråga om kön utan om exponering.Varje år kring 8 mars mellan 2012 och 2016 genomförde Arbetsmiljöverket den så kallade 8 mars-aktiviteten med syfte att informera om hur arbetsmiljön kan bli bättre för både kvinnor och män med ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet.Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsgivare genomfört någon aktivitet efter att arbetsmiljöinspektören informerat om vikten av ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i så fall vilka förutsättningar som behövdes för att en aktivitet skulle äga rum.Studien inleddes med en enkätstudie som skickades till alla arbetsgivare som haft besök i 8 mars-aktiviteten 2016. De arbetsgivare som följt upp arbetsmiljöinspektörernas information med en aktivitet av något slag följdes upp i en intervjustudie.Resultatet visade att arbetsgivarna ansåg att frågan var relevant,att arbetsgivarna uppskattade informationen och att de blev inspirerade av arbetsmiljöinspektören, att den viktigaste faktorn för att en aktivitet skulle äga rum var att den var inplanerad redan innan och att kunskaperna arbetsgivaren fick gick att använda i den aktiviteten.Den viktigaste förutsättningen för arbetsgivarna för att genomföra en aktivitet med bäring på genusperspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet tycks ha varit att tiden för detta varit inplanerad redan innan inspektionen. Arbetsmiljöinspektören bidrog med nya idéer och inspiration till flera sätt att sprida eller ta sig an frågan. Den viktigaste slutsatsen av studien är frågan om det skulle kunna vara en framgångsfaktor att i kraven som inspektörerna ställer synliggöra att anställda är både kvinnor och män och att de i lika hög grad ska omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som sker i brytpunkten mellan en organisationssystematiska arbetsmiljöarbete och dess organisatoriska och sociala arbetsmiljö. För att få en bredarebild av vad som sker i organisationen har en kvalitativ studie med både intervju- ochenkätundersökning genomförts. Resultatet av dessa visar att de nya EU-direktiven GDPR och IDD ärorsak till upplevd ökad arbetsbelastning. Detta leder till stress och oro bland medarbetarna, samtidigtsom cheferna upplever att de i detta har svårt att hjälpa sina medarbetare att prioriteraarbetsuppgifter. Slutsatserna vi har dragit är att politiska direktiv kan vara en bidragande orsak tillökad arbetsbelastning och stress. Det kan även försvåra för bolagets systematiska arbetsmiljöarbete.Bolaget skulle kunna tjäna på att se över informationsflödet mellan ledning och medarbetare för attundvika informationströtthet och ökad oro. En väl genomtänkt implementeringsprocess vidförändringsarbete kan med fördel därmed av bolag ses som en del av deras arbete i detorganisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. / <p>Godkännande datum: 2018-06-20</p>

<p>Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat. Dessa indikerar att det finns en hel del brister i arbetsmiljön, trots att en stor del av personalen anser att närmsta chef tar sitt ansvar. En av slutsatserna vi har dragit av studien är att för att uppnå en god arbetsmiljö krävs kunskap, kompetens och motivation från alla inblandade.</p>

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat. Dessa indikerar att det finns en hel del brister i arbetsmiljön, trots att en stor del av personalen anser att närmsta chef tar sitt ansvar. En av slutsatserna vi har dragit av studien är att för att uppnå en god arbetsmiljö krävs kunskap, kompetens och motivation från alla inblandade.

The purpose of this paper is to analyze the employers’ responsibilities for rehabilitation of employees in Sweden, who due to illness or injury are unable to work. The process of the rehabilitation will be analyzed in a gender perspective. A minor comparative study about rehabilitation in Denmark will also be carried out. The purpose is to see how the process of the rehabilitation is designed for those who due to illness or injury are unable to work, which factors that affects the rehabilitation and which differences there are between Denmark and Sweden regarding the employers responibility for rehabilitation. A juridical method has been used for in this study. It is mainly the social insurance office, the employer and the employee who have the responsibilities for the process of the rehabilitation. The social insurance offices foremost function is to coordinate and supervise the efforts, which are needed for the rehabilitation. The employers shall take actions which are needed for an effective rehabilitation, have responsibility for the systematic work environment management and give the social insurance office the information that is needed. The employees responsibility is to participate in the planning of the rehabilitation and in the actual rehabilitation as good as possible. There are many factors which affect the rehabilitation for those who due to illness or injury are unable to work. It can for example be the employees own participation in the rehabilitation, the systematic work environment management and the size of the company. There are differences between Sweden and Denmark regarding the employers responsibility for the rehabilitation. The most important difference is that the employer in Denmark does not have any responsibilities for the rehabilitation. There is also a difference between the countries in the employment security.

<p>The purpose of this study was to make a survey of a larger company in Sweden to analyze if it complied to the stipulated Systematic Work Environment Management rules in Sweden. The company chosen was Hennes & Mauritz. The key question was to see if the company was examining and judging the risks, developing handling plans and if they were making yearly follow ups so that problems could be attended to. Further, I also wanted to examine if there was lack of competence within different departments as well as give some substantiate proposals on educations in Systematic Work Environment Management. The method used to investigate this was interviews and observations on how the Systematic Work Environment Management was handled in the company. The interview study included ten different directors of stores. The observation was made during two weeks at the headquarter following the daily work concerning the Systematic Work Environment Management from management´s point of view. The result of the study and the observation showed that in general H&M is working very well with the Systematic Work Environment Management at the store level. The local managers considered that they had sufficient knowledge but they were lacking continuous education and updates in the area. Specifically, the results showed that there is some lack of knowledge in the field of responsibility for work environment and that the local management doesn’t get the yearly education according to top management´s intention. A short suggestion on a yearly educational plan in Systematic Work Environment Management has been added to the report based on the results in the survey. A reasonable time for this education is one day per year to update the responsible local management in the area of Systematic Work Environment Management.</p>

The purpose of this study was to make a survey of a larger company in Sweden to analyze if it complied to the stipulated Systematic Work Environment Management rules in Sweden. The company chosen was Hennes &amp; Mauritz. The key question was to see if the company was examining and judging the risks, developing handling plans and if they were making yearly follow ups so that problems could be attended to. Further, I also wanted to examine if there was lack of competence within different departments as well as give some substantiate proposals on educations in Systematic Work Environment Management. The method used to investigate this was interviews and observations on how the Systematic Work Environment Management was handled in the company. The interview study included ten different directors of stores. The observation was made during two weeks at the headquarter following the daily work concerning the Systematic Work Environment Management from management´s point of view. The result of the study and the observation showed that in general H&amp;M is working very well with the Systematic Work Environment Management at the store level. The local managers considered that they had sufficient knowledge but they were lacking continuous education and updates in the area. Specifically, the results showed that there is some lack of knowledge in the field of responsibility for work environment and that the local management doesn’t get the yearly education according to top management´s intention. A short suggestion on a yearly educational plan in Systematic Work Environment Management has been added to the report based on the results in the survey. A reasonable time for this education is one day per year to update the responsible local management in the area of Systematic Work Environment Management.

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats.

The scope of this thesis is the continual development of a wall fixture previously developed ina thesis as a concept together with specification on the final product. The specification from theprevious thesis describe that the wall fixture should meet all required standards for safety, butthe previous existing concept have not been fully developed according to this.The focus of this continuing work has been to see how demands on safety would affect thedesign of the wall fixture. The theoretical framework has therefore been on relevant safetystandards applicable on the Swedish market, and these have been a deciding factor duringdesign choices made during the continuing product development.The methodology has been an iterative work, wherein ideas for development have beendiscussed with Husmuttern, analysed for risks according to demands set by the safety standardsand finally put onto fabrication drawings enable fabrication of a prototype.The conclusion is that it´s possible to minimize risks in the concept phase, but that therequirements on safety makes that some of the demands in the specification have to be omitted.Previous demands on a purely mechanical operation with counterweight is deemed as to riskyfor the users, and a different solution with an electric engine system is chosen instead. This inturn puts demand to follow additional standards regulating the implementation of electronicsand control systems. The risk analysis that have been made should be updated to include thiswhen prototype is built. In conjunction to this the order of assembly of a wall should be chosento eliminate ergonomic risks, and the foundation for the systematic health and environmentwork should be done, two aspects of the health and environment that can’t be fully evaluatedduring concept development. / <p>Bilagor exkluderade i publik version av rapport, efter önskemål från uppdragsgivare.</p>