<p>Private religion is a faith that isn’t practiced in an organised religious community. Many people do not want to accept a religious concept that is already defined. To choose a conception of faith based upon personal preferences fits some modern man better. The purpose of this thesis is to examine if it’s possible to create a personal religion and how such a process looks. The function of Internet for people’s religiosity is also examined. Three informants have been interviewed by e-mail. The common denominator is the faith in reincarnation. The result shows that there are some central points in common in their faith. They are critical of the traditional religion. The faith is chosen and is adapted to the personal needs. The individual is in the centre. There is a strong belief in the human being and her ability to influence her own life. Religious authorities are not important. Neither are religious ceremonies significant, the informants have instead created their own rites. A part of the thesis contains a study of religious forum on the Internet which shows that Internet can function as a traditional religious community. People can acquaint themselves with other people’s stories, ask questions and have there own thoughts virtually confirmed.</p> / <p>Privatreligion är en tro som inte utövas i organiserad religiös gemenskap. Många drar sig för att köpa ett religiöst koncept som någon annan redan definierat. Att välja trosföreställning baserat på egna preferenser passar en del moderna människor bättre. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att skapa en egen religion och hur en sådan process ser ut. Även Internets funktion för människors religiositet undersöks. Tre informanter har intervjuats via mejl. Den gemensamma nämnaren är tron på reinkarnation. Resultatet visar att det finns några centrala beröringspunkter i deras tro. De är kritiska till den traditionella religionen. Tron väljs och anpassas till de egna behoven. Individen är i centrum. Det finns en stark tilltro till människan och hennes möjlighet att påverka sitt liv. Religiösa auktoriteter är inte viktiga. Inte heller religiösa ceremonier är betydelsefulla, utan informanterna har utvecklat personliga riter. En del av uppsatsen består av en studie av religiösa forum på Internet vilken visar att Internet kan fungera som en traditionell religiös gemenskap. Personer kan ta del av andras berättelser, ställa frågor och få sina egen tankar bekräftade virtuellt.</p>

<p>Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis.</p>

<p>Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.</p><p>Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.</p><p>Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.</p><p>Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.</p><p>Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux. Där har jag studerat förståelsen av treenighetsbegreppet, samt försökt utröna om gudsbilden är stadd i förändring mot en gudsbild som mera är en kraft eller en energi och om den är mera opersonligt andlig än tidigare generationers gudsbild.</p><p>I mångt och mycket visar min undersökning på liknande resultat som de stora livsåskådningsundersökningarna från sent 1900-tal. Jag anser dock, att gudsbilden blivit än mer kosmisk och opersonlig under den tid som gått sedan dessa undersökningar gjordes. Detta medför på sikt att Kristusbilden kanske är i avtagande, eftersom dess roll som brobyggare inte behövs utan var och en av oss kan forma sin egen gudsrelation. Är det så eller inte? Ta del av min rapport om gudsbilden och bilda dig en egen uppfattning.</p>

<p>Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ”tysta revolutionen” har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda. Mönstret blir tydligt när man tittar närmare på problemet. För varje generation som går så finns det andra krav på samhället än att kunna skaffa fler saker. Det blir av allt större vikt för varje ny generation att få ut ”mjuka” sidor av tillvaron också, t ex mer ledig tid, bo vackert, ren miljö.</p><p>Syftet med denna uppsats är:</p><ul><li>att använda Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” och ställa den mot egeninsamlade data som inhämtas bland, slumpmässigt utvalda, individer med post-gymnasial utbildning och utan post-gymnasial utbildning och jämföra resultaten med teorin för att se om den är tillförlitlig även idag, över 20<strong> </strong>år efter att den publicerats.</li><li>att dessutom undersöka om det finns ett samband mellan postmaterialism och tro/icke-tro på en högre makt som kan påverka skeendena på jorden.</li></ul><p> </p>

No description available.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar.

Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lärarhandledning som baseras på det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom området, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lärare samt västerås projektansvarige för entreprenörskap i Västerås skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angeläget att utbilda skolpersonal så att förhållningssättet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lärare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det fanns lärare som kände behov av att lära elever olika strategier som eleverna sedan själva kunde utnyttja i sitt lärande. Arbetet visade även att det fanns lärare som blev nyfikna och intresserade av det entreprenöriella förhållningssättet.

No description available.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust. Det var alltså informanternas egna uppfattningar och erfarenheter av tro som resurs och hinder som uppsatsen utgick ifrån. Resultatet visar att en tro till största del fungerar som en resurs för människor i samband med svårigheter. En tro kan uppfylla önskningar eller andra behov genom en omedelbar verkan eller på längre sikt. Den kan också exempelvis medföra hopp, tröst och trygghet för den drabbade. En tro kan även vara ett problem på så sätt att den hindrar den drabbade från att sörja och bearbeta de känslor som uppkommer. Den kan även medföra känslor av ångest, övergivenhet och svek. Det visar sig att innehållet i tron är mindre betydande i sammanhanget. Det mest väsentliga för att man i huvudsak ska uppleva tron som en resurs är att den passar in på ens personlighet och att individen känner sig trygg och tillfreds med den.

Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ”tysta revolutionen” har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda. Mönstret blir tydligt när man tittar närmare på problemet. För varje generation som går så finns det andra krav på samhället än att kunna skaffa fler saker. Det blir av allt större vikt för varje ny generation att få ut ”mjuka” sidor av tillvaron också, t ex mer ledig tid, bo vackert, ren miljö. Syftet med denna uppsats är: att använda Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” och ställa den mot egeninsamlade data som inhämtas bland, slumpmässigt utvalda, individer med post-gymnasial utbildning och utan post-gymnasial utbildning och jämföra resultaten med teorin för att se om den är tillförlitlig även idag, över 20 år efter att den publicerats. att dessutom undersöka om det finns ett samband mellan postmaterialism och tro/icke-tro på en högre makt som kan påverka skeendena på jorden.