Ledningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten är omfattande då materiel med olika förutsättningar ska omhändertas. Den utgår från högkvarteret med styrdokument och policyer som reglerar hänvisningar, metoder och mandat. Men Försvarsmakten är en stor organisation med organisationsenheter från Revingehed i söder till Boden i norr där de lokala förutsättningarna avseende materielunderhåll kan skifta. Materielen som ska underhållas är också av skiftande karaktär där styrningarna för materielunderhållet ges av flera olika aktörer i organisationen. Styrningarna ges på olika sätt med olika tidsintervall utan en upplevd samordning där styrningar även kan vara motsägelsefulla. Denna studie syftar till att utifrån organisationsteori undersöka vilka problemområden som finns i styrningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten. Detta för att i framtiden kunna utveckla denna ledning att bli tydligare och mer förutsägbar. Studien har identifierat både styrkor och svagheter i ledningen av teknisk tjänst. Exempel på styrkor är att central planering möjliggör ett bättre helhetsgrepp inom funktionen och Försvarsmaktens organisation har utvecklats med nya enheter för att skapa en tydligare och bättre ledning. De svagheter som har identifierats kan exemplifieras med att skiftande målsättningar i olika delar av organisationen skapar svårigheter att prioritera och kontrollera verksamheten, trots att central planering är en styrka så är det även en svaghet då den begränsar den lokala handlingsfriheten och initiativförmågan.

<p>Den tekniska tjänsten är idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjänsten är bland annat att hantera driftstörningar som inträffar på materiel och hantera uppföljningar av dessa inträffade fel. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system från armén och ett system från flygvapnet. Utifråndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus på bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i två olika riktningar vid driftstörningar. ARGUS fokuserar på den materiella feluppföljning och DA-Flyg fokuserar på att göra en uppföljning på individnivå. Vidare under bakgrunden framgick det även att generellt sett så använder man samma typ av rapporteringsprocedur, en fyrastegsprocess. Bakgrunden följdes upp av en analys av två olika typfall med utgångspunkt i de båda uppföljningssystemen och därefter diskuterades resultatet. Utifrån diskussionen drogs det slutsatser kring de olika systemen. Några av dessa var bland annat att inledningsvis var ARGUS ett krångligt system att använda då man var tvungen att rapportera i två olika system. Sedermera korrigerades detta och i dagsläget är det en förenklad version av ARGUS som används i ett system. DA-Flygbygger på att man är lojal mot systemet då rapporten som skrivs är helt anonym, sånär som på en otydlig signatur i de flesta fall. Författarens avslutande ord är att en sammanslagning alternativt ett nytt system där både materiel och individuppföljning ingår eventuellt skulle effektivisera hela processen med feluppföljning.</p> / <p><p>The Technical Service is one of the cornerstones that make the Swedish armed force operational. Handle and manage failure within technical materials are, among other tasks, something that technical service needs to deal with. The aim with this paper is to examine two different systems that handle the follow-up of different failures, one system from the army and one system from the airforce. Based on the aim, the systems will be compared and discussed through different points of view, focusing on the advantage and disadvantage. Looking at the background description of the systems, it shows that ARGUS and DA go two different tracks when they do a follow up. ARGUS focus on the follow up of the material, while DA focuses on the follow up in an individual aspect. Further in the background, it shows that, the same procedure isused in the report process, a four-step-model. The background is followed up by an analysis of two different cases where the follow up systems is the main point and after that, a discussion around the result was made. During the discussion, the writer of this paper made up some conclusions, and those are as follows. In the beginning, the ARGUS system was complicated to use. The fact that you needed to type in the report twice in two different kinds of systems made it complicated to use. However, this problem, were fixed due the integration of the system within another system. In the DA system, everyone that uses this system needs to be loyal against the system, due the lack of connection between report and report writer. As a summary of the whole paper, the writer recommends a system that has both of these parts, in other words, both individual follow up and materials follow up, might make the system more effective.</p></p>

Den tekniska tjänsten är idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjänsten är bland annat att hantera driftstörningar som inträffar på materiel och hantera uppföljningar av dessa inträffade fel. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system från armén och ett system från flygvapnet. Utifråndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus på bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i två olika riktningar vid driftstörningar. ARGUS fokuserar på den materiella feluppföljning och DA-Flyg fokuserar på att göra en uppföljning på individnivå. Vidare under bakgrunden framgick det även att generellt sett så använder man samma typ av rapporteringsprocedur, en fyrastegsprocess. Bakgrunden följdes upp av en analys av två olika typfall med utgångspunkt i de båda uppföljningssystemen och därefter diskuterades resultatet. Utifrån diskussionen drogs det slutsatser kring de olika systemen. Några av dessa var bland annat att inledningsvis var ARGUS ett krångligt system att använda då man var tvungen att rapportera i två olika system. Sedermera korrigerades detta och i dagsläget är det en förenklad version av ARGUS som används i ett system. DA-Flygbygger på att man är lojal mot systemet då rapporten som skrivs är helt anonym, sånär som på en otydlig signatur i de flesta fall. Författarens avslutande ord är att en sammanslagning alternativt ett nytt system där både materiel och individuppföljning ingår eventuellt skulle effektivisera hela processen med feluppföljning. / The Technical Service is one of the cornerstones that make the Swedish armed force operational. Handle and manage failure within technical materials are, among other tasks, something that technical service needs to deal with. The aim with this paper is to examine two different systems that handle the follow-up of different failures, one system from the army and one system from the airforce. Based on the aim, the systems will be compared and discussed through different points of view, focusing on the advantage and disadvantage. Looking at the background description of the systems, it shows that ARGUS and DA go two different tracks when they do a follow up. ARGUS focus on the follow up of the material, while DA focuses on the follow up in an individual aspect. Further in the background, it shows that, the same procedure isused in the report process, a four-step-model. The background is followed up by an analysis of two different cases where the follow up systems is the main point and after that, a discussion around the result was made. During the discussion, the writer of this paper made up some conclusions, and those are as follows. In the beginning, the ARGUS system was complicated to use. The fact that you needed to type in the report twice in two different kinds of systems made it complicated to use. However, this problem, were fixed due the integration of the system within another system. In the DA system, everyone that uses this system needs to be loyal against the system, due the lack of connection between report and report writer. As a summary of the whole paper, the writer recommends a system that has both of these parts, in other words, both individual follow up and materials follow up, might make the system more effective.

Alone is not always strong – An interview study with five tactical officers on how they see their ability to perform the branch technical services. According to the Armed Forces' system descriptions on how to provide personnel, posts that are head of service branches should basically be held by staff with deep professional knowledge and long experience, i.e. Specialist officers. Since 2010 recent graduate tactical officers from the military-technology profile at Swedish Defense University has also been placed on such positions. The purpose of the study was to investigate this category of personnel’s view on their own performance on such a post. The method used was semi-structured interviews with five former students that graduated from the profile in 2010-2013.The theory of a sustainable performance culture, “Will, Know, Can, May and Should,” that Stockholm University has developed, was used as a framework. By using that the author could see if the profile was even. The result says that there are imbalances. They will do the task, they know enough about the task, they can accomplish the task as long as all the positions in technical service at the Company are in place, they may (receive the authority) do the task without clear boundaries and they should (feel a responsibility to) perform the tasks they do not consider is within the responsibility of the specialist officer.

När Försvarsmakten brukar sitt materiel under krigslika förhållanden kan både personer och materiel ta skada. Hur mänskliga kvarlevor skall omhändertas ur ett reperationsobjekt är idag okänt. Problemet med hanteringen av mänskliga kvarlevor återfinns inte i teknisk tjänst reglemente eller någon annan styrning. Problemet med mänskliga kvarlevor i ett objekt kan både vara en fråga för logistik, sjukvård, polis, juridik, teknisk tjänst eller en kombination av dessa. Chefen på plats behöver ha i åtanke tre stycken olika huvudskeenden, såsom att ta hand om den avlidne, sanera utrustningen och slutligen reparera utrustningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur hanteringen av mänskliga kvarlevor på en skadeplats bör regleras. Arbetet är avgränsat till att studera hur mänskliga kvarlevor lämpligen borde hanteras av den svenska försvarsmakten, från att en person blir skadad eller dödad i ett fordon, tills att vagnen kan bli lagad.  De metoder som används för datainsamling är intervju, frågeformulär och litteraturstudie. Resultat har visat att mänskliga kvarlevor indirekt påverkas nästan alla åtgärderna på en skadeplats och teknisk åtgärdstid. Det uppstår ett behov av att ta hand om den avlidna kroppen och att sanera utrustningen, vilket det finns bristande eller inga rutiner för. De rutiner som finns i reglementena är för generella för att ge stöd till beslutsfattaren. Vem som ska sanera och hur det ska genomföras inom försvarsmakten är fortfarande okänt. Författaren har tagit fram sju olika rekommendationer för fortsatta studier. / When the Armed Forces use their material under warlike conditions, both persons and material can come to harm. How human remains are to be disposed of from a damage vehicle is unknown today. The problem of managing human remains is not found in technical service regulations or any other control. The issue of human remains in an object can be an issue both for the logistical, medical, police, legal, technical service or a combination of those. The man in charge needs to keep in mind three different steps, such as taking care of the deceased, cleaning the equipment and finally repairing the equipment. The purpose of the essay is to investigate how the management of human remains in scene of an accident should be regulated. The work is limited to studying how human remains should suitably be handled by the Swedish Armed Forces, from when a person has been injured or killed in a vehicle, until the vehicle can be repaired. The methods used for data collecting are interview, questionnaire and literature study. The results of the study show that indirectly, almost all measures on a scene of an accident and technical response time are affected due to human remains. There is a need to take care of the deceased body and to clean the equipment, which is lacking or no routines for. The procedures available are too general to provide support to the decision maker. Who to clean and how to implement it within the Armed Forces is still unknown. The author has developed seven different recommendations for further studies

Denna kandidatuppsats undersöker hur beteendeförändringsmodellerna “The Behaviour Change Wheel” (BCW), “BCT-Taxonomin” och ”Foggs Behavioural Model” (FBM) kan appliceras i skapandeprocessen av en informativ teknisk tjänst, i syfte att uppnå positiv beteendeförändring gällande svinn av grönsaker hos individer som är medlemmar av andelsjordbruk. I studien undersöks bland annat om deltagarna upplever att den informativa tekniska tjänsten leder till positiv skillnad i beteenden gällande grönsakssvinn, samt vilka specifika komponenter från beteendeförändringsmodellerna som de upplever gör skillnad. Genom semistrukturerade intervjuer och en analys genom beteendeförändringmodellerna identifieras brister i respondenternas beteenden gällande ett minskat grönsakssvinn. Baserat på analysen länkas lämpliga komponenter från beteendeförändringsmodellerna, som tillsammans med data från intervjuerna är grunden till en webbaserad prototyp med informativa inlägg. Ett användartest utfördes under en veckas tid, som avslutades med enkäter av kvantitativ och kvalitativ form för att ta reda på huruvida det skett en förändring i användarnas beteende samt vilka komponenter från beteendeförändringsmodellerna som användarna upplevde gjorde skillnad. Resultatet visar bland annat att ungefär hälften av användarna upplevde ett minskat grönsakssvinn under användartestet, samt att majoriteten upplevde att de identifierade bristande beteenden till viss del höjdes. / This bachelor thesis investigates how the behavior change models “The Behavior Change Wheel” (BCW), “The BCT-Taxonomy” and “Foggs Behavioral Model” (FBM) can be applied in the design process of an informative technical service, with the purpose to achieve positive behavior change regarding vegetable wastage in individuals who are members of Community Supported Agriculture. The study examines, among other things, whether the participants experience that the informative technical service leads to a positive difference in behaviors regarding vegetable waste, and which specific components from the behavior change models that they experience make a difference in the behaviours. Through semi-structured interviews and an analysis through the behavior change models, deficiencies in the respondents' behaviors regarding a reduced vegetable waste are identified. Based on the analysis, appropriate components are linked from the behavior change models, which together with data from the interviews form the basis for a web-based prototype with informative posts. A user test was performed during a week, which ended with surveys of quantitative and qualitative form to find out whether there had been a change in the users' behavior and which components from the behavior change models that the users experienced had made a difference. The results show, among other things, that approximately half of the users experienced a reduction in vegetable waste during the user test, and that the majority of the users experienced that the identified deficient behaviors were to some extent increased.

Autonoma markfarkoster är under utveckling och flera länder genomför prov och försök med autonoma stridsfordon, de som först utvecklar förmågan tros ha stora fördelar på stridsfältet. Dagens försörjningskedja inom den tekniska tjänsten är anpassad efter bemannade system och många delar inom kedjan är beroende av personalen.  Arbetet undersöker hur nuvarande försörjningskedja för teknisk tjänst inom Försvarsmakten kring Stridsfordon 90 kan appliceras på autonoma stridsfordon. Genom teori från försvarslogistik och försörjningskedjor identifieras framgångsfaktorer inom den tekniska tjänsten för Stridsfordon 90. Dessa framgångsfaktorer induceras på det autonoma systemet och undersöker hur väl tillämpad försörjningskedjan är för autonoma stridsfordon.  Framgångsfaktorerna som identifierats för teknisk tjänst är handlingsfrihet, närhet och resurstäthet. När de autonoma stridsfordonen undersöks utifrån framgångsfaktorerna framkommer resultatet att dagens försörjningskedja kring teknisk tjänst är dåligt tillämpad med fungerande tendenser för de autonoma stridsfordonen. Resultatet betyder att den tekniska tjänsten behöver förändras vid implementering av systemen för att försörjningskedjan bättre ska kunna omhänderta de nya förmågor och förutsättningar som systemen medför. Om den tekniska tjänsten för autonoma fordon utformas på liknande sätt som i dagens försörjningskedja kommer delar av den tekniska tjänsten försvåras alternativt omöjliggörs om inte anpassningar på systemet eller organisationen görs. De största förändringarna inom försörjningskedjan kan sammanfattas till personalens position i förhållande till systemen samt den tekniska utvecklingens utmaningar och möjligheter. Genom analys och diskussion av resultatet framkommer krav på organisationen och på det tekniska systemet som behöver tas hänsyn till och behandlas vid utvecklingen av de autonoma stridsfordonen. Görs detta kommer en effektiv försörjningskedja möjliggöra god teknisk tillgänglighet på de autonoma stridsfordonen och därmed öka handlingsalternativen för taktisk chef. / Unmanned ground vehicles are developing, and multiple counties are testing robotic combat vehicles. The nation who first can use the vehicles are believed to have great advantage on the battlefield. Today the supply chain regarding technical maintenance is adapted to manned vehicles and is often depending on the personnel within the chain. This essay investigates how the existing supply chain for technical maintenance in the Swedish Armed Forces regarding Combat Vehicle 90 can be applied to autonomous combat vehicles. Through the theory around defense logistics and supply chain management factors for success can be identified within the technical maintenance for Combat Vehicle 90. These factors for success are induced to the autonomous combat vehicles and investigates the effects of the autonomy on the supply chain.  The factors for success that is identified to be choices within the chain, the geographical distance between personnel and technical system, and available resources. When the autonomous combat vehicles are analyzed using these factors the result presents a supply chain that is badly adjusted with working tendencies for the autonomous vehicles. The result means that the technical maintenance needs to be changed when the autonomous vehicles are implemented to be able to handle the new system in a better way. If the technical maintenance remains in its current state the technical maintenance, in some aspects, becomes more difficult or impossible to manage.     The biggest changes on the supply chain can be summed up to the personnels position in relation to the technical system and the technical development and its challenges and possibilities. Analysis and discussion of the result presents demands on the organization and the technical system, which should be taken into consideration when the autonomous combat vehicle is developed. If this is implemented the supply chain will be more efficient and enable technical availability and make the autonomous combat vehicles usable for the tactical commander.